Volkswagen domen – Rätt till omsättningsbaserad metod vid avdrag för moms

Den 16 oktober 2023 avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ett mål av stor betydelse för företag med blandad verksamhet, där både momspliktig och momsfri verksamhet bedrivs. Domen klargör att en skattskyldig aktör inte kan nekas att använda den omsättningsbaserade metoden för att bestämma andelen avdragsgill ingående mervärdesskatt avseende gemensamma kostnader.

Bakgrund

Enligt mervärdesskattelagen har företag som bedriver både momspliktig och momsfri verksamhet endast rätt att dra av ingående moms i den del som hänför sig till den momspliktiga verksamheten. När det gäller gemensamma kostnader får avdraget beräknas genom uppdelning efter skälig grund om en exakt fördelning inte kan fastställas.

Omsättningsmetoden innebär att den avdragsgilla andelen av ingående moms beräknas genom att ställa den momspliktiga omsättningen i relation till den totala omsättningen i verksamheten. Detta gör metoden enkel att tillämpa och ger en tydlig proportionering av avdragsrätten, vilket underlättar för företag som bedriver både skattepliktig och undantagen verksamhet.

I detta mål rörde det sig om Volkswagen Finans Sverige AB, som bedrev både momspliktig bilförsäljning och leasing samt momsfri försäkrings- och finansieringsverksamhet. Bolaget ansökte om att få använda omsättningen som fördelningsgrund vid beräkning av avdragsgill moms, vilket skulle innebära att cirka 95 % av den ingående momsen blev avdragsgill.

Skatteverket avslog ansökan och använde i stället en sektoriserad metod, baserad på antal ingångna avtal och finansierat belopp, vilket medförde att endast cirka två tredjedelar av momsen blev avdragsgill.

Domstolarnas bedömningar

• Förvaltningsrätten och Kammarrätten: Båda instanserna avslog bolagets överklagande och ansåg att den sektoriserade metoden var mer rättvisande än omsättningsmetoden, då den bättre speglade resursförbrukningen i verksamheten.
• HFD:s avgörande: Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att omsättningsmetoden är huvudregeln enligt mervärdesskattedirektivet och att Sverige inte har införlivat något undantag som tillåter en generell avvikelse från denna metod. Vidare resonerade HFD att även om medlemsstater enligt EU-rätten kan använda alternativa metoder för att fördela avdragsgill moms vid blandad verksamhet, måste dessa metoder vara tydligt införlivade i nationell lagstiftning. HFD fann att Sverige inte på ett tillräckligt klart sätt hade infört en metod som möjliggör avsteg från omsättningsmetoden, vilket innebär att direktivets huvudregel gäller med direkt effekt.

• Domstolen betonade även att EU-domstolens praxis fastslår att avsteg från huvudregeln kräver att alternativa metoder ger en mer exakt avspegling av resursförbrukningen än omsättningsmetoden. Eftersom den svenska regleringen inte specificerar en sådan överlägsen metod, kan Skatteverket inte neka en företag eller skattskyldig aktör att tillämpa omsättningsmetoden.

Konsekvenser av domen

Domen innebär att:

• Företag som bedriver blandad verksamhet har rätt att använda omsättningsmetoden för att beräkna avdragsgill ingående moms.
• Skatteverket kan inte kräva att en annan metod används, om den inte ger en mer exakt avspegling av resursförbrukningen.
• Sverige behöver eventuellt anpassa sin lagstiftning för att bättre spegla EU-rättens krav på avdragsfördelning.

Slutsats

HFD:s avgörande klargör vikten av att följa huvudregeln i EU:s mervärdesskattedirektiv och stärker företagens rättigheter vid momsavdrag. För företag inom blandad verksamhet kan detta innebära större avdragsmöjligheter och en mer förutsägbar tillämpning av momsreglerna.

Företag som tidigare nekats att använda omsättningsmetoden kan nu ha möjlighet att ompröva sina avdrag och eventuellt kräva återbetalning av moms.