Formella fel i tullförfarandet – Ska de påverka mervärdesskattebefrielsen? 

Mål C-125/24 (Palmstråle) handlar om huruvida en importör måste uppfylla alla formella krav i tullförfarandet för att kunna beviljas undantag från mervärdesskatt vid återinförsel av varor, eller om det räcker att de materiella villkoren är uppfyllda. Med andra ord, är en korrekt anmälan och tulldeklaration en absolut nödvändighet, eller kan skattebefrielse ändå beviljas om varorna i praktiken uppfyller kraven för tullbefrielse? Frågan är av stor betydelse för rättssäkerheten och proportionaliteten i EU:s regelverk, särskilt för företag och privatpersoner som hanterar återinförsel av varor. Generaladvokaten presenterade den 6 mars 2025 sitt förslag till avgörande och analyserade samspelet mellan EU:s tull- och skatteregler. Generaladvokaten utredde om ett formellt fel i tullförfarandet ska leda till att mervärdesskattebefrielsen förloras, eller om lagstiftningens syfte – att endast beskatta varor som konsumeras i EU – ska vara styrande.

Bakgrund  

Fallet rör en svensk privatperson, AA, som äger tävlingshästar. AA transporterade två hästar från EU till Norge för att delta i tävlingar. Efter tävlingarna återförde hon hästarna till Sverige utan att anmäla införseln vid tullkontoret eller lämna in en tulldeklaration. Generaladvokaten stoppades kort därefter vid en tullkontroll, och Tullverket beslutade att påföra henne mervärdesskatt på importen med 41 178 svenska kronor (cirka 3 500 euro), trots att ingen tullavgift togs ut.

AA överklagade Tullverkets beslut till förvaltningsrätten, men domstolen avslog överklagandet med motiveringen att en av de centrala förutsättningarna för att erhålla befrielse från mervärdesskatt är att en korrekt tulldeklaration lämnas in vid återinförseln av varorna. Kammarrätten bekräftade denna bedömning och ansåg att utan en formellt inlämnad tulldeklaration kunde befrielse från mervärdesskatt inte beviljas, oavsett om de materiella förutsättningarna för tullbefrielse var uppfyllda. Detta ledde till att Högsta förvaltningsdomstolen valde att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen för att klargöra den rättsliga tolkningen. Därefter begärde Högsta förvaltningsdomstolen ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

Den centrala frågan i målet handlar om huruvida en importör måste uppfylla alla formella krav som ställs i tullförfarandet för att kunna beviljas undantag från mervärdesskatt vid återinförsel av varor, eller om det räcker att de materiella förutsättningarna för tullbefrielse är uppfyllda. Med andra ord, är det nödvändigt att varje steg i tullproceduren korrekt genomförs, såsom att anmäla varornas ankomst och lämna in en tulldeklaration, för att undantaget från mervärdesskatteplikt ska gälla? Eller kan skattebefrielse ändå beviljas om varorna i praktiken uppfyller kraven för tullbefrielse, trots att vissa administrativa regler inte har följts?

Generaladvokatens bedömning

Generaladvokaten betonar att tullagstiftningen och mervärdesskattelagstiftningen i grunden är två separata regelverk och att det därför inte är självklart att en överträdelse av tullförfarandet automatiskt ska leda till att undantaget från mervärdesskatteplikt förloras. Generaladvokaten framhåller att det centrala för att beviljas undantag från mervärdesskatt vid återinförsel är att de materiella förutsättningarna för tullbefrielse är uppfyllda. Detta innebär att varorna som återinförs måste vara exakt desamma som vid utförseln och att de inte får ha genomgått någon bearbetning eller förändring medan de befann sig utanför EU.

Generaladvokaten förklarar vidare att om tullmyndigheterna inte fastställer någon tullskuld vid återinförseln av en vara, exempelvis för att tullsatsen är 0 %, bör detta också få konsekvenser för mervärdesskatten. Det skulle vara inkonsekvent att påföra mervärdesskatt på en vara som i tullhänseende anses tullfri, särskilt när det saknas ekonomiskt mervärde i konsumtionshänseende.

Slutligen anser hon att det skulle vara oproportionerligt att neka mervärdesskattebefrielse enbart på grund av att en tulldeklaration inte har lämnats in, trots att varorna uppfyller alla materiella villkor för tullbefrielse. Att strikt kräva efterlevnad av varje tullformell regel för att bevilja skattebefrielse skulle enligt generaladvokaten strida mot syftet med EU:s mervärdesskattedirektiv, som är att beskatta konsumtion men inte skapa onödiga hinder i handel och rörlighet av varor inom unionen.

Konsekvenser  

Om EU-domstolen följer generaladvokatens resonemang kan detta leda till ett förtydligande av förhållandet mellan tull- och skatterätt. Det skulle innebära att administrativa misstag inte automatiskt leder till krav på mervärdesskatt, såvida det inte föreligger avsiktligt skatteundandragande.

Tidigare rättspraxis har pekat på att tull- och skattesystemen visserligen är sammankopplade, men att de inte alltid är beroende av varandra. Generaladvokatens tolkning ligger i linje med en rättvis och proportionerlig tillämpning av EU-rätten.

Slutsatser

Generaladvokatens förslag klargör att undantag från mervärdesskatt vid återinförsel av varor ska beviljas om de materiella förutsättningarna är uppfyllda, även om vissa formella krav i tullförfarandet inte iakttagits.

Om EU-domstolen antar denna tolkning kommer det att stärka principen om rättssäkerhet och minska risken för oproportionerliga skattesanktioner vid formella fel. Detta skulle ge en mer rättvis och förutsägbar tillämpning av unionsrätten för både privatpersoner och företag.