Mervärdesskatt på koncerninterna tjänster
Den 21 december 2023 fattade Högsta förvaltningsdomstolen beslut att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen gällande tolkningen av artiklarna 72 och 80 i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG). Målet handlar om hur marknadsvärdet ska fastställas för tjänster som ett moderbolag tillhandahåller sina dotterbolag inom en koncern.
Bakgrund
Aktiebolaget Högkullen är moderbolag i en fastighetsförvaltande koncern. Bolaget tillhandahåller administrativa och operativa tjänster till sina dotterbolag, som i sin tur bedriver verksamhet där en del är undantagen från skatteplikt. För dessa koncerninterna tjänster fakturerade moderbolaget dotterbolagen cirka 2,3 miljoner kronor under 2016, baserat på en ”cost plus”-metod, där kostnaderna för tjänsterna adderas med ett vinstpåslag.
Skatteverket ifrågasatte denna prissättning och menade att tjänsterna sålts till ett pris under marknadsvärdet. Myndigheten beslutade att omvärdera beskattningsunderlaget och inkluderade moderbolagets totala kostnadsmassa, inklusive kostnader för en planerad nyemission och börsnotering, som grund för beskattningen. Beslutet resulterade i ett högre beskattningsunderlag och ett skattetillägg.
Tvisten och frågorna till EU-domstolen
Efter att Förvaltningsrätten i Göteborg ogiltigförklarat Skatteverkets beslut och Kammarrätten i Göteborg därefter bifallit Skatteverkets överklagande, har Högsta förvaltningsdomstolen valt att inhämta vägledning från EU-domstolen. Frågorna handlar om hur mervärdesskattedirektivets regler om marknadsvärde ska tillämpas i koncerninterna förhållanden:
Fråga 1: Unika koncerntjänster
Kan det vid tillämpningen av nationella omvärderingsregler generellt anses att tjänster som ett moderbolag tillhandahåller sina dotterbolag alltid är unika och att det därför saknas jämförbara tjänster på den öppna marknaden? Skatteverket menar att dessa interna tjänster, på grund av koncernrelationen, saknar direkta motsvarigheter mellan oberoende parter. Högkullen hävdar däremot att tjänsterna – som exempelvis ekonomi, HR och IT-stöd – är vanliga och kan köpas på den öppna marknaden.
Fråga 2: Kostnadsmassa och beskattningsunderlag
Ska hela moderbolagets kostnadsmassa, inklusive kapitalanskaffnings- och aktieägarkostnader, räknas som kostnader för att tillhandahålla koncerntjänsterna? Skatteverket har dragit slutsatsen att samtliga moderbolagets kostnader indirekt gagnar dotterbolagen och därmed ska ingå i beskattningsunderlaget. Högkullen motsätter sig detta och menar att kostnader kopplade till exempelvis börsnotering inte har något direkt samband med de tjänster som faktiskt tillhandahålls.
Principiell betydelse
Utfallet i detta mål har stor betydelse för hur svenska och europeiska skattemyndigheter i framtiden kan fastställa beskattningsunderlag vid koncerninterna transaktioner. Om EU-domstolen ger stöd för Skatteverkets synsätt, kan det innebära att moderbolag i koncerner tvingas inkludera även strategiska och finansiella kostnader i prissättningen av tjänster till dotterbolagen. Detta skulle innebära en kraftig utvidgning av vad som kan anses vara beskattningsbart underlag vid koncerninterna tjänster.
Slutsats
Fallet illustrerar den svåra balansgången mellan att bekämpa skatteundandragande och att skapa förutsägbarhet och rättssäkerhet för företag som bedriver koncerninterna transaktioner. Högsta förvaltningsdomstolens begäran om förhandsavgörande understryker behovet av tydligare vägledning från EU-nivå om hur mervärdesskattedirektivets regler ska tolkas i gränslandet mellan koncernstruktur, prissättning och mervärdesskatt.
EU-domstolens svar kan få långtgående konsekvenser för företag med interna servicebolag och påverka hur dessa koncerner organiserar och prissätter sina interna tjänster framöver.
