
Omvärdering av beskattningsunderlag för koncerninterna tjänster
Den 6 mars 2025 presenterade EU-domstolens generaladvokat sitt förslag till avgörande i det uppmärksammade målet C-808/23. Målet handlar om hur beskattningsunderlaget ska fastställas vid försäljning av tjänster inom en företagskoncern.
Bakgrund
Högkullen AB är moderbolag i en fastighetsförvaltande koncern och tillhandahåller administrativa, finansiella och tekniska tjänster till sina dotterbolag. Dotterbolagen bedriver fastighetsverksamhet som till stor del är undantagen från skatteplikt, vilket innebär att de saknar full avdragsrätt för ingående mervärdesskatt.
Under 2016 fakturerade moderbolaget cirka 2,3 miljoner kronor för dessa koncerntjänster, baserat på cost plus-metoden. Metoden innebär att bolaget sätter priset genom att summera sina kostnader för att utföra tjänsterna och addera ett vinstpåslag.
Skatteverket ansåg dock att de fakturerade beloppen understeg marknadsvärdet och beslutade därför att omvärdera beskattningsunderlaget. Myndigheten fastställde underlaget till hela bolagets kostnadsmassa, inklusive kostnader för kapitalanskaffning och börsintroduktion, med motiveringen att samtliga kostnader i ett moderbolag med enbart koncernintern verksamhet i princip kan anses ha gynnat dotterbolagen.
Efter att frågan prövats i både Förvaltningsrätten och Kammarrätten, beslutade Högsta förvaltningsdomstolen att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen.
De frågor som ställts till EU-domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen har begärt svar på två centrala frågor:
- Är det förenligt med artiklarna 72 och 80 i mervärdesskattedirektivet att vid omvärdering av beskattningsunderlaget automatiskt utgå från att koncerninterna tjänster är unika och att marknadsvärdet därför inte kan fastställas genom jämförelse med liknande tjänster på den öppna marknaden?
- Är det förenligt med samma artiklar att inkludera hela moderbolagets kostnadsmassa, inklusive kapitalanskaffnings- och aktieägarkostnader, i det omvärderade beskattningsunderlaget när moderbolagets enda verksamhet består i aktiv förvaltning av dotterbolagen?
Generaladvokatens bedömning
1. Unika tjänster och jämförbarhet
Generaladvokaten slår fast att koncerninterna tjänster inte automatiskt ska betraktas som unika. Det måste alltid göras en individuell bedömning av huruvida det finns jämförbara tjänster på den öppna marknaden. Generaladvokaten betonar att principen om skatteneutralitet kräver att tjänster som kan utföras av oberoende aktörer på marknaden ska behandlas på samma sätt, oavsett om de sker inom en koncern eller mellan fristående parter.
Att generellt anta att moderbolags tjänster till dotterbolag är unika och omöjliga att prissätta i konkurrens strider enligt generaladvokaten mot både mervärdesskattedirektivet och EU-domstolens praxis.
2. Kostnadsmassans betydelse
Enligt generaladvokaten är det inte förenligt med direktivet att utan vidare inkludera hela moderbolagets kostnadsmassa i beskattningsunderlaget. Endast de kostnader som direkt eller indirekt kan hänföras till de specifika tjänster som faktiskt tillhandahålls dotterbolagen får beaktas. Kapitalanskaffningskostnader, kostnader för börsintroduktion och andra allmänna aktieägarkostnader saknar normalt ett direkt samband med koncerninterna tjänster och kan därför inte automatiskt räknas in i beskattningsunderlaget.
3. Avdragsrätt och beskattningsunderlag
Skatteverket har argumenterat att eftersom Högkullen gjort fullt avdrag för ingående mervärdesskatt, inklusive för kapitalanskaffningskostnader, ska dessa kostnader automatiskt räknas i beskattningsunderlaget. Generaladvokaten avvisar denna koppling och förklarar att reglerna om avdragsrätt och reglerna om fastställande av beskattningsunderlag har skilda syften och ska behandlas var för sig. Att en kostnad berättigar till avdrag innebär inte att den nödvändigtvis ska ingå i beräkningen av ett marknadsmässigt pris på en tjänst.
Konsekvenser
Generaladvokatens förslag innebär flera viktiga klargöranden för både skattemyndigheter och företag:
- Koncerninterna tjänster ska prövas mot motsvarande tjänster på marknaden. En allmän antagande om att koncerntjänster är unika och därför inte kan prövas mot motsvarande tjänster på marknaden är inte förenligt med EU-rätten.
- Endast kostnader med faktisk koppling till de levererade tjänsterna får inkluderas i beskattningsunderlaget.
- Avdragsrätt och beskattningsunderlag ska hanteras separat. En kostnad kan berättiga till avdrag utan att den automatiskt påverkar tjänstens prissättning.
Slutsats
Om EU-domstolen följer generaladvokatens förslag kommer det att innebära en skärpning av kraven på skattemyndigheter att konkret visa varför en omvärdering av beskattningsunderlaget är motiverad. Samtidigt kommer koncerner som att få stärkt skydd mot schablonmässiga justeringar baserade på generella antaganden om unika koncerntjänster.
Det kommande avgörandet kan få stor betydelse för koncerner i hela EU, särskilt inom branscher där moderbolag tillhandahåller omfattande administrativa och strategiska tjänster till sina dotterbolag.