FAQs
På denna sida besvarar vi vanliga frågor om moms och momshantering. Frågorna tar sikte på återkommande moment i företags momshantering, exempelvis momsregistrering, momsredovisning, fakturering, avdragsrätt, rättelser och kontakt med Skatteverket.
Inom momsområdet påverkas bedömningen ofta av de konkreta omständigheterna i det enskilda fallet. Verksamhetens upplägg, aktuella transaktioner, avtal, fakturering och tillgängligt underlag kan därför få betydelse. Svaren på denna sida ger en övergripande orientering, men ersätter inte en individuell analys särskilt när frågan har praktisk eller ekonomisk betydelse.
Moms i praktiken – korta svar på vanliga frågor
Moms är ett område där många praktiska frågor kan uppkomma i den löpande verksamheten. Det kan handla om momsregistrering, momsrapportering,nfakturering, avdragsrätt, rättelser, gränsöverskridande transaktioner eller kontakt med Skatteverket.
På denna sida har vi samlat svar på vanliga frågor om svensk moms och momshantering. Syftet är att ge företag en tydlig första vägledning och göra det lättare att förstå när en momsfråga behöver utredas närmare. Här hittar du bland annat information om när momsregistrering kan bli aktuell, hur moms ska redovisas, vilka krav som gäller vid fakturering och vad företag bör tänka på vid rättelser, frågor från Skatteverket eller andra situationer där momshanteringen behöver bedömas.
MomsFokus AB hjälper företag med kvalificerad momsrådgivning, momsregistrering, momsrapportering och stöd i kontakten med Skatteverket.
När måste mitt företag momsregistreras?
Ett företag ska normalt momsregistreras när det bedriver eller avser att bedriva momspliktig verksamhet och ska redovisa moms i Sverige. För mindre företag med säte i Sverige finns dock ett undantag om årsomsättningen i Sverige är högst 120 000 kronor och gränsen inte har överskridits under något av de två närmast föregående kalenderåren. Även vid låg omsättning kan registrering ändå krävas, till exempel vid vissa inköp eller särskilda transaktioner. Det avgörande är därför inte bara omsättningens storlek, utan även vilken typ av verksamhet och vilka transaktioner företaget har.
Vad innebär compliance inom moms?
Compliance inom moms innebär att företaget har rutiner för att hantera moms korrekt i den löpande verksamheten. Det handlar bland annat om att bedöma om försäljningar är momspliktiga, använda rätt momssats, utfärda korrekta fakturor, redovisa moms i rätt period, lämna momsdeklarationer i tid, spara underlag och rätta fel när de upptäcks. Momscompliance är därför mer än att bara lämna in en momsdeklaration. Det är en praktisk kontrollfunktion som minskar risken för fel, frågor från Skatteverket, förseningsavgifter, ränta och skattetillägg.
Kan jag momsregistrera företaget även vid låg omsättning?
Ja, i många fall kan ett företag välja att vara momsregistrerat även om omsättningen är låg. Ett företag med säte i Sverige som omfattas av undantaget för låg årsomsättning kan i stället ansöka om att bli momsregistrerat. Det kan vara fördelaktigt om företaget har momspliktiga kunder, vill kunna dra av ingående moms på inköp eller vill framstå som mer etablerat. Samtidigt innebär registrering också skyldigheter, bland annat att redovisa moms, fakturera rätt och lämna momsdeklarationer. Därför bör valet inte göras enbart utifrån omsättningen, utan även utifrån företagets kunder, kostnader och planerade utveckling.
Vad är skillnaden mellan faktureringsmetoden och bokslutsmetoden?
Faktureringsmetoden innebär förenklat att moms redovisas när fakturor bokförs, det vill säga normalt när fakturan skickas eller tas emot. Bokslutsmetoden innebär i stället att moms normalt redovisas när betalning sker, men obetalda fakturor ska hanteras vid räkenskapsårets slut. Metoden påverkar alltså när utgående och ingående moms tas upp i momsdeklarationen, inte om transaktionen är momspliktig eller inte. Valet av metod kan få praktisk betydelse för likviditet, bokföring och rättelser. Därför bör metoden passa företagets storlek, fakturaflöde och administrativa rutiner.
Hur ofta ska moms redovisas?
Hur ofta moms ska redovisas beror främst på företagets beskattningsunderlag. Företag med beskattningsunderlag om högst 1 miljon kronor kan normalt redovisa moms en gång per år, men kan välja kvartal eller månad. Företag med beskattningsunderlag högst 40 miljoner kronor redovisar normalt kvartalsvis men kan välja månadsvis. Vid högre beskattningsunderlag än 40 miljoner kronor gäller månadsredovisning. Det är alltså inte bara företagets önskemål som styr, utan även de beloppsgränser som gäller för redovisningsperioden.
Vad händer om momsdeklarationen lämnas in för sent?
Om momsdeklarationen lämnas in för sent kan Skatteverket ta ut en förseningsavgift på 625 kronor. Om momsen dessutom betalas för sent kan kostnadsränta uppkomma på skattekontot. Vid utebliven deklaration kan Skatteverket också behöva besluta om moms på annat underlag. En sen deklaration är därför inte bara en administrativ miss, utan kan leda till följdfrågor och risker som bör hanteras innan felet växer.
Kan företaget byta redovisningsperiod för moms?
Ja, ett företag kan i många fall ansöka om att ändra redovisningsperiod för moms. Möjligheterna beror på företagets årsomsättning eller beskattningsunderlag. Ett mindre företag kan ofta välja mellan års-, kvartals- eller månadsredovisning, medan större företag har färre alternativ. Ett byte kan vara praktiskt om företaget växer, vill få tillbaka ingående moms snabbare eller vill minska administrationen. Däremot bör man inte bara välja den längsta perioden automatiskt, eftersom valet kan påverka företagets likviditet.
När behöver ett företag avregistreras från moms?
Ett företag behöver normalt avregistreras från moms när det inte längre bedriver verksamhet som medför momsregistreringsskyldighet i Sverige. Det kan till exempel vara när verksamheten avslutas, när företaget inte längre har momspliktiga försäljningar eller när förutsättningarna för registreringen förändras. Företag med låg omsättning kan i vissa fall ansöka om att bli undantagna från momsplikt, men undantaget gäller tidigast från den dag Skatteverket fattar beslut. Innan avregistrering görs behöver man också kontrollera om tidigare avdrag, lager, investeringsvaror eller pågående affärer påverkas.
Måste fakturor skickas in till Skatteverket?
Fakturor ska normalt inte skickas in löpande tillsammans med momsdeklarationen. Däremot är fakturan ett centralt underlag i momshanteringen. Den ligger till grund för säljarens redovisning av utgående moms och köparens rätt till avdrag för ingående moms. Skatteverket kan också begära att få se fakturor vid en kontroll, en momsutredning eller när ett avdrag behöver styrkas. Därför är det viktigt att fakturorna innehåller rätt uppgifter och att företaget kan ta fram underlagen snabbt. Frågan är alltså sällan om fakturan ska skickas in direkt, utan om den håller vid en senare granskning.
Kan en tidigare momsdeklaration rättas?
Ja, om företaget upptäcker ett fel i en redan inlämnad momsdeklaration ska deklarationen rättas. Skatteverket anger att man då behöver göra om hela deklarationen och lämna den på nytt för den aktuella perioden. Det räcker alltså normalt inte att bara justera felet i en senare period om felet hör till en tidigare redovisningsperiod. Rättelsen bör göras på ett sätt som stämmer med bokföringen, fakturaunderlagen och den period där momsen skulle ha redovisats. Hur rättelsen formuleras och när den görs kan också få betydelse för risken för frågor eller sanktioner.
Vad ska jag göra om fel moms har fakturerats?
Om fel moms har fakturerats bör företaget först bedöma om felet avser för hög moms, för låg moms, fel momssats, fel land eller en situation där omvänd betalningsskyldighet skulle ha använts. Ofta behöver en ändringsfaktura eller kreditfaktura utfärdas och momsdeklarationen rättas för rätt period. Om moms har debiterats felaktigt kan säljaren i vissa fall vara skyldig att redovisa beloppet, och köparen har normalt inte avdragsrätt för felaktigt debiterad moms. Det praktiska steget är därför inte bara att ”skicka en ny faktura”, utan att säkerställa att hela momskedjan korrigeras korrekt.
Hur påverkar företagets omsättning hur ofta moms ska redovisas?
Företagets omsättning eller beskattningsunderlag påverkar vilken redovisningsperiod företaget får eller måste använda. Vid beskattningsunderlag högst 1 miljon kronor kan årsredovisning normalt användas, medan företag upp till 40 miljoner kronor normalt redovisar kvartalsvis och större företag månadsvis. Ett företag kan ibland välja en kortare period än den som annars gäller, till exempel för att få tillbaka ingående moms snabbare. Omsättningen påverkar därför både administrationen och likviditeten. Men det är viktigt att bedöma rätt underlag, eftersom gränserna inte alltid sammanfaller med företagets totala omsättning i bokföringen.
Vad händer om företaget överskrider omsättningsgränsen för momsregistrering?
När ett företag med säte i Sverige överskrider årsomsättningsgränsen på 120 000 kronor upphör undantaget från momsplikt. Skatteverket anger att företaget då ska ta ut moms från och med den försäljning som gör att årsomsättningsgränsen överskrids och anmäla företaget för momsregistrering. Det innebär att gränsen inte bara påverkar framtida försäljningar, utan även den transaktion som gör att gränsen passeras. Företaget behöver därför följa omsättningen löpande under året. Annars kan man upptäcka registreringsskyldigheten först när fakturor redan har skickats utan moms.
Måste momsdeklaration lämnas även om det inte finns någon moms att redovisa?
Ja. Ett momsregistrerat företag ska lämna momsdeklaration även om det inte finns någon moms att deklarera för perioden. Det gäller alltså även så kallade nolldeklarationer. Skyldigheten följer av registreringen och den redovisningsperiod som Skatteverket har beslutat om. Om företaget inte längre har någon momspliktig verksamhet bör man därför inte bara sluta deklarera, utan i stället bedöma om registreringen ska ändras eller avslutas. Det är en vanlig praktisk fallgrop, särskilt för företag som har pausad verksamhet eller tillfälligt saknar försäljning i Sverige.
Vad innebär det att vara momsregistrerad i Sverige?
Att vara momsregistrerad i Sverige innebär att företaget är registrerat hos Skatteverket för att redovisa moms eller andra momsrelaterade uppgifter. Företaget kan behöva debitera svensk moms på momspliktig försäljning, redovisa utgående och ingående moms i momsdeklarationen, lämna deklarationer enligt beslutad period och följa svenska faktureringsregler. Registreringen kan också ge möjlighet att dra av ingående moms på inköp som hör till momspliktig verksamhet. Men registreringen är inte ett fristående kvalitetsmärke; den måste motsvara företagets faktiska transaktioner och skyldigheter i Sverige.
Vad är skillnaden mellan momsregistrering och F-skatt?
Momsregistrering och F-skatt avser olika delar av skattesystemet. Momsregistrering gäller företagets skyldighet att hantera mervärdesskatt på försäljning, inköp och deklarationer. F-skatt handlar i stället om vem som ansvarar för preliminär skatt och socialavgifter vid ersättning för arbete. Skatteverket anger att ett företag med F-skatt ansvarar för att betala in sin preliminärskatt och sina socialavgifter, medan en uppdragsgivare annars kan behöva göra skatteavdrag och i vissa fall betala arbetsgivaravgifter. Ett företag kan alltså behöva både momsregistrering och F-skatt, men av helt olika skäl.
Hur lång tid tar det att bli momsregistrerad hos Skatteverket?
En momsregistrering hos Skatteverket tar ofta omkring 2–6 veckor, men tiden kan bli kortare eller längre beroende på hur komplett ansökan är. För svenska företag med enkel verksamhet och tydlig registreringsgrund kan handläggningen ibland gå relativt snabbt. För utländska företag, nya verksamheter eller mer komplexa affärsmodeller tar det ofta längre tid, särskilt om Skatteverket behöver ställa kompletterande frågor. Därför är det viktigt att ansökan redan från början tydligt visar vilken verksamhet företaget ska bedriva, vilken affärshändelse som gör att momsregistrering krävs och från vilket datum registreringen behövs.
Vilka uppgifter behöver Skatteverket vid en momsregistrering?
Skatteverket behöver normalt uppgifter om verksamheten, vilken typ av affärshändelser som medför momsregistrering, datum för första inköp eller försäljning, uppskattat beskattningsunderlag, redovisningsperiod och eventuellt fast etableringsställe. För utländska företag kan det även krävas registerutdrag som visar att företaget existerar, uppgifter om adress, firmatecknare och företagsform samt i vissa fall fullmakt för momsombud. Det räcker därför sällan med en kort beskrivning av verksamheten. Ansökan bör visa varför företaget faktiskt ska vara registrerat för moms i Sverige.
Kan Skatteverket neka eller ifrågasätta en ansökan om momsregistrering?
Ja, Skatteverket kan begära kompletteringar och ifrågasätta en ansökan om det inte framgår varför företaget ska vara momsregistrerat. Det kan till exempel gälla oklara uppgifter om verksamheten, avsaknad av underlag, osäkerhet kring första affärshändelsen, bristande information om svensk etablering eller oklarhet kring om företaget faktiskt ska redovisa moms i Sverige. För utländska företag behöver registreringsgrunden ofta beskrivas särskilt tydligt. En ansökan om momsregistrering bör därför inte behandlas som en formalitet, utan som en materiell bedömning av företagets planerade och faktiska transaktioner.
Vad händer om jag inte registrerar mig för moms i tid?
Om ett företag skulle ha varit momsregistrerat men inte registrerar sig i tid kan följden bli att företaget behöver registreras retroaktivt, redovisa moms för tidigare perioder och rätta fakturor eller deklarationer. Om försäljning har skett utan moms trots att svensk moms skulle ha debiterats kan företaget behöva bära momskostnaden om kunden inte accepterar efterdebitering. Det kan även uppkomma ränta, förseningsavgifter eller andra skattemässiga konsekvenser beroende på om deklarationer har saknats eller uppgifter har blivit fel. Den stora risken är därför ofta inte själva registreringen, utan allt som behöver repareras i efterhand.
Kan jag dra av ingående moms innan företaget är momsregistrerat?
I vissa fall kan moms på inköp före företagsstart eller före registrering dras av, men bara om inköpen har gjorts med avsikten att användas i momspliktig verksamhet och inte för privat bruk. Skatteverket anger att företaget då kan ange datumet för första inköpet som startdatum för moms i företagsregistreringen. Om inköpet först gjordes för privat användning men senare förs in i verksamheten finns normalt inte avdragsrätt för momsen. Det praktiska avgörandet ligger därför ofta i dokumentationen: vad köptes, när, av vem och för vilken avsikt?
Vilka kostnader ger rätt till avdrag för ingående moms?
Huvudregeln är att företaget får dra av ingående moms på inköp som hör till den momspliktiga delen av verksamheten. Om inköpet används i både momspliktig och momsfri verksamhet behöver momsen fördelas. Om inköpet används privat eller i en verksamhet som inte ger avdragsrätt får avdrag normalt inte göras. Företaget måste också kunna visa avdragsrätten med underlag, exempelvis faktura eller kvitto. Det är därför inte tillräckligt att kostnaden är ”affärsmässig” i allmän mening. Den måste ha rätt samband med en verksamhet som faktiskt ger rätt till momsavdrag.
Vad är skillnaden mellan utgående moms och ingående moms?
Utgående moms är den moms företaget tar ut på sin momspliktiga försäljning. Ingående moms är den moms företaget betalar på inköp till verksamheten. I momsdeklarationen ställs dessa belopp mot varandra. Om den utgående momsen är högre än den ingående momsen ska företaget normalt betala in mellanskillnaden. Om den ingående momsen är högre kan företaget i stället ha moms att få tillbaka. Det låter enkelt, men i praktiken uppstår många fel genom att inköp saknar avdragsrätt, försäljningar redovisas i fel ruta eller omvänd betalningsskyldighet hanteras som vanlig moms.
När ska svensk moms debiteras på en faktura?
Svensk moms ska normalt debiteras när företaget gör en momspliktig försäljning som är omsatt i Sverige och säljaren är skyldig att ta ut momsen. Bedömningen påverkas av vad som säljs, var köparen finns, om köparen är företag eller privatperson, om varan transporteras, om tjänsten har anknytning till fastighet och om omvänd betalningsskyldighet eller undantag gäller. Det räcker därför inte att fråga om företaget är svenskt eller om kunden finns i Sverige. Moms på faktura kräver en transaktionsbedömning. Det är ofta där fel momssats, fel land eller fel fakturatext uppstår.
När ska jag fakturera utan moms?
Fakturering utan moms kan vara korrekt vid exempelvis momsfria transaktioner, export, vissa EU-försäljningar, omvänd betalningsskyldighet eller när beskattningen ska ske i ett annat land. Men ”utan moms” betyder inte alltid samma sak. Ibland ska försäljningen redovisas i momsdeklarationen, ibland i periodisk sammanställning, ibland krävs särskild fakturatext och ibland kan säljaren ändå ha avdragsrätt för ingående moms. Därför bör fakturering utan moms aldrig göras bara för att kunden är utländsk eller för att parterna har kommit överens om det. Den materiella momsregeln måste först identifieras.
Vad måste en faktura innehålla enligt momsreglerna?
En fullständig faktura ska innehålla flera obligatoriska uppgifter, bland annat fakturadatum, unikt löpnummer, säljarens momsregistreringsnummer, uppgifter om säljare och köpare samt vad som har sålts. Vid omvänd betalningsskyldighet ska köparens momsregistreringsnummer anges och fakturan ska innehålla rätt hänvisning eller uppgift. Kraven gäller oavsett om fakturan är elektronisk eller på papper. Det viktiga är inte vad dokumentet kallas, utan att det innehåller de uppgifter som krävs. En bristfällig faktura kan skapa problem både för säljaren och för köparens avdragsrätt.
Vad gör jag om kunden inte accepterar fakturan på grund av fel moms?
Om kunden inte accepterar fakturan på grund av fel moms bör företaget först kontrollera om kundens invändning är materiellt riktig. Felet kan gälla momssats, omvänd betalningsskyldighet, köparens VAT-nummer, export, EU-handel eller att fakturan saknar obligatorisk information. Om fakturan är fel bör den normalt korrigeras genom ändringsfaktura eller kreditfaktura och eventuell ny faktura. Därefter kan momsdeklarationen behöva rättas. Det är viktigt att inte bara ändra fakturan kommersiellt för att kunden kräver det, utan att säkerställa att den ändrade fakturan också stämmer med momsreglerna.
Vad innebär omvänd skattskyldighet?
Omvänd skattskyldighet, eller omvänd betalningsskyldighet, innebär att köparen i stället för säljaren ska beräkna och redovisa utgående moms på inköpet i sin momsdeklaration. Säljaren fakturerar då normalt utan moms men ska ange att omvänd betalningsskyldighet gäller. För köparen innebär det att både utgående och, om avdragsrätt finns, ingående moms redovisas. Skatteverket betonar att man inte får göra en ”tyst kvittning”, utan båda sidorna ska redovisas. Reglerna kan därför vara administrativt enkla i nettot men ändå kräva korrekt redovisning i rätt fält.
När gäller omvänd skattskyldighet i Sverige?
Omvänd betalningsskyldighet gäller bara i särskilda situationer. Exempel är vissa byggtjänster till företag inom byggsektorn, handel med skrot och vissa metaller, vissa elektronikvaror när beskattningsunderlaget per faktura överstiger 100 000 kronor, vissa energiområden och vissa försäljningar från utländska företagare till momsregistrerade köpare i Sverige. Reglerna gäller också i många gränsöverskridande B2B-situationer inom EU. Det är alltså inte en valfri faktureringsmodell. Om regeln tillämpas fel kan både säljare och köpare få fel i sin momsredovisning.
Behöver jag momsregistrera mig om jag importerar varor till Sverige?
Om ett momsregistrerat företag importerar varor till sin verksamhet i Sverige ska importmomsen normalt redovisas i momsdeklarationen till Skatteverket. Om företaget inte är momsregistrerat, eller om en fysisk person importerar för privat bruk, hanteras importmomsen i stället normalt genom Tullverket. Import kan därför vara en viktig anledning att se över momsregistrering, särskilt om företaget ska vara importör av varor som säljs vidare i Sverige eller lagras här. Men importen behöver analyseras tillsammans med hela affärsmodellen: vem är importör, var finns varorna och vem säljer dem vidare?
När blir ett utländskt företag skyldigt att momsregistrera sig i Sverige?
Ett utländskt företag kan behöva momsregistrera sig i Sverige om det är skattskyldigt eller redovisningsskyldigt här. Det kan till exempel gälla vid svensk momspliktig försäljning, import, lager i Sverige, vissa överföringar av varor, försäljning från Sverige eller transaktioner som ska redovisas i svensk momsdeklaration eller periodisk sammanställning. För företag utanför EU gäller dessutom att undantaget för låg årsomsättning i Sverige inte kan användas enligt reglerna för små företag. Bedömningen blir därför ofta mer komplex än för ett svenskt företag med enbart inhemska kunder.
Behöver ett utländskt företag momsregistrera sig om det säljer varor till kunder i Sverige?
Det beror på hur försäljningen är upplagd. Ett utländskt företag som säljer varor till kunder i Sverige kan behöva momsregistrera sig om varorna finns i Sverige, importeras av företaget, säljs från svenskt lager eller om företaget på annat sätt blir skyldigt att redovisa svensk moms. Vid vissa B2B-försäljningar kan omvänd betalningsskyldighet innebära att köparen i Sverige redovisar momsen, men den regeln gäller inte alla situationer och inte alla kunder. Särskilt vid försäljning till privatpersoner, icke momsregistrerade kunder eller via lager i Sverige behöver registreringsfrågan analyseras noggrant.
Vad händer om jag redovisar moms i fel period?
Om moms redovisas i fel period bör företaget normalt rätta den period där felet uppstod. En felaktig redan inlämnad momsdeklaration kan rättas genom att hela deklarationen görs om och lämnas på nytt. Periodiseringsfel kan påverka både skattekontot, ränta och i vissa fall sanktionsrisk, särskilt om felet innebär att moms har betalats för sent eller att en oriktig uppgift har lämnats. Ibland kan felet framstå som litet eftersom totalbeloppet blir rätt över tid, men för moms är perioden ofta en central del av redovisningen.
Kan Skatteverket ta ut skattetillägg vid fel i momsdeklarationen?
Ja, Skatteverket kan ta ut skattetillägg om företaget har lämnat en oriktig uppgift i en deklaration eller om Skatteverket beslutar genom skönsbeskattning. Ett fel i en momsdeklaration leder dock inte automatiskt till skattetillägg. Det behöver bedömas om uppgiften är oriktig, om felet har påverkat beskattningen och om något undantag eller någon befrielsegrund kan vara aktuell. Tidpunkten för rättelse och hur rättelsen görs kan därför få stor betydelse. Ett momsproblem bör alltså inte bara hanteras bokföringsmässigt, utan även processuellt och riskmässigt.
När bör jag kontakta en momsrådgivare?
Du bör kontakta en momsrådgivare när momsfrågan kan påverka fakturering, avdragsrätt, registrering, import, utlandshandel, fastigheter, omvänd betalningsskyldighet eller kommunikationen med Skatteverket. Det är särskilt viktigt om företaget ska börja sälja i Sverige, ändra affärsmodell, importera varor, hålla lager, fakturera utländska kunder, rätta tidigare perioder eller har fått frågor från Skatteverket. Många momsproblem blir dyrare när de upptäcks sent. En tidig bedömning kan därför vara betydligt mer värdefull än en rättelse i efterhand, särskilt när fakturor redan har skickats och kunderna inte vill acceptera ändringar.
Hur kan MomsFokus hjälpa till med momsregistrering och löpande momshantering?
MomsFokus kan hjälpa företag att bedöma om momsregistrering krävs, förbereda och lämna in registreringsunderlag, analysera redovisningsperiod, granska fakturering, hantera frågor från Skatteverket och ge stöd i den löpande momshanteringen. För företag med gränsöverskridande transaktioner kan hjälpen även omfatta import, lager i Sverige, omvänd betalningsskyldighet, försäljning till svenska kunder och rättelser av tidigare momsdeklarationer. Målet är att göra momshanteringen praktiskt fungerande, inte bara formellt korrekt. Den viktigaste delen är ofta att identifiera riskerna innan de blir ett ärende hos Skatteverket.
Vad kostar hjälp med momsregistrering och löpande momshantering?
Kostnaden beror på vad företaget behöver hjälp med. En enklare momsregistrering är normalt mindre omfattande än ett ärende där affärsmodellen behöver analyseras, avtal och fakturaflöden granskas, import ska bedömas eller Skatteverket har begärt kompletteringar. Löpande momshantering kan också variera beroende på antal transaktioner, redovisningsperiod, behov av rättelser, importmoms, EU-handel och kontakt med myndigheten. Därför bör priset kopplas till uppdragets faktiska omfattning. En tydlig inledande bedömning gör det lättare att uppskatta både arbetsinsatsen och risken innan arbetet påbörjas.
Vanliga frågor om våra tjänster
Här har vi samlat svar på vanliga frågor om vad vi erbjuder, hur vi arbetar och i vilka situationer vi kan bistå. Momsreglerna är sällan svartvita – därför är det viktigt att förstå både var gränsdragningarna går och hur vi kan hjälpa dig hantera dem i praktiken. Har du en specifik fråga som inte tas upp här? Tveka inte att höra av dig.
Vilka typer av kunder arbetar ni med?
Vi arbetar med företag, rådgivare, redovisningskonsulter, organisationer och andra aktörer som hanterar moms i komplexa situationer. Det kan gälla allt från enstaka frågeställningar till pågående compliance uppdrag, förvärv eller omstruktureringar.
Hur går det till att inleda ett uppdrag?
Vi börjar med ett inledande samtal för att förstå din situation och vilka frågor som behöver hanteras. Därefter får du ett förslag på upplägg – fast pris eller löpande – beroende på ärendets omfattning. Vi tar fram konkreta lösningar, dokument eller strategier anpassade efter din verksamhet.
Vad händer om min fråga ligger utanför ert expertområde?
Vi är ärliga med vad vi kan och inte kan. Om vi ser att din fråga rör ett område utanför vår kärnkompetens – t.ex. inkomstskatt – hänvisar vi dig vidare till rätt expert.
Kommer ni att säga hur jag ska driva min verksamhet?
Nej. Vi ger vägledning kring hur momsreglerna påverkar dina val – men det är du som bestämmer hur du vill bedriva verksamheten. Vår roll är att tydliggöra konsekvenser, alternativ och risker ur ett momsperspektiv.
Arbetar ni med löpande redovisning eller deklarationer?
Vi erbjuder inte traditionell redovisning, men vi hjälper till med löpande momsdeklarationer och rapportering inom ramen för compliance-uppdrag. Det kan inkludera momsdeklarationer, periodisk sammanställning, fakturagranskning och andra uppgifter som säkerställer att momsrapporteringen sker korrekt och i rätt tid.
Erbjuder ni stöd vid kontakt med Skatteverket?
Ja. Vi hjälper till med att besvara frågor från Skatteverket, formulera yttranden, hantera omprövningsärenden och vid behov driva ärenden vidare till domstol. Vi fokuserar på tydlighet, juridisk kvalitet och att skapa en konstruktiv dialog med myndigheten.
Kan ni granska befintliga avtal eller fakturor?
Ja, vi granskar gärna befintliga avtal, fakturor och underlag ur ett momsperspektiv. Det kan handla om att identifiera risker, föreslå justeringar eller säkerställa att dokumentationen håller vid en granskning.
Hantera ni personuppgifter? Är ni personuppgiftsansvariga eller personuppgiftsbiträde?
Vi behandlar endast personuppgifter som är nödvändiga för uppdragets genomförande och enligt gällande dataskyddslagstiftning. I regel agerar vi som självständig personuppgiftsansvarig i rådgivningsuppdrag.
Arbetar ni med löpande momsredovisning?
Ja, vi erbjuder hjälp med löpande momsredovisning inom ramen för complianceuppdrag. Det kan till exempel handla om momsdeklarationer, periodisk sammanställning eller stöd i hanteringen av specifika momsfrågor som dyker upp i samband med redovisningen.
Kan ni hjälpa till vid en pågående granskning från Skatteverket?
Absolut. Vi ger stöd i alla delar av processen – från att besvara informationsförfrågningar till att formulera yttranden, hantera omprövningar eller överklaga beslut. Vi fokuserar på tydlig kommunikation, rättssäkerhet och att skapa ett konstruktivt underlag i dialogen med myndigheten.
Gör ni granskningar av avtal eller fakturor?
Ja. Vi granskar avtal, fakturor och andra underlag ur ett momsperspektiv. Det är särskilt relevant vid upplåtelser, försäljningar, delad verksamhet eller projekt med flera aktörer – där rätt klassificering och dokumentation är avgörande för både momsplikt och avdragsrätt.
Utför ni momsutredningar inför företagsförvärv?
Ja, vi genomför momsrelaterade granskningar och analyser inom ramen för due diligence. Fokus ligger på att identifiera momsrisker, bedöma historiska redovisningsfel och ge rekommendationer kring hur momsfrågor bör hanteras i ett eventuellt avtal.
Hjälper ni till med klassificering av tjänster eller upplägg?
Ja. En stor del av vår rådgivning handlar om att bedöma hur en viss försäljning, upplåtelse eller kombinationstjänst ska klassificeras i momshänseende – t.ex. om det är en vara eller tjänst, om moms ska debiteras, och vilket beskattningsland som gäller.
Tar ni fram dokumentation för att styrka avdragsrätt?
Ja. I många uppdrag ingår att vi hjälper dig ta fram eller komplettera underlag för att styrka rätt till avdrag – till exempel i samband med uppstart, investeringar, blandad verksamhet eller jämkningsbedömningar.
Hittade du inte svaret?
Ställ dina frågor – ring oss direkt eller skicka ett mejl!
