Den 11 mars 2025 antogs EU-direktivet “VAT in the Digital Age” (ViDA), ett avgörande steg mot att modernisera och harmonisera momsreglerna inom unionen. Direktivet är en hörnsten i EU:s digitala agenda och syftar till att etablera en gränslös digital inre marknad. Reformen, som implementeras i etapper till och med 2035, kommer att påverka hur företag fakturerar, rapporterar moms, registrerar sig i andra medlemsländer samt hur plattformsekonomin beskattas.
ViDA har utformats för att bekämpa momsbedrägerier, minska administrativa bördor och förbättra efterlevnaden i hela EU. Reformen har tre huvudpelare: (1) obligatorisk e-fakturering och digital rapportering (DRR), (2) nya regler för digitala plattformar samt (3) utvidgning av One Stop Shop-systemet (OSS/IOSS).
Direktivets tre pelare
Pelare 1: E-fakturering och digital rapportering
Från 1 juli 2030 blir elektronisk fakturering obligatorisk vid gränsöverskridande B2B-transaktioner inom EU. Fakturorna måste följa EU-standarden EN 16931 och levereras i ett strukturerat format. Denna standardisering gör det möjligt att digitalisera och automatisera momsrapportering i realtid.
Fakturor ska utfärdas och rapporteras senast 10 dagar efter att den skattepliktiga händelsen har inträffat. Rapporteringen går via de nationella skattemyndigheterna till en gemensam europeisk databas.
Utöver det medför reformen andra viktiga strukturella förändringar som medlemsstaterna får ta ställning till:
- Avskaffas periodiska sammanställningar (EC Sales Lists)
- Inrättas ett harmoniserat digitalt system i alla medlemsländer senast 2035
- Tillåts medlemsstater införa nationell e-fakturering utan godkännande från Europeiska kommissionen.
Implementeringen av dessa åtgärder förväntas få följande huvudeffekter:
- Kraftig minskning av karusellbedrägerier, ”Missing trader intra community” (MTIC)
- Förbättrad skattekontroll och mer rättvis konkurrens
- Ökad initial investeringskostnad i fakturasystem och rapporteringsverktyg
Pelare 2: Nya regler för digitala plattformar
Från 1 juli 2030 kommer plattformar som förmedlar korttidsboende (upp till 30 dagar) och persontransporter att betraktas som “deemed suppliers” och vara skyldiga att ta ut och redovisa moms på korttidsboenden och persontransporter, när de enskilda leverantörerna själva inte gör det. Det innebär att plattformen blir ansvarig för att debitera, redovisa och betala moms som om de själva vore säljare.
Pelare 3: En utökad One Stop Shop (OSS)
I dagsläget kan företag hantera moms på gränsöverskridande försäljning av varor och tjänster till konsumenter inom EU – såsom e-handel och försäljning av digitala tjänster – genom att redovisa moms via Skatteverket med hjälp av OSS-systemet. OSS ger företag möjlighet att hantera momsredovisning i flera EU-länder via ett enda system, vilket minskar behovet av flera registreringar och deklarationer.
Från 2028 utökas användningen av OSS och IOSS till:
- Monteringsleveranser i andra medlemsländer
- Varor som säljs ombord på fartyg, tåg och flygplan
- Varuöverföringar
- försäljning av el, gas och fjärrvärme.
Det nuvarande systemet för avropslager (s.k. call-off stock) gör det möjligt för företag att flytta varor till ett lager i en annan medlemsstat utan att omedelbart bli momsregistrerade där, under förutsättning att en förhandsbestämd köpare hämtar varorna inom viss tid. Från och med 1 januari 2027 slopas detta undantag. I stället ska sådana interna varurörelser redovisas genom OSS, vilket innebär minskad administrativ komplexitet men kräver nya rutiner för lagerhantering, momsrapportering och affärssystem.
Utvidgningen av One Stop Shop (OSS) Syftar till att skapa ett gemensamt momsregistreringssystem, vilket förenklar skatteadministrationen för företag som är verksamma i flera EU-länder. Detta möjliggör för hundratusentals e-handelsföretag och B2B-aktörer att kraftigt minska antalet momsregistreringar i andra medlemsländer – och därmed även de kostnader och den administration som följer med.
Mervärdesskatt (moms) är en viktig intäktskälla i alla EU:s medlemsstater. Den är också en viktig finansieringskälla för EU:s budget eftersom 0,3 % av den moms som uppbärs på nationell nivå överförs till EU som egna medel, vilket motsvarar 12 % av EU:s sammanlagda budget. Trots momsens stora betydelse för budgetpolitiken hämmas momssystemet av att metoderna för uppbörd och kontroll av moms inte är optimala. Detta medför också orimligt stora bördor och efterlevnadskostnader. (…) Mervärdesskattegapet omfattar även intäkter som går förlorade via inhemska momsbedrägerier och momsundandraganden, momsflykt, konkurser och ekonomiskt obestånd, liksom felberäkningar och administrativa fel. Momssystemet är inte bara utsatt för bedrägerier, utan har också blivit alltmer komplicerat och betungande för företagen. De 30 år gamla momsreglerna för gränsöverskridande handel är framför allt inte anpassade till den affärsverksamhet som bedrivs i den digitala tidsåldern och kräver därför att man funderar över hur tekniken kan användas för att minska de administrativa bördorna och därmed sammanhängande kostnaderna för företag och samtidigt bekämpa skattebedrägerier.
Europeiska kommissionen – Motiv och syfte med förslaget
Vad händer nu?
ViDA trädde i kraft i mars 2025 och medlemsländerna får från detta datum införa egna nationella system för e-fakturering och DRR utan att behöva godkännande från EU. Harmonisering mot EU:s minimikrav måste dock vara uppfylld senast 2035. Många länder har redan befintliga system (SAF-T, SII, SDI) som kommer att behöva justeras för att möta ViDA-kraven.
Våra kommentarer
ViDA är en av de mest genomgripande momsreformerna i EU:s historia. Reformen innebär stora fördelar i form av automatisering, efterlevnad och effektivisering – men också krav på tekniska, juridiska och organisatoriska förändringar.
Företag bör snarast:
- Kartlägga vilka delar av verksamheten som påverkas av ViDA
- Säkerställa att faktura- och rapporteringssystem uppfyller EN 16931 och DRR-krav
- Förbereda sig på ett ökat ansvar vid försäljning via digitala plattformar
Att inleda omställningen i tid är avgörande för att undvika felaktig momsrapportering och sanktioner. För företag som är aktiva i flera länder kan en fördröjd anpassning leda till onödiga risker, ökade kostnader och rättslig osäkerhet. En tidig omställning ger i stället möjlighet att integrera nya systemstöd, utbilda personal och etablera rutiner som gör momshanteringen både säkrare och mer kostnadseffektiv.
