Den 16 oktober 2023 avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ett mål som fått stor betydelse för företag med så kallad blandad verksamhet – alltså verksamheter där både momspliktiga och momsfria tjänster eller varor erbjuds. Frågan gällde hur man får räkna ut hur stor andel av den ingående momsen som är avdragsgill för gemensamma kostnader. HFD slog fast att företag har rätt att använda den så kallade omsättningsmetoden enligt EU:s mervärdesskattedirektiv. Staten kan inte kräva att andra metoder används, om inte dessa är uttryckligen införda i lag och bevisligen ger ett mer exakt resultat.
Bakgrund: Momsavdrag vid blandad verksamhet
Enligt mervärdesskattelagen får ett företag bara dra av ingående moms för inköp som används i den momspliktiga delen av verksamheten. Om vissa inköp används gemensamt i både momspliktig och momsfri verksamhet, måste företaget fördela momsen utifrån hur resurserna använts.
När exakt fördelning inte är möjlig säger svensk lag att man får använda en ”skälig grund” för uppdelning. Men den säger inte exakt vad som är skäligt. En vanlig metod är att använda omsättningen – alltså att jämföra den momspliktiga omsättningen med den totala omsättningen i företaget. Det kallas omsättningsmetoden och är huvudregel i EU:s mervärdesskattedirektiv (artikel 174).
Fallet: Volkswagen Finans Sverige AB
Volkswagen Finans Sverige AB bedrev både momspliktig verksamhet (t.ex. leasing och bilförsäljning) och momsfri verksamhet (försäkrings- och finansieringstjänster). Bolaget begärde att få använda omsättningsmetoden för att räkna ut hur mycket av den ingående momsen som var avdragsgill under åren 2010 och 2011. Enligt företagets beräkningar skulle detta innebära ett avdrag på drygt 95 %.
Skatteverket avslog begäran. I stället tillämpade myndigheten en så kallad sektoriserad metod, där man räknar ut andelen moms för varje del av verksamheten separat. Fördelningen baserades på antalet ingångna avtal och storleken på de finansierade beloppen i respektive sektor. Med denna metod blev endast cirka 66–68 % av momsen avdragsgill.
Volkswagen överklagade till Förvaltningsrätten, Kammarrätten och därefter till HFD.
Underinstansernas bedömning
Förvaltningsrätten och Kammarrätten avslog företagets överklaganden. De ansåg att den sektoriserade metoden gav ett mer rättvisande resultat eftersom hög omsättning i vissa delar av verksamheten (t.ex. konsignationsförsäljning och försäljning av leasingbilar) inte motsvarades av lika hög resursförbrukning.
Domstolarna hänvisade också till tidigare rättsfall där liknande argumentation lett till att omsättningsmetoden ansågs ge ett missvisande resultat.
HFD:s avgörande: EU-rättens huvudregel gäller direkt
HFD kom fram till en annan slutsats. Enligt domstolen är omsättningsmetoden huvudregel enligt EU:s mervärdesskattedirektiv. Sverige har visserligen infört en möjlighet att använda andra metoder – men detta är gjort på ett otydligt sätt. Lagen säger endast att man ska använda en “skälig grund” men specificerar inte när och hur andra metoder ska tillämpas.
HFD konstaterade att:
- Omsättningsmetoden enligt artikel 174 i direktivet har direkt effekt. Det betyder att enskilda företag kan kräva att den tillämpas – oavsett vad nationell lag säger.
- Alternativa metoder, som den sektoriserade modellen, får bara tillämpas om de ger ett mer exakt resultat än omsättningsmetoden, och om de uttryckligen införts i svensk lag.
- Eftersom svensk lag inte uppfyller dessa krav, kan inte Skatteverket neka ett företag att använda omsättningsmetoden.
HFD ansåg alltså att Volkswagen Finans Sverige AB hade rätt att använda omsättningsmetoden. Frågan om exakt hur stort avdraget ska vara skickades tillbaka till Skatteverket för ny prövning.
Artiklarna 173.1 och 174 i direktivet får dock anses ha direkt effekt. Det innebär att en enskild som så önskar kan stödja sig direkt på bestämmelserna i dessa artiklar för att få den avdragsgilla andelen ingående skatt fastställd med tillämpning av direktivets omsättningsmetod.
Högsta förvaltningsdomstolens – HFD 2023 Ref 45
Konsekvenser av domen
Domen har flera viktiga följder:
- Företag med blandad verksamhet kan välja omsättningsmetoden för att fördela ingående moms, om de anser att den ger ett rättvisande resultat.
- Skatteverket kan inte kräva en annan metod, om den inte är klart införd i lag och bevisat mer exakt.
- Direkt effekt av EU-rätten innebär att svenska företag kan stödja sig direkt på mervärdesskattedirektivet.
- Lagstiftningen i Sverige kan behöva förtydligas, så att den överensstämmer med EU-rätten.
Slutsats
HFD:s dom tydliggör att Sverige inte får avvika från EU:s momslagstiftning utan att ha en tydlig och exakt nationell lagstiftning på plats. Företag med blandad verksamhet har nu ett stärkt rättsligt stöd för att använda omsättningsmetoden vid momsavdrag. Det innebär både ökad rättssäkerhet och potentiellt större avdrag för många företag.
Företag som tidigare nekats att använda omsättningsmetoden har nu möjlighet att begära omprövning och eventuellt få tillbaka ingående moms.
