Nyligen meddelade Skatterättsnämnden ett förhandsbesked som kan ha stor betydelse för företag som planerar att överlåta sin verksamhet. Förhandsbeskedet rör frågan om en verksamhetsöverlåtelse ska omfattas av moms eller inte, vilket kan komma att påverka hur företag väljer att omstrukturera sig i framtiden.

Moms vid verksamhetsöverlåtelse

Bakgrund

Ett företag, X AB, ville överlåta hela sin verksamhet till sitt dotterbolag. Detta innebar att alla tillgångar, som kundregister, personal och avtal, skulle flyttas till dotterbolaget. Efter transaktionen skulle X AB bara fungera som ett holdingbolag, det vill säga ett bolag som enbart äger aktier i andra företag.

Både X AB och dotterbolaget bedriver verksamhet som är undantagen från moms. Det betyder att de inte lägger på moms när de säljer sina tjänster, men det innebär också att de inte kan dra av momsen på sina inköp.

Företaget ville veta om denna överlåtelse skulle räknas som en vanlig försäljning av varor och tjänster och därmed bli momspliktig, eller om den skulle kunna undantas enligt en speciell regel i mervärdesskattelagen (ML). Regeln säger att om en hel verksamhet överlåts kan det i vissa fall ske utan moms.

Skatterättsnämndens bedömning

Skatterättsnämnden konstaterade att en verksamhetsöverlåtelse undantas från moms om:

  1. Det är en hel verksamhet eller en del av verksamhet som överlåts och
  2. Mottagaren (dotterbolaget) skulle ha haft rätt att dra av momsen på förvärvet om det varit en vanlig försäljning.

Det första villkoret var uppfyllt – hela verksamheten överläts och dotterbolaget skulle driva den vidare.

Det andra villkoret var dock inte uppfyllt, eftersom dotterbolaget inte har rätt att dra av moms. Skatterättsnämnden kom därför fram till att överlåtelsen skulle vara momspliktig.

Varför spelar detta roll?

Om överlåtelsen omfattas av moms, betyder det att X AB måste lägga på 25% moms på värdet av de tillgångar som förs över till dotterbolaget. Eftersom dotterbolaget inte har rätt att dra av momsen, blir det en extra kostnad för dotterbolaget.

För företag som verkar inom sjukvård, utbildning eller ideella sektorn, där verksamheten ofta är undantagen från moms, kan detta beslut försvåra omstruktureringar och fördyra verksamhetsöverlåtelser.

Enligt Skatterättsnämndens mening anger den aktuella bestämmelsen i ML således klart och tydligt att en förutsättning för att tillämpa bestämmelsen är att den skatt som annars skulle ha tagits ut på överlåtelsen skulle ha varit avdragsgill för mottagaren. Eftersom dotterbolaget endast bedriver från skatteplikt undantagen verksamhet skulle rätt till avdrag för ingående skatt inte förelegat för dotterbolaget.

Skatterättsnämnden, Dnr. 76-24/I

Skiljaktig mening – en annan tolkning

En av ledamöterna i Skatterättsnämnden var inte enig med beslutet och ansåg att EU-rättens regler borde gälla och att momsen inte borde tas ut. Hennes argument var att syftet med reglerna är att förhindra att moms skapar onödiga kostnader för företag som omstrukturerar sig. Hon hävdade att Sverige borde tolka sina regler i linje med EU:s riktlinjer och att det nuvarande beslutet riskerar att snedvrida konkurrensen.

Vad händer nu?

Eftersom förhandsbeskedet har överklagats, kommer Högsta förvaltningsdomstolen att pröva frågan. Om de tolkar reglerna annorlunda kan beslutet komma att ändras. Dessutom kan det finnas anledning att pröva frågan på EU-nivå.

Slutsats

Beslutet visar hur komplext momsområdet kan vara, och hur viktigt det är att företag har koll på momsreglerna innan de genomför stora omstruktureringar. Det påverkar framför allt verksamheter inom sektorer som är undantagna från moms och kan få konsekvenser för framtida affärsbeslut. Vi får nu vänta och se vad Högsta förvaltningsdomstolen säger i frågan.

FAQ – Vanliga frågor om kortare redovisningsperiod och mervärdesskatt

1. Måste man betala moms när en verksamhet överlåts?
Normalt ska mervärdesskatt tas ut när varor eller tjänster säljs. Vid en verksamhetsöverlåtelse finns dock en särskild regel i mervärdesskattelagen som innebär att överlåtelsen i vissa fall inte anses som en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster. Om bestämmelsen är tillämplig faller transaktionen alltså utanför momsens tillämpningsområde. För att detta ska gälla krävs dock bland annat att mottagaren skulle ha haft rätt till avdrag för den moms som annars skulle ha tagits ut. Om den förutsättningen inte är uppfylld kan överlåtelsen i stället bli momspliktig.
2. Vad räknas som en verksamhetsöverlåtelse enligt mervärdesskattelagen?
En verksamhetsöverlåtelse innebär att hela verksamheten eller en självständig del av en verksamhet överförs till en annan aktör. Det handlar inte bara om en enstaka tillgång utan om ett paket av tillgångar som tillsammans kan driva en ekonomisk verksamhet. Det kan exempelvis omfatta inventarier, immateriella rättigheter, kundregister, personal och avtal. En viktig förutsättning är också att mottagaren avser att fortsätta driva verksamheten vidare och inte bara sälja tillgångarna vidare eller avveckla verksamheten direkt.
3. Varför finns reglerna om verksamhetsöverlåtelse utan moms?
Reglerna bygger på artikel 19 i EU:s mervärdesskattedirektiv och syftar till att underlätta överlåtelser av företag eller delar av företag. Tanken är att en sådan transaktion inte ska belastas med moms eftersom verksamheten fortsätter hos den nya ägaren. Om moms skulle tas ut vid överlåtelsen skulle mottagaren normalt få tillbaka momsen genom avdrag, men under tiden skulle likviditeten belastas. Genom att behandla överlåtelsen som att ingen omsättning har skett undviker man både likviditetsproblem och komplicerade värderingar av enskilda tillgångar.
4. Varför blev överlåtelsen i förhandsbeskedet momspliktig?
I det aktuella förhandsbeskedet överlät ett bolag hela sin verksamhet till sitt dotterbolag. Den första förutsättningen för verksamhetsöverlåtelse var därför uppfylld – en hel verksamhet överfördes och skulle drivas vidare. Däremot uppfylldes inte den andra förutsättningen. Dotterbolaget bedrev nämligen en verksamhet som var undantagen från moms, vilket innebär att bolaget saknade rätt att dra av ingående moms. Eftersom avdragsrätt saknades ansåg Skatterättsnämnden att bestämmelsen inte kunde tillämpas.
5. Varför kan moms bli en stor kostnad vid verksamhetsöverlåtelse?
Om reglerna om verksamhetsöverlåtelse inte kan tillämpas behandlas transaktionen i stället som en vanlig momspliktig försäljning av tillgångar. Säljaren måste då lägga på moms på värdet av tillgångarna. Om köparen saknar avdragsrätt för ingående moms – vilket ofta är fallet i verksamheter som är undantagna från moms – blir momsen en slutlig kostnad. Det kan innebära att en omstrukturering blir betydligt dyrare än planerat och i vissa fall ekonomiskt svår att genomföra.
6. Vilka verksamheter drabbas oftast av detta problem?
Problemet uppstår främst i branscher där verksamheten är undantagen från mervärdesskatt. Exempel på sådana verksamheter är sjukvård, utbildning, finansiella tjänster och vissa ideella verksamheter. Företag i dessa sektorer saknar normalt avdragsrätt för ingående moms. När de genomför omstruktureringar eller överlåter verksamheter kan momsen därför bli en definitiv kostnad. Det gör att reglerna om verksamhetsöverlåtelse kan få stor praktisk betydelse just i dessa sektorer.
7. Vad säger EU-rätten om verksamhetsöverlåtelser?
EU:s mervärdesskattedirektiv ger medlemsstaterna möjlighet att behandla överföringar av hela verksamheter som att ingen leverans av varor eller tjänster har skett. Syftet är att förenkla företagsöverlåtelser och undvika onödiga momsbelastningar. EU-domstolen har i flera avgöranden, bland annat i målet Zita Modes, slagit fast att bestämmelsen omfattar överföring av en hel affärsrörelse eller en självständig del av ett företag som kan fortsätta bedriva ekonomisk verksamhet.
8. Vad handlade den skiljaktiga meningen i förhandsbeskedet om?
En ledamot i Skatterättsnämnden ansåg att bestämmelsen borde tolkas mer i linje med EU-rätten. Enligt denna uppfattning borde överlåtelsen kunna omfattas av regeln även om mottagaren saknar avdragsrätt, eftersom syftet med EU-reglerna är att undvika kumulativa momseffekter och underlätta omstruktureringar. Den skiljaktiga meningen menade också att en strikt tillämpning av den svenska bestämmelsen kan leda till att verksamheter som är undantagna från moms behandlas mer ofördelaktigt än verksamheter som är momspliktiga.
9. Kan EU-rätten påverka hur svenska regler om verksamhetsöverlåtelse tolkas?
Ja. Svenska momsregler ska i princip tolkas i ljuset av EU:s mervärdesskattedirektiv. Det innebär att domstolar och myndigheter ibland måste göra en EU-konform tolkning av nationell lagstiftning. Om en nationell regel går längre än vad direktivet tillåter kan det i vissa fall bli aktuellt att pröva frågan i domstol eller ytterst i EU-domstolen. I praktiken innebär det att rättsläget kan utvecklas genom nya domar.
10. Vad betyder detta för företag som planerar en omstrukturering?
För företag som planerar att överlåta en verksamhet är det viktigt att analysera momsfrågorna i förväg. Om mottagaren saknar avdragsrätt kan en verksamhetsöverlåtelse bli momspliktig och därmed medföra en betydande kostnad. Det gäller särskilt i sektorer där verksamheten är undantagen från moms. Företag bör därför noggrant överväga transaktionsstrukturen och vid behov ta rådgivning innan en omstrukturering genomförs.