Vad är en redovisningsperiod – och hur bestäms den?

När du har ett företag som är momsregistrerat ska du med jämna mellanrum redovisa hur mycket moms du tagit ut från kunder och hur mycket du betalat på inköp. Det görs i en momsdeklaration till Skatteverket.

Hur ofta du behöver lämna in momsdeklarationen – alltså vilken redovisningsperiod du har – beror på hur stor omsättning företaget har. Ju högre omsättning, desto oftare ska du redovisa. Företag med hög omsättning måste redovisa varje månad. Små företag med låg omsättning kan välja att redovisa mer sällan, till exempel varje kvartal eller till och med en gång per år.

Många småföretag väljer att redovisa kvartalsvis eller årsvis för att minska sin administrativa börda. Och enligt huvudregeln får du också göra det – så länge du håller dig inom de omsättningsgränser som lagen tillåter.

Men lagen ger också Skatteverket en möjlighet att tvinga dig till en kortare redovisningsperiod än du själv valt, om det finns “särskilda skäl”. Vad som räknas som särskilda skäl har myndigheten förtydligat i ett nytt ställningstagande.

Moms Fokus - Skatteverket

Skatteverket får inte välja fritt – det krävs särskilda skäl

Att Skatteverket inte alltid behöver godta den redovisningsperiod du valt är inte nytt. Men det har inte alltid varit självklart vad som krävs för att Skatteverket ska få korta ner perioden. Det nya ställningstagandet klargör att Skatteverket inte får kräva en kortare redovisningsperiod bara “för säkerhets skull”. Det måste finnas ett faktiskt kontrollbehov som bygger på konkreta omständigheter. Det handlar om att tidigare kunna granska och följa upp redovisningen, framför allt i situationer där det finns en förhöjd risk för fel, fusk eller utebliven betalning.

När kan Skatteverket kräva att du redovisar oftare?

Skatteverket pekar ut flera situationer som kan utgöra “särskilda skäl”:

1. Bristande efterlevnad

Om du tidigare har lämnat in momsdeklarationer sent, glömt att deklarera, missat att betala eller haft skatteskulder, bedöms du som en risk. Det räcker inte med ett enstaka misstag, men återkommande eller allvarliga brister ses som ett tecken på att kontrollbehovet är större. Då kan Skatteverket besluta att du ska redovisa varje månad.

2. Koppling till konkurser eller skenföretag

Har du eller personer i din närhet varit involverade i bolag som gått i konkurs, eller företag som misstänks vara skenföretag, kan det i sig vara ett särskilt skäl. Skatteverket tittar på hela ägar- och intressestrukturen, inte bara det bolag som ansöker.

3. ROT- och RUT-verksamhet

Företag som ansöker om utbetalning för ROT- eller RUT-arbeten hanterar ofta stora summor som betalas ut av Skatteverket. För att säkerställa att momsen hanteras korrekt i samband med dessa utbetalningar vill myndigheten kunna följa upp redovisningen tätt. Därför kan verksamheter med mycket ROT/RUT-baserade uppdrag få redovisa moms månadsvis.

Särskilda skäl finns om Skatteverket har ett intresse av att få till stånd en tidigare kontroll av att mervärdesskatten redovisas och betalas på rätt sätt. Utifrån omständigheterna ska det göras en samlad bedömning i det enskilda fallet om det finns särskilda skäl.

Skatteverket  –  Särskilda skäl för redovisning av mervärdesskatt för en kortare redovisningsperiod, 2025-01-28, Dnr: 8 34658-2025

4. Komplex koncernstruktur eller närståendehandel

Om ditt företag är en del av ett nätverk med flera närstående bolag, där det sker återkommande transaktioner mellan bolagen, kan det finnas ett behov av att granska momsredovisningen mer frekvent. Detta gäller särskilt om det finns tecken på att pengaflöden används på ett sätt som kan påverka momshanteringen.

Vad räknas inte som särskilda skäl?

Det är lika viktigt att förstå vad som inte är tillräckligt för att korta redovisningsperioden. Skatteverket förtydligar att följande inte räcker som motivering:

  • Att företaget är nytt och oprövat.
  • Att Skatteverket har ett allmänt intresse av tätare kontroll.
  • Att verksamheten har oregelbunden eller säsongsbetonad omsättning.
  • Att företaget tidigare redovisat oftare.
  • Att redovisningen “kan underlättas” för Skatteverket.

Utan ett verkligt kontrollbehov får myndigheten inte tvinga fram tätare redovisning – även om det vore praktiskt.

Vad innebär det för dig som företagare?

Om Skatteverket beslutar om en kortare redovisningsperiod innebär det ökad administrativ belastning. Du behöver deklarera oftare – exempelvis varje månad istället för kvartal eller år – och säkerställa att betalningar sker i tid varje gång. Har du redovisningshjälp kan det också innebära högre kostnader. Samtidigt kan det finnas en fördel: om du har mycket ingående moms, kan du få tillbaka pengarna snabbare vid månadsredovisning.

Ett beslut om kortare period gäller tills vidare, men du har rätt att begära omprövning. Då måste du visa att Skatteverkets kontrollbehov inte längre finns – till exempel genom att visa förbättrad skattehantering över tid.

Så undviker du att tvingas redovisa oftare

Vill du undvika att Skatteverket beslutar om en kortare redovisningsperiod? Här är några råd:

  1. Sköt momsdeklaration och betalning i tid. Upprepade slarv kan få långvariga konsekvenser.
  2. Gör inte affärer med oseriösa bolag. Skatteverket granskar kopplingar mellan bolag, inte bara deras bokföring.
  3. Ha ordning på dina ROT-/RUT-ansökningar. Se till att moms och avdrag hänger ihop.
  4. Dokumentera dina transaktioner och agera professionellt även som nystartad företagare. Det ger mindre anledning för myndigheten att fatta beslut om kortare redovisningsperiod.

Sammanfattning

Skatteverkets nya ställningstagande sätter tydliga gränser för när Skatteverket får korta ner din momsredovisningsperiod. Beslutet måste bygga på objektiva skäl – inte känsla eller praxis. Du som företagare kan alltså påverka saken genom att ha ordning på din redovisning, undvika riskbeteenden och dokumentera din skattehantering tydligt. Att förstå reglerna ger dig inte bara trygghet – det hjälper dig också att undvika onödig administration och kostnader.

FAQ – Vanliga frågor om kortare redovisningsperiod och mervärdesskatt

1. När får Skatteverket besluta att jag måste redovisa moms oftare?
Skatteverket får besluta om en kortare redovisningsperiod om det finns särskilda skäl, vilket i ställningstagandet definieras som ett behov av att tidigare kunna kontrollera att momsen redovisas och betalas korrekt. Det räcker alltså inte att tätare redovisning “vore bra” eller “underlättar kontrollen i allmänhet”. Bedömningen ska göras i det enskilda fallet och bygga på objektiva omständigheter som tyder på en förhöjd risk för fel, skatteundandragande eller brister i redovisning/betalning.
2. Vad betyder “särskilda skäl” i praktiken – är det samma som “kontrollskäl”?
Ja. Förarbetsuttalanden anger att särskilda skäl avser kontrollskäl, och Skatteverket utvecklar detta som ett behov av tidigare kontroll. Det handlar om att Skatteverket ska kunna agera snabbare vid risk för felaktig redovisning eller utebliven betalning. Kontrollen kan vara motiverad både vid misstanke om medvetna fel (bedrägeriupplägg) och vid risk för oavsiktliga fel (t.ex. svår regelmassa eller bristande förmåga/kunskap). Nyckeln är att kontrollbehovet måste vara konkret motiverat av omständigheter i just ditt fall.
3. Kan Skatteverket tvinga alla i en “riskbransch” att redovisa moms varje månad?
Nej. Ställningstagandet är tydligt med att det inte räcker att du tillhör en riskbransch. Skatteverket kan inte “kollektivt” besluta om kortare redovisningsperiod för alla företag i en viss bransch. Det krävs ytterligare omständigheter som i det enskilda fallet tyder på en förhöjd risk för skatteundandragande eller fel. Däremot kan branschtillhörighet väga tungt om det samtidigt finns exempelvis brister i redovisning/betalning, otydliga ägarförhållanden eller andra riskindikatorer.
4. Räcker det att mitt företag är nystartat för att Skatteverket ska kunna kräva månadsredovisning?
Som utgångspunkt räcker det inte att ett företag är “nytt” i sig. Skatteverkets modell bygger på objektiva riskomständigheter och en samlad bedömning. Däremot kan ett nystartat företag i kombination med andra faktorer – exempelvis historikbolagsupplägg, kopplingar till tidigare konkurser, bristande deklarationshistorik hos företrädare, riskbransch eller omfattande unionsintern handel – leda till att kontrollbehovet bedöms som större. Poängen är att beslutet måste kunna motiveras med konkreta omständigheter, inte enbart med att bolaget är oprövat.
5. Vad menar Skatteverket med “historikbolag” – och varför kan det räcka som skäl?
Med historikbolag avses en juridisk person som säljs vidare med befintliga registreringar/godkännanden i stället för att avvecklas. Ofta byts styrelse och företrädare ut och verksamheten ändras jämfört med vad registreringarna ursprungligen avsåg. Skatteverket anser att det i sådana fall finns en förhöjd risk för skatteundandragande och även en risk för oavsiktliga fel när nya personer tar över och byter inriktning. Därför anger ställningstagandet att just det förhållandet att det är ett historikbolag kan vara tillräckligt för beslut om kortare redovisningsperiod.
6. Vilka typer av brister i redovisning eller betalning kan leda till kortare redovisningsperiod?
Skatteverket pekar på brister i redovisning eller betalning av skatter/avgifter enligt SFL (eller motsvarande utländska) i inte obetydlig utsträckning, men betonar att bristerna ska kunna antas ha betydelse för kontrollen av momsen eller för tillförlitligheten i momsredovisningen. Det kan handla om upprepade sena deklarationer, uteblivna betalningar, återkommande fel eller mönster som visar svag efterlevnad. Samtidigt framhåller Skatteverket att allmänna skulder i sig inte är tillräckligt för att besluta om kortare redovisningsperiod. Det krävs att bristerna har betydelse för kontrollen av mervärdesskatten eller påverkar tillförlitligheten i den deklarationsskyldigas momsredovisning.
7. Kan Skatteverket beakta brister i andra bolag som jag eller företrädare varit involverade i?
Ja. Ställningstagandet anger att Skatteverket inte bara ser till det aktuella företaget, utan även kan beakta brister i andra företag som bedrivs eller har bedrivits av den deklarationsskyldige eller dess företrädare. Syftet är att förhindra kringgående, exempelvis att en verksamhet flyttas till ny bolagsform efter problem i ett tidigare bolag. I praktiken innebär det att historik hos ägare/företrädare kan få betydelse, särskilt om bristerna är relativt färska eller om det finns flera riskindikatorer samtidigt.
8. Vad innebär “förbundet med andra företag” och när kan det leda till tätare momsredovisning?
Skatteverket beskriver “förbundna företag” som situationer där det finns organisatoriska, äganderättsliga eller finansiella band mellan företag. För att detta ska kunna utgöra särskilda skäl krävs dock mer än att det finns en koppling. Den deklarationsskyldige ska också regelbundet leverera varor eller tillhandahålla tjänster till de förbundna företagen i mer än ringa omfattning. Tanken är att transaktionerna och strukturen kan skapa ett kontrollbehov, särskilt om ett förbundet bolag redan har kortare redovisningsperiod och det finns risk för fel eller missbruk i flödena.
9. Varför nämns ROT/RUT som ett skäl – betyder det att ROT/RUT alltid ger månadsredovisning?
ROT/RUT nämns eftersom Skatteverket i vissa fall vill kunna kontrollera att momsredovisningen stämmer överens med ansökningar om ROT/RUT och de utbetalningar som sker löpande. Men det innebär inte att ROT/RUT automatiskt leder till månadsredovisning. Även här ska en bedömning göras i det enskilda fallet utifrån tillgängliga uppgifter om företaget, företrädarna och den övriga skatteefterlevnaden. ROT/RUT kan alltså vara en riskindikator som förstärker kontrollbehovet, men normalt krävs en konkret motivering kopplad till kontrollen.
10. Hur kan unionsintern handel påverka redovisningsperioden för moms?
Unionsintern handel kan i vissa fall motivera en kortare redovisningsperiod eftersom Skatteverket behöver kunna göra avstämningar mellan uppgifter i den periodiska sammanställningen och uppgifter i momsdeklarationen. Om stora belopp redovisas i den periodiska sammanställningen men inte i motsvarande utsträckning i momsdeklarationen kan myndigheten behöva agera tidigare för att kontrollera att redovisningen är korrekt.

Ställningstagandet pekar också på att stora unionsinterna förvärv i förhållande till företagets redovisade försäljning kan vara en riskindikator. Om sådana förvärv ökar snabbt under kort tid kan det – särskilt tillsammans med andra omständigheter – tyda på en förhöjd risk för fel eller skatteundandragande och därmed motivera ett beslut om kortare redovisningsperiod.
11. Måste Skatteverket alltid välja den kortaste perioden (månad), eller kan de nöja sig med kvartal?
Skatteverket måste beakta proportionalitetsprincipen. Åtgärden får inte gå längre än vad som är motiverat av kontrollbehovet. Det innebär att det finns ett utrymme att ifrågasätta varför just månad behövs om kontrollbehovet kan tillgodoses med kvartal. En relevant invändning är därför ofta att Skatteverket måste visa varför en viss periodlängd är nödvändig i just ditt fall och inte bara peka på riskindikatorer generellt. Om beslutet saknar en tydlig koppling mellan risknivå och vald period kan proportionalitetsargumentet bli centralt.
12. Hur länge gäller ett beslut om kortare redovisningsperiod och hur får jag tillbaka en längre redovisningsperiod?
Ett beslut om kortare redovisningsperiod gäller tills Skatteverket beslutar annat. Ställningstagandet öppnar uttryckligen för att beslutet kan upphävas om Skatteverket vid senare kontroll ser att de omständigheter som motiverade kortare period inte längre finns, exempelvis att företaget redovisar och betalar korrekt över tid. Du kan också själv visa att riskomständigheterna har försvunnit eller kan förklaras på ett godtagbart sätt. När Skatteverket upphäver beslutet ska du tilldelas en redovisningsperiod utifrån beskattningsunderlagets omfattning (dvs. enligt normalreglerna).