Vad är en redovisningsperiod – och hur bestäms den?
När du har ett företag som är momsregistrerat ska du med jämna mellanrum redovisa hur mycket moms du tagit ut från kunder och hur mycket du betalat på inköp. Det görs i en momsdeklaration till Skatteverket.
Hur ofta du behöver lämna in momsdeklarationen – alltså vilken redovisningsperiod du har – beror på hur stor omsättning företaget har. Ju högre omsättning, desto oftare ska du redovisa. Företag med hög omsättning måste redovisa varje månad. Små företag med låg omsättning kan välja att redovisa mer sällan, till exempel varje kvartal eller till och med en gång per år.
Många småföretag väljer att redovisa kvartalsvis eller årsvis för att minska sin administrativa börda. Och enligt huvudregeln får du också göra det – så länge du håller dig inom de omsättningsgränser som lagen tillåter.
Men lagen ger också Skatteverket en möjlighet att tvinga dig till en kortare redovisningsperiod än du själv valt, om det finns “särskilda skäl”. Vad som räknas som särskilda skäl har myndigheten förtydligat i ett nytt ställningstagande.

Skatteverket får inte välja fritt – det krävs särskilda skäl
Att Skatteverket inte alltid behöver godta den redovisningsperiod du valt är inte nytt. Men det har inte alltid varit självklart vad som krävs för att Skatteverket ska få korta ner perioden. Det nya ställningstagandet klargör att Skatteverket inte får kräva en kortare redovisningsperiod bara för att det vore “bra att ha” eller “för säkerhets skull”. Det måste finnas ett faktiskt kontrollbehov som bygger på konkreta omständigheter. Det handlar om att tidigare kunna granska och följa upp redovisningen, framför allt i situationer där det finns en förhöjd risk för fel, fusk eller utebliven betalning.
När kan Skatteverket kräva att du redovisar oftare?
Skatteverket pekar ut flera situationer som kan utgöra “särskilda skäl”:
1. Bristande efterlevnad
Om du tidigare har lämnat in momsdeklarationer sent, glömt att deklarera, missat att betala eller haft skatteskulder, bedöms du som en risk. Det räcker inte med ett enstaka misstag, men återkommande eller allvarliga brister ses som ett tecken på att kontrollbehovet är större. Då kan Skatteverket besluta att du ska redovisa varje månad.
2. Koppling till konkurser eller skenföretag
Har du eller personer i din närhet varit involverade i bolag som gått i konkurs, eller företag som misstänks vara skenföretag, kan det i sig vara ett särskilt skäl. Skatteverket tittar på hela ägar- och intressestrukturen, inte bara det bolag som ansöker.
3. ROT- och RUT-verksamhet
Företag som ansöker om utbetalning för ROT- eller RUT-arbeten hanterar ofta stora summor som betalas ut av Skatteverket. För att säkerställa att momsen hanteras korrekt i samband med dessa utbetalningar vill myndigheten kunna följa upp redovisningen tätt. Därför kan verksamheter med mycket ROT/RUT-baserade uppdrag få redovisa moms månadsvis.
Särskilda skäl finns om Skatteverket har ett intresse av att få till stånd en tidigare kontroll av att mervärdesskatten redovisas och betalas på rätt sätt. Utifrån omständigheterna ska det göras en samlad bedömning i det enskilda fallet om det finns särskilda skäl.
Skatteverket – Särskilda skäl för redovisning av mervärdesskatt för en kortare redovisningsperiod, 2025-01-28, Dnr: 8 34658-2025
4. Komplex koncernstruktur eller närståendehandel
Om ditt företag är en del av ett nätverk med flera närstående bolag, där det sker återkommande transaktioner mellan bolagen, kan det finnas ett behov av att granska momsredovisningen mer frekvent. Detta gäller särskilt om det finns tecken på att pengaflöden används på ett sätt som kan påverka momshanteringen.
Vad räknas inte som särskilda skäl?
Det är lika viktigt att förstå vad som inte är tillräckligt för att korta redovisningsperioden. Skatteverket förtydligar att följande inte räcker som motivering:
- Att företaget är nytt och oprövat.
- Att Skatteverket har ett allmänt intresse av tätare kontroll.
- Att verksamheten har oregelbunden eller säsongsbetonad omsättning.
- Att företaget tidigare redovisat oftare.
- Att redovisningen “kan underlättas” för Skatteverket.
Utan ett verkligt kontrollbehov får myndigheten inte tvinga fram tätare redovisning – även om det vore praktiskt.
Vad innebär det för dig som företagare?
Om Skatteverket beslutar om en kortare redovisningsperiod innebär det ökad administrativ belastning. Du behöver deklarera oftare – exempelvis varje månad istället för kvartal eller år – och säkerställa att betalningar sker i tid varje gång. Har du redovisningshjälp kan det också innebära högre kostnader. Samtidigt kan det finnas en fördel: om du har mycket ingående moms, kan du få tillbaka pengarna snabbare vid månadsredovisning.
Ett beslut om kortare period gäller tills vidare, men du har rätt att begära omprövning. Då måste du visa att Skatteverkets kontrollbehov inte längre finns – till exempel genom att visa förbättrad skattehantering över tid.
Så undviker du att tvingas redovisa oftare
Vill du undvika att Skatteverket beslutar om en kortare redovisningsperiod? Här är några råd:
- Sköt momsdeklaration och betalning i tid. Upprepade slarv kan få långvariga konsekvenser.
- Gör inte affärer med oseriösa bolag. Skatteverket granskar kopplingar mellan bolag, inte bara deras bokföring.
- Ha ordning på dina ROT-/RUT-ansökningar. Se till att moms och avdrag hänger ihop.
- Dokumentera dina transaktioner och agera professionellt även som nystartad företagare. Det ger mindre anledning för myndigheten att fatta beslut om kortare redovisningsperiod.
Sammanfattning
Skatteverkets nya ställningstagande sätter tydliga gränser för när Skatteverket får korta ner din momsredovisningsperiod. Beslutet måste bygga på objektiva skäl – inte känsla eller praxis. Du som företagare kan alltså påverka saken genom att ha ordning på din redovisning, undvika riskbeteenden och dokumentera din skattehantering tydligt. Att förstå reglerna ger dig inte bara trygghet – det hjälper dig också att undvika onödig administration och kostnader.