Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked bedömt att den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet inte är tillämplig på en aktivitet där deltagare i grupp ska lösa både intellektuella och fysiska utmaningar. Avgörande för bedömningen var att aktiviteten, trots inslag av fysisk ansträngning, inte kunde anses utgöra idrottslig verksamhet eller fysisk träning i momsrättslig mening, utan i stället hade karaktär av nöje och upplevelse.
Förhandsbeskedet har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen, vilket innebär att den slutliga rättsliga bedömningen ännu inte är fastställd. Avgörandet är av intresse för företag som erbjuder upplevelsebaserade aktiviteter där fysisk aktivitet kombineras med spel, problemlösning eller samarbetsmoment.
Bakgrund
Ett bolag erbjöd en aktivitetsbaserad upplevelse där deltagare i grupp skulle ta sig igenom ett antal rum och lösa olika utmaningar. Varje rum hade ett unikt tema och innehöll moment som kombinerade fysisk aktivitet och intellektuell problemlösning, vilka skulle genomföras inom en begränsad tid. Om deltagarna misslyckades fick de börja om från det första rummet.
Upplevelsen var indelad i olika svårighetsnivåer som marknadsfördes utifrån graden av fysisk respektive mental utmaning. Vissa moment beskrevs som mer fysiskt ansträngande, medan andra hade större fokus på problemlösning. Inträdet gav tillgång till hela aktivitetsutbudet under en bestämd tidsperiod.
Innan upplevelsen inleddes fick deltagarna en genomgång av regler och säkerhet av en instruktör, som även var tillgänglig för stöd under genomförandet. Rekommenderad gruppstorlek var tre till fem personer och verksamheten riktade sig till både barn och vuxna. Upplevelsen användes även i tävlingssammanhang, exempelvis vid företagsevenemang och tävlingar mellan olika grupper.
Frågan i ärendet och parternas inställning
Bolaget ansökte om förhandsbesked för att få klarhet i om inträdet till anläggningen omfattades av den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet.
Bolaget ansåg att aktiviteten var att betrakta som idrottslig verksamhet. Som stöd för detta anfördes att deltagarna utför fysiskt krävande moment såsom att springa, klättra, krypa, balansera och cykla. Enligt bolaget tränar deltagarna styrka, balans och uthållighet, och den fysiska delen av aktiviteten är inte underordnad. Verksamheten borde därför, enligt bolaget, jämställas med exempelvis trampolinparker och paintballanläggningar.
Skatteverket gjorde motsatt bedömning och menade att aktivitetens huvudsakliga syfte är att deltagarna i grupp ska samarbeta och lösa intellektuella utmaningar. De fysiska momenten ansågs inte vara tillräckliga för att aktiviteten som helhet ska anses utgöra idrottslig verksamhet. Skatteverket framhöll att de intellektuella inslagen framstår som minst lika betydelsefulla som de fysiska, och att verksamheten därför i huvudsak präglas av nöje.
Skatterättsnämndens bedömning
Skatterättsnämnden konstaterade att det för tillämpning av den reducerade skattesatsen krävs att tjänsten innebär möjlighet att utöva idrottslig verksamhet eller fysisk träning i egentlig mening. Enbart det förhållandet att deltagarna ägnar sig åt fysisk aktivitet är inte tillräckligt.
Vid en samlad bedömning fann nämnden att den aktuella aktiviteten saknar sådana prestations- och tävlingsmoment som är typiska för idrott. Även om vissa moment kräver fysisk ansträngning ansågs syftet inte vara att deltagarna ska träna dessa färdigheter. Fokus låg i stället på samarbete, problemlösning och upplevelse.
Bedömningen ligger i linje med tidigare avgöranden där aktiviteter med tydlig nöjes- eller upplevelseprägel inte har ansetts utgöra idrottslig verksamhet i momsrättslig mening. Mot denna bakgrund bedömdes aktiviteten som en nöjesverksamhet snarare än idrottslig verksamhet, och den reducerade skattesatsen ansågs därför inte tillämplig.
Enligt Skatterättsnämndens mening saknar aktiviteten (…) sådana prestations- och tävlingsmoment som kan anses karaktäristiska för idrott och fysisk träning. Utförandet kan inte jämföras med traditionella idrotter där deltagarna tävlar mot varandra i lag enligt bestämda regler eller där deras fysiska prestationer bedöms utifrån specifika kriterier. Även om vissa utmaningar kräver att deltagarna utför fysiskt ansträngande moment såsom att klättra, springa och cykla kan syftet med aktiviteten inte anses vara att de ska träna dessa färdigheter.
Skatterättsnämnden, dnr 68-23/I
Praktiska konsekvenser
Förhandsbeskedet visar att gränsdragningen för reducerad moms för idrottstjänster görs restriktivt. Även verksamheter som innehåller tydliga fysiska inslag kan falla utanför om det huvudsakliga syftet är upplevelse, samarbete eller problemlösning.
För aktörer inom upplevelse- och aktivitetsbranschen innebär detta att den momsmässiga klassificeringen inte bör baseras enbart på graden av fysisk ansträngning, utan på en helhetsbedömning av aktivitetens karaktär och syfte. Avgörande är vad deltagarna faktiskt betalar för.
Avgörandet visar även att momsfrågan bör analyseras redan i koncept- och designfasen. När fysiska moment kombineras med spel eller problemlösning ökar risken för att verksamheten klassificeras som nöje i momshänseende, även om aktiviteten upplevs som fysiskt krävande.
