Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked bedömt att frivillig beskattning kan tillämpas när en fastighetsägare hyr ut en hel byggnad till en operatör som bedriver lageruthyrning, även om operatören i sin tur hyr ut utrymmen både med och utan mervärdesskatt. Nämnden framhöll att bedömningen grundas på att operatören bedriver en och samma slags lageruthyrningsverksamhet i hela byggnaden och inte två olika slags verksamheter i lokaler som är avgränsade från varandra.

Förhandsbeskedet ger viktig vägledning för fastighetsägare som hyr ut till self-storage operatör och andra aktörer med blandad verksamhet. 

Förhandsbeskedet har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen, vilket innebär att den slutliga rättsliga bedömningen ännu inte är fastställd.

Bakgrund

Ärendet rörde ett bolag som skulle hyra ut en fastighet i sin helhet till en self-storage-operatör. Hyresavtalet skulle löpa på fem år med automatisk förlängning och avsåg hela byggnaden som ett sammanhållet hyresobjekt.

Operatören skulle bedriva lageruthyrningsverksamhet genom att hyra ut låsbara förråd till olika kunder. Kundkretsen bestod dels av företag som bedriver momspliktig verksamhet och därmed har avdragsrätt, dels av privatpersoner och andra kunder utan sådan rätt. Uthyrningen skedde löpande, och lokalerna var inte permanent avsatta för någon viss kategori av kunder. Ett förråd som vid ett tillfälle hyrts ut till en momspliktig kund kunde vid ett senare tillfälle hyras ut till en privatperson.

I ansökan angavs att förutsättningar för frivillig beskattning förelåg i de delar där operatörens uthyrning i nästa led medförde avdragsrätt.

Frivillig beskattning - moms

Frågan i ärendet och parternas inställning

Bolaget ville få klarhet i om frivillig beskattning kunde tillämpas vid uthyrningen av hela fastigheten till operatören, trots att operatören bedrev så kallad blandad verksamhet. Vidare ställdes frågan om bedömningen påverkades av att operatören även skulle bedriva viss annan skattepliktig verksamhet i fastigheten, såsom försäljning av flyttkartonger och uthyrning av släp.

Bolaget ansåg att frivillig beskattning var möjlig för hela byggnaden. Enligt bolaget utgjorde hyresobjektet fastigheten som helhet, och operatören bedrev en sammanhållen lageruthyrningsverksamhet, även om denna innefattade både momspliktiga och momsfria transaktioner. Något krav på att hela fastigheten uteslutande används i verksamhet med full avdragsrätt ansågs inte följa av lag eller praxis.

Skatteverket intog en mer restriktiv hållning och menade att frivillig beskattning måste bedömas per lokal. Enligt Skatteverket kunde frivillig beskattning endast tillämpas för de utrymmen som i det sista uthyrningsledet användes i verksamhet som medför avdragsrätt.

Skatterättsnämndens bedömning

Skatterättsnämnden konstaterade inledningsvis att frivillig beskattning enligt praxis endast kan medges för en viss fastighet eller för en avgränsad del av en fastighet, såsom en lokal. Det är därmed inte möjligt att tillämpa frivillig beskattning för endast en procentuell andel av samma yta. Om olika verksamheter bedrivs i byggnadstekniskt avgränsade lokaler kan däremot beskattningen behöva delas upp, vilket följer av HFD 2016 ref. 51.

I det aktuella ärendet utgick nämnden från att bolaget stadigvarande hyrde ut hela byggnaden till operatören, och att operatören stadigvarande använde byggnaden i sin lageruthyrningsverksamhet. Verksamheten omfattade både transaktioner som medför avdragsrätt och transaktioner som inte gör det, men bedrevs inom ramen för samma slags verksamhet i hela byggnaden.

Mot denna bakgrund ansåg Skatterättsnämnden att situationen skilde sig från den som prövades i HFD 2016 ref. 51. Operatören bedrev inte två olika slags verksamheter i byggnadstekniskt avgränsade lokaler, utan en och samma lageruthyrningsverksamhet i hela fastigheten.

Under dessa förhållanden fann nämnden att det av lagtexten följer att bolaget kan tillämpa frivillig beskattning vid uthyrning av hela byggnaden till operatören. Med hänsyn till detta svar förföll fråga 2.

Utgångspunkten för Skatterättsnämndens bedömning är således att Bolaget stadigvarande ska hyra ut hela byggnaden till Operatören som stadigvarande ska använda byggnaden i sin lageruthyrningsverksamhet där vissa transaktioner medför avdragsrätt medan andra inte gör det. Under dessa förhållanden anser Skatterättsnämnden att det av lagtexten följer att Bolaget kan tillämpa frivillig beskattning vid uthyrning av byggnaden till Operatören.

Denna bedömning motsägs enligt nämndens mening inte av Högsta förvaltningsrättens dom i HFD 2016 ref. 51. Detta eftersom Operatören bedriver en och samma slag av lageruthyrningsverksamhet i hela byggnaden och inte två olika slags verksamheter i lokaler som är avgränsade från varandra.

Skatterättsnämnden, dnr 17-24/I

Vad förhandsbeskedet innebär i praktiken

Förhandsbeskedet klargör att frivillig beskattning vid fastighetsuthyrning inte nödvändigtvis måste bedömas utifrån hur varje enskilt utrymme används i det sista uthyrningsledet. När en fastighetsägare hyr ut en hel byggnad för stadigvarande användning i hyresgästens verksamhet kan frivillig beskattning vara möjlig, även om verksamheten i nästa led består av både momspliktiga och icke momspliktiga transaktioner.

Avgörandet är särskilt relevant för fastighetsägare som hyr ut till self-storage-operatörer och andra aktörer vars affärsmodell bygger på löpande uthyrning till en bred och föränderlig kundkrets. Beskedet minskar behovet av kontinuerliga omprövningar och uppdelningar av hyran baserat på hur enskilda utrymmen tillfälligt används av slutkund.

Samtidigt tydliggör förhandsbeskedet var gränsen går för tillämpningen av frivillig beskattning. Om hyresgästen i stället hade bedrivit olika slags verksamheter i byggnadstekniskt avgränsade lokaler, exempelvis en momspliktig verksamhet i vissa lokaler och en undantagen verksamhet i andra, hade bedömningen kunnat bli en annan. För fastighetsägare är det därför fortsatt centralt att analysera hur hyresgästens verksamhet faktiskt är organiserad och hur fastigheten används i praktiken.

Eftersom förhandsbeskedet har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen kvarstår viss rättslig osäkerhet. Den slutliga prövningen kan komma att påverka hur långt möjligheten till frivillig beskattning sträcker sig vid uthyrning till operatörer med blandad verksamhet. Under tiden ger förhandsbeskedet dock tydlig vägledning för bedömningen av frivillig beskattning.

FAQ – Vanliga frågor om frivillig beskattning, uthyrning till self-storage-operatör och mervärdesskatt

1. Vad innebär frivillig beskattning vid fastighetsuthyrning?
Frivillig beskattning innebär att en fastighetsägare kan välja att ta ut mervärdesskatt på en uthyrning som annars är undantagen från moms. Syftet är att möjliggöra avdrag för ingående moms på kostnader som är hänförliga till den uthyrda fastigheten. Förutsättningen är normalt att lokalen hyrs ut för stadigvarande användning i en verksamhet som medför avdragsrätt. Reglerna syftar till neutralitet i investerings- och driftskedet och är särskilt viktiga vid större fastighetsprojekt där momsbelastningen annars skulle bli en definitiv kostnad.
2. Kan frivillig beskattning tillämpas när hyresgästen bedriver blandad verksamhet?
Ja, frivillig beskattning är möjlig även om hyresgästen i sin verksamhet genomför både momspliktiga och momsfria transaktioner. Det avgörande är inte att samtliga transaktioner i nästa led medför avdragsrätt, utan hur verksamheten i lokalen är organiserad. Om hyresgästen bedriver en och samma slags verksamhet i hela byggnaden, och denna används stadigvarande i verksamheten, kan frivillig beskattning tillämpas trots att avdragsrätten i nästa led är partiell.
3. Varför ansågs self-storage-verksamheten vara en och samma slags verksamhet?
Skatterättsnämnden utgick från att operatören bedrev lageruthyrning i hela byggnaden utan att lokalerna var uppdelade efter verksamhetstyp. Att vissa förråd hyrdes ut till momspliktiga företag och andra till privatpersoner förändrade inte verksamhetens art. Det var fortfarande fråga om samma typ av tjänst – uthyrning av förråd. Skillnaden låg endast i kundernas skattemässiga status, inte i verksamhetens karaktär eller lokalernas användning.
4. Hur skiljer sig detta från situationen i HFD 2016 ref. 51?
I HFD 2016 ref. 51 bedrevs olika slags verksamheter i byggnadstekniskt avgränsade lokaler. Där krävdes en uppdelning eftersom olika delar av fastigheten användes för skilda ändamål. I det aktuella förhandsbeskedet saknades sådan fysisk och funktionell uppdelning. Operatören använde hela byggnaden i samma lageruthyrningsverksamhet. Det fanns därför inte grund för att dela upp fastigheten eller begränsa den frivilliga beskattningen till vissa delar.
5. Måste frivillig beskattning bedömas per enskilt utrymme?
Nej, inte när hyresobjektet utgör en sammanhållen byggnad och används stadigvarande i en och samma verksamhet. Frivillig beskattning kan medges för en hel fastighet eller en byggnadstekniskt avgränsad del, men inte för en procentuell andel av samma yta. Om verksamheten däremot bedrivs i tydligt avgränsade lokaler med olika funktioner kan en uppdelning bli nödvändig.
6. Spelar det någon roll att uthyrningen i nästa led sker till både företag och privatpersoner?
Enligt förhandsbeskedet är detta inte avgörande. Det centrala är hur byggnaden används i hyresgästens verksamhet. Att kundkretsen är blandad och att vissa kunder saknar avdragsrätt påverkar hyresgästens egen avdragsrätt, men det förändrar inte nödvändigtvis förutsättningarna för fastighetsägarens frivilliga beskattning. Bedömningen görs i relationen mellan fastighetsägaren och operatören, inte utifrån varje enskild slutkund.
7. Påverkar annan skattepliktig verksamhet i byggnaden bedömningen?
Förhandsbeskedet indikerar att viss kompletterande skattepliktig verksamhet, såsom försäljning av flyttkartonger eller uthyrning av släp, inte i sig hindrar frivillig beskattning om huvudverksamheten fortfarande är sammanhållen lageruthyrning. Avgörande är om verksamheten förändrar lokalernas användningssätt eller leder till en byggnadsteknisk uppdelning. Om olika verksamheter bedrivs i separata, tydligt avgränsade lokaler kan bedömningen bli annorlunda.
8. Vad innebär kravet på stadigvarande användning?
Stadigvarande användning innebär att lokalen hyrs ut för kontinuerlig användning i hyresgästens verksamhet, inte för tillfälliga eller sporadiska ändamål. I detta fall hyrdes hela byggnaden ut på ett flerårigt avtal med automatisk förlängning, och operatören använde den fortlöpande i sin lageruthyrningsverksamhet. Den löpande omsättningen av slutkunder påverkade inte denna stadigvarande användning.
9. Hur påverkar beskedet fastighetsägarens avdragsrätt?
Om frivillig beskattning kan tillämpas för hela byggnaden får fastighetsägaren rätt att dra av ingående moms på kostnader som är hänförliga till fastigheten. Detta kan vara avgörande vid investeringar och drift. Om frivillig beskattning inte skulle medges för hela objektet riskerar delar av momsen att bli en definitiv kostnad. Förhandsbeskedet skapar därför större förutsebarhet för fastighetsägare som hyr ut till operatörer med blandad kundkrets.
10. Vad är den praktiska betydelsen av att ärendet är överklagat?
Eftersom förhandsbeskedet har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen är rättsläget ännu inte definitivt fastställt. En kommande dom kan bekräfta eller justera den tolkning som Skatterättsnämnden gjort. Tills vidare ger beskedet dock vägledning om att frivillig beskattning inte automatiskt faller bort vid blandad vidareuthyrning, så länge verksamheten i byggnaden är sammanhållen och inte uppdelad i olika slags verksamheter i byggnadstekniskt avgränsade lokaler.