EU-domstolen har i målet Arcomet Towercranes (C-726/23) klargjort två centrala frågor.
För det första kan en internprissättningsjustering mellan moder- och dotterbolag vara att betrakta som ersättning för faktiska tjänster, och därmed omfattas av mervärdesskatt, när det finns ett avtalat åtagande och ett direkt samband mellan tjänst och betalning.
För det andra får skattemyndigheter begära ytterligare underlag utöver fakturan för att pröva rätten till avdrag för ingående moms – under förutsättning att kraven är både nödvändiga och proportionerliga. Domen understryker vikten av att företag dokumenterar och tydligt kan visa vilka koncerninterna tjänster som faktiskt utförts och hur de kopplar till den momspliktiga verksamheten.
Bakgrund
Målet gällde det rumänska bolaget Arcomet Towercranes SRL, dotterbolag i en belgisk koncern som hyrde och sålde kranar. Moderbolaget i Belgien stod för centrala funktioner: strategi, upphandling, finansiering, tekniskt stöd och riskhantering. Dotterbolaget ansvarade för försäljning, uthyrning och kundrelationer i Rumänien.
Förhållandet reglerades i ett avtal där parterna kom överens om att dotterbolagets rörelsemarginal skulle hamna inom ett visst intervall (–0,71 till +2,74 procent), beräknat enligt OECD:s nettomarginalmetod (TNMM). Om marginalen blev högre än 2,74 procent skulle moderbolaget fakturera dotterbolaget en ”justering”. Om marginalen blev lägre än –0,71 procent skulle dotterbolaget i stället få ersättning från moderbolaget.
Under flera år landade dotterbolagets marginal över 2,74 procent, och moderbolaget skickade därför justeringsfakturor. Dessa fakturor ifrågasattes av de rumänska skattemyndigheterna, som menade att det inte fanns tillräckliga bevis för att tjänsterna faktiskt hade tillhandahållits. Avdragsrätten för ingående moms nekades. Tvisten hamnade slutligen hos EU-domstolen.
Frågorna till EU-domstolen
- Är en internprissättningsjustering av det här slaget att betrakta som ersättning för tjänster, och därmed momspliktig?
- Kan skattemyndigheten kräva kompletterande dokumentation utöver fakturan för att avdragsrätt ska medges?
EU-domstolens resonemang
1) Tjänst mot ersättning
Domstolen påminde om den grundläggande principen: en transaktion är momspliktig endast om det finns ett ömsesidigt rättsförhållande där ersättningen utgör det faktiska motvärdet för en tjänst.
I det här fallet fann domstolen att moderbolaget faktiskt åtog sig konkreta uppgifter – förhandlingar med leverantörer, strategiskt stöd, riskbärande – som gav dotterbolaget en direkt ekonomisk fördel. Att ersättningen beräknades årsvis och var rörlig saknade betydelse, eftersom beloppen bestämdes på förhand enligt tydliga kriterier i avtalet.
Slutsatsen blev att justeringsfakturorna utgjorde ersättning för tjänster, och att betalningarna därför omfattades av mervärdesskatt.
2) Bevis för avdragsrätt
När det gäller rätten att dra av ingående moms förklarade domstolen att det inte räcker att en faktura finns – fakturan måste också spegla en verklig transaktion. Det innebär att skattemyndigheten får kräva ytterligare handlingar, exempelvis rapporter, avtalsbilagor eller aktivitetsbeskrivningar, som visar:
- att tjänsterna faktiskt tillhandahållits, och
- att de använts i köparens beskattningsbara verksamhet.
Däremot får myndigheten inte kräva att bolaget visar att tjänsterna var nödvändiga eller lönsamma. Det är tillräckligt att de använts i den skattepliktiga verksamheten.
(…) ersättning för koncerninterna tjänster som ett moderbolag tillhandahåller sitt dotterbolag och som anges i avtal, vilken beräknas i enlighet med en metod som rekommenderas enligt de riktlinjer som är tillämpliga på internprissättning, vilka antagits av Organisationen för ekonomisk samverkan och utveckling (OECD), och som motsvarar den del av dotterbolagets rörelsemarginal som överstiger 2,74 procent, utgör vederlaget för ett tillhandahållande av tjänster mot ersättning som omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt.
EU-domstolen i mål C-726/23
Vad betyder domen i praktiken?
1) TP-justeringar kan utlösa moms
Domen tydliggör att internprissättningsjusteringar inte per automatik är neutrala i momshänseende. Om justeringen i realiteten är ersättning för identifierbara tjänster, ska den behandlas som en momspliktig transaktion.
2) Dokumentationen är central
En faktura räcker inte alltid. Företag behöver kunna visa vad som faktiskt levererats och hur det kopplar till deras momspliktiga verksamhet. Det kan kräva en mer genomarbetad dokumentationskedja än många bolag hittills har haft.
3) Bedömning från fall till fall
EU-domstolen betonade att varje situation måste analyseras utifrån sina faktiska omständigheter. Men domen ger en tydlig signal: internprissättningsavtal bör granskas inte bara ur ett inkomstskatteperspektiv utan även med tanke på moms.
Kommentarer
EU-domstolens avgörande i Arcomet Towercranes (C-726/23) visar tydligt hur nära moms- och internprissättningsreglerna hänger samman. Det räcker inte att en koncern har en väl utformad TP-modell ur ett inkomstskatteperspektiv – momsfrågorna måste vävas in redan från början. För företag innebär domen att tre frågor blir särskilt viktiga:
- Finns det ett konkret och identifierbart samband mellan den tjänst som utförts och den ersättning som betalas?
- Kan vi på ett proportionerligt sätt styrka att tjänsterna faktiskt har levererats och använts i den momspliktiga verksamheten?
- Är vår dokumentation utformad så att den uppfyller skattemyndigheternas krav?
I praktiken innebär detta att den traditionella internprissättningsdokumentationen ofta behöver kompletteras med ett ”moms-lager” – en tydlig redogörelse för hur tjänsteflöden och justeringar påverkar momsredovisningen.
Domen slår fast två centrala principer:
- Internprissättningsjusteringar kan vara momspliktiga när de speglar ersättning för faktiska tjänster.
- Skattemyndigheter får kräva ytterligare bevisning för att avdragsrätten ska godtas, men kraven måste vara både nödvändiga och proportionerliga.
Sammanfattningsvis är domen en påminnelse om att alltid beakta momshanteringen när koncerninterna avtal utformas och internprissättningsmodeller etableras. Den som tidigt bygger in moms i sin dokumentation står bättre rustad vid en skattekontroll.
