Högsta förvaltningsdomstolen har prövat om ett bolags tillhandahållande av neuropsykiatriska utredningar till vårdinrättningar och andra aktörer med regionavtal omfattades av undantaget från mervärdesskatt för sjukvård. Domstolen fann att så inte var fallet. I stället bedömdes tillhandahållandet som personaluthyrning och var därmed momspliktigt.
Avgörandet är av betydelse för vårdaktörer och underleverantörer inom hälso- och sjukvård, särskilt vid gränsdragningen mellan momsbefriad sjukvård och momspliktig personaluthyrning.
Bakgrund
Ett bolag hade en anställd legitimerad psykolog och bedrev uteslutande neuropsykiatrisk utredningsverksamhet. Bolaget utförde utredningar åt vårdinrättningar samt andra bolag som hade avtal med en region.
Utredningarna omfattade bl.a. patientkontakt, anamnes, kontakter med skola och annan relevant verksamhet, analys av underlag och formulär, psykologisk testning, bedömning, upprättande av utlåtande samt återgivande av resultat till patient och anhöriga samt i vissa fall skola.
Patientkontakter genomfördes i beställarens lokaler medan huvuddelen av arbetet utfördes i bolagets egna lokaler. Beställaren angav tidsramen för uppdraget och ersättning utgick med ett fast belopp per utredning. Bolaget skulle följa beställarens rutiner och arbetsmetoder samt de krav som följde av beställarens avtal med regionen.
Skatterättsnämnden bedömde att tillhandahållandet inte var momsbefriad sjukvård, utan att upplägget i stället innebar att beställaren fick tillgång till en kompetensresurs för att kunna fullgöra sina vårdåtaganden.
Frågan i målet
Frågan var om bolagets tillhandahållande av neuropsykiatriska utredningar till beställaren skulle behandlas som momsbefriad sjukvård eller som en momspliktig tjänst i form av personaluthyrning.
Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
HFD utgick från att psykologen utförde utredningarna på uppdrag av beställaren för beställarens patienter. Vid genomförandet användes beställarens lokaler och material vid patientkontakter, och bolaget skulle följa beställarens rutiner och arbetsmetoder samt krav som följde av beställarens regionavtal.
Domstolen ansåg att dessa omständigheter talade för att psykologen utförde de medicinska åtgärderna på ett sådant sätt att denne fick anses ingå i beställarens organisation. Även om psykologen arbetade självständigt i det enskilda uppdraget bedömde HFD att avtalens syfte var att beställaren skulle få tillgång till en resurs med viss kompetens för att kunna fullgöra sina skyldigheter gentemot patienter och region. Mot den bakgrunden bedömdes bolagets tillhandahållanden som personaluthyrning och inte som momsbefriad sjukvård.
HFD fastställde Skatterättsnämndens förhandsbesked.
I målet har det visserligen framkommit att psykologen arbetar självständigt under uppdragets utförande. Syftet med avtalen är dock att bolaget ska tillhandahålla en resurs med en viss kompetens så att köparna ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt sina avtal med patienter och regionen. Högsta förvaltningsdomstolen anser därför att bolagets tillhan-dahållanden utgör uthyrning av personal (se HFD 2018 ref. 41 och HFD 2020 ref. 5).
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD 2024 not 23
Vad innebär avgörandet i praktiken?
Avgörandet innebär att neuropsykiatriska utredningar som tillhandahålls som underleverantörstjänster till vårdinrättningar eller andra beställare kan bli momspliktiga, även när åtgärderna utförs av legitimerad personal och utredningen används som underlag för fortsatt vård.
Domen visar att bedömningen i hög grad tar sikte på hur uppdraget är organiserat och vilket syfte avtalet har. Om upplägget i praktiken innebär att beställaren får tillgång till en kompetensresurs i sin verksamhet – med beställaren som övergripet ansvarig för patienter, uppdragets ramar och arbetsmetoder – talar det för personaluthyrning och därmed momsplikt. Att ersättningen är bestämd per utredning utesluter alltså inte att tillhandahållandet kan bedömas som personaluthyrning.
Domen ligger i linje med HFD:s tidigare praxis om gränsdragningen mellan sjukvård och personaluthyrning.
