Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked bedömt att den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet inte är tillämplig på en aktivitet där deltagare i grupp ska lösa både intellektuella och fysiska utmaningar. Avgörande för bedömningen var att aktiviteten, trots inslag av fysisk ansträngning, inte kunde anses utgöra idrottslig verksamhet eller fysisk träning i momsrättslig mening, utan i stället hade karaktär av nöje och upplevelse.

Förhandsbeskedet har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen, vilket innebär att den slutliga rättsliga bedömningen ännu inte är fastställd. Avgörandet är av intresse för företag som erbjuder upplevelsebaserade aktiviteter där fysisk aktivitet kombineras med spel, problemlösning eller samarbetsmoment.

Bakgrund

Ett bolag erbjöd en aktivitetsbaserad upplevelse där deltagare i grupp skulle ta sig igenom ett antal rum och lösa olika utmaningar. Varje rum hade ett unikt tema och innehöll moment som kombinerade fysisk aktivitet och intellektuell problemlösning, vilka skulle genomföras inom en begränsad tid. Om deltagarna misslyckades fick de börja om från det första rummet.

Upplevelsen var indelad i olika svårighetsnivåer som marknadsfördes utifrån graden av fysisk respektive mental utmaning. Vissa moment beskrevs som mer fysiskt ansträngande, medan andra hade större fokus på problemlösning. Inträdet gav tillgång till hela aktivitetsutbudet under en bestämd tidsperiod.

Innan upplevelsen inleddes fick deltagarna en genomgång av regler och säkerhet av en instruktör, som även var tillgänglig för stöd under genomförandet. Rekommenderad gruppstorlek var tre till fem personer och verksamheten riktade sig till både barn och vuxna. Upplevelsen användes även i tävlingssammanhang, exempelvis vid företagsevenemang och tävlingar mellan olika grupper.

Upplevelsebaserade aktiviteter - mervärdesskatt

Frågan i ärendet och parternas inställning

Bolaget ansökte om förhandsbesked för att få klarhet i om inträdet till anläggningen omfattades av den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet.

Bolaget ansåg att aktiviteten var att betrakta som idrottslig verksamhet. Som stöd för detta anfördes att deltagarna utför fysiskt krävande moment såsom att springa, klättra, krypa, balansera och cykla. Enligt bolaget tränar deltagarna styrka, balans och uthållighet, och den fysiska delen av aktiviteten är inte underordnad. Verksamheten borde därför, enligt bolaget, jämställas med exempelvis trampolinparker och paintballanläggningar.

Skatteverket gjorde motsatt bedömning och menade att aktivitetens huvudsakliga syfte är att deltagarna i grupp ska samarbeta och lösa intellektuella utmaningar. De fysiska momenten ansågs inte vara tillräckliga för att aktiviteten som helhet ska anses utgöra idrottslig verksamhet. Skatteverket framhöll att de intellektuella inslagen framstår som minst lika betydelsefulla som de fysiska, och att verksamheten därför i huvudsak präglas av nöje.

Skatterättsnämndens bedömning

Skatterättsnämnden konstaterade att det för tillämpning av den reducerade skattesatsen krävs att tjänsten innebär möjlighet att utöva idrottslig verksamhet eller fysisk träning i egentlig mening. Enbart det förhållandet att deltagarna ägnar sig åt fysisk aktivitet är inte tillräckligt.

Vid en samlad bedömning fann nämnden att den aktuella aktiviteten saknar sådana prestations- och tävlingsmoment som är typiska för idrott. Även om vissa moment kräver fysisk ansträngning ansågs syftet inte vara att deltagarna ska träna dessa färdigheter. Fokus låg i stället på samarbete, problemlösning och upplevelse.

Bedömningen ligger i linje med tidigare avgöranden där aktiviteter med tydlig nöjes- eller upplevelseprägel inte har ansetts utgöra idrottslig verksamhet i momsrättslig mening. Mot denna bakgrund bedömdes aktiviteten som en nöjesverksamhet snarare än idrottslig verksamhet, och den reducerade skattesatsen ansågs därför inte tillämplig.

Enligt Skatterättsnämndens mening saknar aktiviteten (…) sådana prestations- och tävlingsmoment som kan anses karaktäristiska för idrott och fysisk träning. Utförandet kan inte jämföras med traditionella idrotter där deltagarna tävlar mot varandra i lag enligt bestämda regler eller där deras fysiska prestationer bedöms utifrån specifika kriterier. Även om vissa utmaningar kräver att deltagarna utför fysiskt ansträngande moment såsom att klättra, springa och cykla kan syftet med aktiviteten inte anses vara att de ska träna dessa färdigheter.

Skatterättsnämnden, dnr 68-23/I

Praktiska konsekvenser

Förhandsbeskedet visar att gränsdragningen för reducerad moms för idrottstjänster görs restriktivt. Även verksamheter som innehåller tydliga fysiska inslag kan falla utanför om det huvudsakliga syftet är upplevelse, samarbete eller problemlösning.

För aktörer inom upplevelse- och aktivitetsbranschen innebär detta att den momsmässiga klassificeringen inte bör baseras enbart på graden av fysisk ansträngning, utan på en helhetsbedömning av aktivitetens karaktär och syfte. Avgörande är vad deltagarna faktiskt betalar för.

Avgörandet visar även att momsfrågan bör analyseras redan i koncept- och designfasen. När fysiska moment kombineras med spel eller problemlösning ökar risken för att verksamheten klassificeras som nöje i momshänseende, även om aktiviteten upplevs som fysiskt krävande.

FAQ – Vanliga frågor om reducerad moms för idrottstjänster och upplevelsebaserade aktiviteter

1. Vad krävs för att reducerad moms ska kunna tillämpas på idrottstjänster?
Reducerad moms kan tillämpas när en tjänst innebär att någon ges möjlighet att utöva idrottslig verksamhet eller fysisk träning i egentlig mening. Bedömningen ska göras genom en samlad analys av tjänstens objektiva karaktär. Det är inte tillräckligt att fysisk aktivitet förekommer. Tjänsten måste ha ett sådant innehåll och syfte att den i språklig och funktionell mening kan beskrivas som idrott eller fysisk träning.
2. Är det tillräckligt att en aktivitet innehåller moment som klättring, löpning och cykling?
Nej. Att en aktivitet innehåller moment som i andra sammanhang utgör idrott är inte i sig avgörande. Frågan är hur dessa moment är integrerade i det övergripande konceptet. Om de fysiska inslagen är ett medel för att genomföra en spel- eller upplevelsebaserad aktivitet och inte syftar till att träna eller mäta fysisk prestation, talar det emot att tjänsten är en idrottstjänst i momsrättslig mening.
3. Hur avgörs om en aktivitet är idrott eller nöje?
Gränsdragningen görs genom en helhetsbedömning av aktivitetens syfte, struktur och genomförande. Om verksamheten huvudsakligen präglas av underhållning, tematisering och gruppbaserad problemlösning, anses den typiskt sett vara nöjesverksamhet. Om den däremot är inriktad på fysisk prestation, träning eller tävling enligt tydliga regler, talar det för idrott. Det avgörande är aktivitetens huvudsakliga karaktär.
4. Har tävlingsmoment betydelse för bedömningen?
Ja, men inte i formell mening. Idrott kännetecknas ofta av prestations- och tävlingsmoment där deltagarnas fysiska prestationer kan jämföras eller bedömas. Om tävlingen i stället rör problemlösning, samarbete eller poängsamling i ett upplevelsekoncept utan tydlig koppling till fysisk prestation, talar det för att verksamheten inte är idrottslig. Det är tävlingens innehåll som är avgörande, inte dess existens.
5. Spelar det någon roll att deltagarna tränar styrka, balans och uthållighet?
Det kan ha betydelse, men endast om detta är det primära syftet med aktiviteten. Att deltagarna i praktiken utvecklar styrka eller kondition är inte tillräckligt om träningen inte är verksamhetens kärna. Om fysisk ansträngning uppstår som en följd av att deltagarna löser uppgifter eller genomför en tematiserad bana, är det normalt inte fråga om fysisk träning i momsrättslig mening.
6. Hur påverkar det bedömningen att aktiviteten sker i särskilt utformade rum med teman?
Tematisering och upplevelseinslag är inte i sig avgörande, men de kan vara indikatorer på aktivitetens huvudsakliga karaktär. Om de fysiska momenten är integrerade i en spel- eller upplevelsebaserad struktur där deltagarna primärt ska lösa uppgifter och samarbeta, talar det för att den fysiska ansträngningen är ett medel snarare än ett självständigt syfte. I en sådan helhetsbedömning kan verksamheten framstå som nöjesverksamhet, även om den innehåller moment som i andra sammanhang utgör idrott.
7. Kan en anläggning som erbjuder flera svårighetsnivåer påverka bedömningen?
Olika svårighetsnivåer kan indikera att aktiviteten är utmanande, men det är inte avgörande i sig. Det centrala är om svårighetsgraden avser fysisk prestation eller problemlösning. Om nivåindelningen bygger på kombinationen av fysisk och mental utmaning i ett spelupplägg, och inte på progression i fysisk träning, talar det för att tjänsten är en upplevelseverksamhet snarare än idrott.
8. Hur förhåller sig bedömningen till andra aktiviteter som trampolinparker och paintball?
I tidigare praxis har vissa aktiviteter, såsom trampolinparker och paintball, ansetts omfattas av reducerad moms eftersom den fysiska prestationen där utgör kärnan i verksamheten. I den aktuella situationen bedömdes däremot de intellektuella och upplevelsebaserade inslagen vara så framträdande att den fysiska delen inte kunde anses vara det huvudsakliga syftet. Skillnaden ligger i verksamhetens övergripande karaktär.
9. Vad innebär avgörandet för företag som utvecklar nya aktivitetskoncept?
Avgörandet visar att momsklassificeringen inte kan baseras enbart på graden av fysisk ansträngning. Företag som kombinerar fysiska moment med spel, tematisering och problemlösning bör analysera om den fysiska träningen är det primära syftet eller endast ett inslag i en upplevelse. Klassificeringen bör göras redan i designfasen, eftersom verksamhetens struktur påverkar den momsrättsliga bedömningen.
10. Vilka ekonomiska konsekvenser kan en felaktig bedömning få?
Om reducerad moms tillämpas på en verksamhet som senare bedöms vara nöjesverksamhet kan skillnaden mellan 6 och 25 procent moms efterbeskattas. Detta kan innebära betydande ekonomiska konsekvenser, särskilt om verksamheten bedrivits under längre tid. Eftersom bedömningen bygger på en helhetsanalys och inte en enkel checklista är det viktigt att tidigt dokumentera den momsrättsliga analysen och vid behov inhämta förhandsbesked.