Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har undanröjt Skatterättsnämndens förhandsbesked avseende frivillig beskattning vid uthyrning av en hel byggnad till en self-storage-operatör. Domstolen avvisade ansökan med hänvisning till att de faktiska omständigheterna inte var tillräckligt klarlagda för att ett förhandsbesked skulle kunna lämnas.
Avgörandet innebär att HFD inte tog ställning i sak till frågan om frivillig beskattning, utan tydliggjorde de krav som ställs på underlaget och nyttan av ett förhandsbesked.
Bakgrund
Målet rörde en fastighetsägare som äger en byggnad som i sin helhet skulle hyras ut till en operatör som bedriver lageruthyrningsverksamhet (self-storage). Operatören avsåg att hyra ut låsbara förråd till både kunder som bedriver mervärdesskattepliktig verksamhet med avdragsrätt och kunder utan sådan verksamhet, exempelvis privatpersoner.
Fastighetsägaren ansökte om förhandsbesked för att få klarhet i om uthyrningen till operatören i sin helhet kunde omfattas av frivillig beskattning. I ansökan uppgavs att Skatterättsnämnden kunde utgå från att det fanns förutsättningar för operatören att tillämpa frivillig beskattning vid vidareuthyrning av förråd till kunder med avdragsrätt.
Skatterättsnämnden fann att bestämmelserna om frivillig beskattning kunde tillämpas. Bedömningen byggde på att fastighetsägaren stadigvarande hyrde ut hela byggnaden till operatören, som i sin tur stadigvarande använde byggnaden i sin lageruthyrningsverksamhet. Att operatörens verksamhet omfattade både transaktioner med och utan avdragsrätt ansågs inte utesluta frivillig beskattning.
Skatteverkets överklagande
Skatteverket överklagade förhandsbeskedet och yrkade i första hand att det skulle undanröjas. Enligt Skatteverket var ansökan alltför beroende av antaganden om hur operatörens verksamhet skulle bedrivas i framtiden, vilket gjorde det svårt att bedöma om förutsättningarna för frivillig beskattning faktiskt var uppfyllda.
Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
HFD inledde med att framhålla att ett grundläggande krav för att lämna förhandsbesked är att de faktiska omständigheter som beskedet ska bygga på är tillräckligt klart och entydigt redovisade. Det är sökandens ansvar att se till att underlaget är så fullständigt att den ställda frågan kan besvaras.
Domstolen konstaterade att fastighetsägarens ansökan i avgörande delar baserades på förutsättningar som avsåg en annan aktörs verksamhet, nämligen operatörens vidareuthyrning. För att fastighetsägarens egen uthyrning över huvud taget ska kunna omfattas av frivillig beskattning krävs att operatören både kan och faktiskt väljer att tillämpa frivillig beskattning i nästa led. HFD ifrågasatte om fastighetsägaren på förhand kan uttala sig med tillräcklig säkerhet om hur operatörens verksamhet ska bedömas i mervärdesskattehänseende.
HFD fäste även vikt vid att de uppgifter som lämnats om operatörens uthyrning var knapphändiga och delvis motsägelsefulla. Det framgick bland annat att inga förråd var avsedda att uteslutande hyras ut till kunder med avdragsrätt, samtidigt som det påstods att varje sådan uthyrning skulle vara av sådan omfattning att reglerna om frivillig beskattning var tillämpliga. Mot denna bakgrund ansåg domstolen att det inte var möjligt att på det lämnade underlaget bedöma operatörens verksamhet.
Eftersom operatörens verksamhet hade avgörande betydelse för bedömningen av fastighetsägarens uthyrning fann HFD att förhandsbeskedet inte gav något verkligt svar på den ställda frågan. Nyttan av ett förhandsbesked kunde därför starkt ifrågasättas. Skatterättsnämndens förhandsbesked undanröjdes och ansökan avvisades.
Ett krav för att förhandsbesked ska lämnas är att de faktiska omständigheter som beskedet grundas på är tillräckligt klarlagda. Det är sökandens sak att se till att beskrivningen av dessa omständigheter är så fullständig att den kan ligga till grund för ett förhandsbesked (RÅ 2005 ref. 80). Underlaget måste alltså vara så klart och entydigt att den ställda frågan kan besvaras (HFD 2013 not. 31). En fråga som enbart tar sikte på abstrakt lagtolkning kan inte besvaras i ett förhandsbesked (HFD 2023 ref. 14).
Högsta förvaltningsdomstolen, Mål nr 6151-24
Vad avgörandet innebär i praktiken
Avgörandet innebär inte att frivillig beskattning vid uthyrning till self-storage operatörer med blandad uthyrning är utesluten i sak. HFD tog inte ställning till hur reglerna ska tillämpas materiellt, utan markerade i stället gränserna för vad som kan prövas genom ett förhandsbesked.
