1. Utgående moms – varför det är viktigt
Utgående moms är den mervärdesskatt som uppkommer när ett företag omsätter varor eller tjänster som är skattepliktiga och där företaget är skattskyldigt. Den utgående momsen utgör inte en intäkt i verksamheten. Den är en skatt som företaget uppbär för statens räkning och redovisar i momsdeklarationen.
I praktiken är utgående moms en av de vanligaste felkällorna i momsredovisning. Det beror sällan på själva beräkningen, utan på kvalificeringen av transaktionen. Rätt vara eller tjänst måste identifieras, korrekt momssats tillämpas, beskattningsland fastställas och redovisningsperiod bestämmas. I vissa situationer krävs dessutom korrekt fakturatext, exempelvis vid omvänd skattskyldighet. Fel i dessa bedömningar kan leda till efterdebitering, ränta och i vissa fall skattetillägg, även när den underliggande affären är affärsmässigt korrekt.
Utgående moms påverkar också företagets likviditet. Beroende på redovisningsmetod kan moms behöva redovisas och betalas in innan betalning har erhållits från kunden. Momsen blir därmed inte bara en redovisningsfråga utan även en kassaflödesfråga.
Det är centralt att förstå att utgående moms inte uppstår därför att en faktura utfärdas. Den uppstår därför att en skattepliktig omsättning äger rum. Fakturan är ett lagreglerat dokumentationskrav och ett redovisningsunderlag – inte den materiella grunden för skattskyldighet. Detta är särskilt relevant i situationer där fakturering sker sent, där förskott tas emot eller där leverans och betalning inte sammanfaller.
Utgående moms är i grunden enkel matematik. Det som gör den komplex är inte procentsatsen, utan kvalificeringen av transaktionen.
Snabbguide: tre frågor som ofta avgör utgående moms
- Vad säljs? (klassificering av vara eller tjänst, sammansatt tillhandahållande, tillämplig momssats)
- Till vem säljs det? (beskattningsbar person eller konsument, betydelse för beskattningsland och eventuell omvänd skattskyldighet)
- Var anses omsättningen ske? (fastställande av beskattningsland, särskilt vid gränsöverskridande transaktioner)
2. Vad betyder utgående moms?
Utgående moms är den moms som hänför sig till företagets utgående omsättningar, dvs. leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som medför skattskyldighet. Den beräknas på beskattningsunderlaget för omsättningen och redovisas i momsdeklarationen för den period då skattskyldigheten ska tas upp.
Det är viktigt att skilja mellan:
- Utgående moms – moms på företagets skattepliktiga omsättningar
- Ingående moms – moms på företagets inköp och kostnader
Skillnaden mellan dessa belopp avgör om företaget ska betala in moms till staten eller har rätt att få tillbaka moms för perioden.
Utgående moms förutsätter att det faktiskt finns en skattepliktig omsättning i momsrättslig mening. Alla intäkter är inte omsättning och alla omsättningar är inte skattepliktiga. Exempelvis kan vissa bidrag eller skadestånd sakna direkt koppling till en motprestation och därmed falla utanför momssystemets tillämpningsområde, medan sjukvård och vissa finansiella tjänster omfattas av systemet men är undantagna från skatteplikt.
Det är också centralt att förstå att utgående moms inte per automatik är ekonomiskt neutral för alla företag. Neutraliteten i momssystemet bygger på avdragsrätten för ingående moms. Om avdragsrätten är begränsad eller saknas – exempelvis vid blandad verksamhet eller verksamhet som är undantagen från skatteplikt – kan den ingående momsen inte fullt ut dras av mot den utgående momsen. Den materiella neutraliteten är därmed villkorad och beroende av verksamhetens karaktär.
2.1 Terminologi: utgående moms, skattskyldighet och “ingen moms på fakturan”
I praktiken uppstår många fel när man utgår från att “ingen moms på fakturan” innebär att det saknas momsfråga. Avsaknad av debiterad moms kan bero på flera olika rättsliga situationer – med helt olika konsekvenser för avdragsrätt, dokumentation och rapportering.
“Ingen moms” kan exempelvis bero på:
- Transaktion utanför momssystemets tillämpningsområde
Det föreligger ingen beskattningsbar omsättning (t.ex. privat försäljning eller bidrag utan direkt motprestation). - Undantag från skatteplikt
Omsättningen omfattas av momssystemet men är undantagen från skatteplikt. Utgående moms tas då inte ut, och avdragsrätten är ofta begränsad eller saknas (t.ex. sjukvård, finansiella tjänster, vissa utbildningstjänster). - Skattepliktig omsättning med 0 procent eller momsfri behandling med bibehållen avdragsrätt
Omsättningen är skattepliktig men beskattas inte i Sverige, exempelvis vid export eller unionsinterna leveranser av varor när villkoren är uppfyllda. Avdragsrätten består i dessa fall. - Omvänd skattskyldighet
Omsättningen är skattepliktig, men skattskyldigheten är förskjuten till köparen. Säljaren debiterar ingen moms, men köparen redovisar både utgående och ingående moms i sin deklaration.
Skillnaden mellan dessa kategorier är central. De påverkar inte bara om utgående moms ska tas ut, utan även avdragsrätten, rapporteringsskyldigheten och beviskraven. En felaktig kvalificering kan leda till att moms hanteras i fel land, med fel belopp eller utan tillräcklig dokumentation.
3. Hur fungerar utgående moms i praktiken?
Utgående moms aktualiseras när ett företag omsätter varor eller tjänster som är skattepliktiga och där företaget är den som är skattskyldig. Systemet är uppbyggt så att moms tas ut i varje led i produktions- och distributionskedjan. För företag med full avdragsrätt blir momsen i normalfallet ekonomiskt neutral, eftersom avdragsgill ingående moms kvittas mot den utgående momsen i deklarationen.
Neutraliteten är dock en systemeffekt av avdragsrätten. Om avdragsrätten är begränsad eller saknas, kan den utgående momsen – i kombination med ej avdragsgill ingående moms – få en faktisk kostnadseffekt.
Utgående moms utgör den “utgående sidan” av företagets momsredovisning. Den ska:
- beräknas på korrekt beskattningsunderlag,
- bokföras separat från intäkten,
- och redovisas i rätt period.
I praktiken domineras riskerna av tre centrala bedömningar:
- Klassificering – vad som faktiskt säljs, vilken momssats som gäller, om omsättningen är skattepliktig eller undantagen samt om det rör sig om ett sammansatt tillhandahållande.
- Beskattningsland – i vilket land omsättningen ska beskattas.
- Skattskyldighetens placering – om det är säljaren eller köparen som ska redovisa momsen (normal eller omvänd skattskyldighet).
Det är sällan procentsatsen i sig som skapar problem. Det är kvalificeringen av transaktionen.
Fördjupning: beskattningsland för tjänster
För tjänster avgörs beskattningsland i många fall av om köparen är en beskattningsbar person (B2B) eller en konsument (B2C).
Huvudregeln är att:
- B2B-tjänster beskattas i köparens land.
- B2C-tjänster beskattas i säljarens land.
Det finns dock ett antal betydande undantag, exempelvis för:
- tjänster med anknytning till fast egendom,
- persontransporter,
- kulturella och liknande evenemang,
- samt vissa elektroniska och digitala tjänster.
Bedömningen av beskattningsland är direkt avgörande för om svensk utgående moms ska tas ut eller inte. En felaktig kvalificering kan leda till att moms tas ut i fel land eller att moms inte tas ut alls, vilket i sin tur kan medföra efterdebitering, dubbelbeskattning eller administrativa sanktioner.
I internationella situationer måste därför beskattningsland och skattskyldighetens placering analyseras separat men i samspel.
3.1 När uppstår utgående moms?
Utgående moms uppstår när samtliga materiella förutsättningar för skattskyldighet är uppfyllda. Det innebär att:
- det finns en omsättning av vara eller tjänst,
- omsättningen sker mot ersättning,
- omsättningen sker inom ramen för ekonomisk verksamhet,
- och omsättningen är skattepliktig samt hänförlig till rätt beskattningsland.
Det är viktigt att skilja mellan den materiella frågan om skattskyldighet föreligger och den redovisningstekniska frågan om i vilken period utgående moms ska tas upp i deklarationen.
Skattskyldighetens inträde
För varor inträder skattskyldigheten normalt när varan levereras.
För tjänster inträder den normalt när tjänsten tillhandahålls.
Om betalning tas emot i förskott kan skattskyldigheten i vissa fall inträda redan vid betalningstidpunkten, helt eller delvis. Det innebär att utgående moms kan behöva redovisas innan leverans eller fullständigt tillhandahållande har skett.
Vid löpande eller periodiskt tillhandahållna tjänster kan särskilda regler gälla, där moms ska redovisas successivt per period.
Redovisningsmetodens betydelse
I svensk rätt påverkas den praktiska redovisningstidpunkten av vald redovisningsmetod:
- Med fakturametoden redovisas utgående moms normalt när faktura utfärdas eller borde ha utfärdats.
- Med kontantmetoden redovisas utgående moms i stället när betalning tas emot.
Redovisningsmetoden förändrar inte när omsättningen anses ha skett materiellt, men den påverkar i vilken period momsen ska tas upp i deklarationen.
Praktisk konsekvens och kontrollrisk
Eftersom moms är en transaktionsbaserad skatt kan även mindre periodiseringsfel få direkt genomslag i deklarationen. Med fakturametoden kan utgående moms behöva redovisas innan betalning har erhållits, vilket gör momsen till en likviditetsfaktor – särskilt vid större projekt, långa betalningstider eller etappfakturering.
Periodisering vid bokslut är därför ett typiskt kontrollområde. Särskilt känsliga situationer är:
- fakturor utfärdade nära månadsskifte,
- mottagna förskott,
- sena kreditnotor,
- samt gränsöverskridande transaktioner där beskattningsland och redovisningsperiod samverkar.
3.2 Beskattningsunderlag – vad beräknas utgående moms på?
Utgående moms beräknas inte på “pris” i vardaglig mening, utan på beskattningsunderlaget. Beskattningsunderlaget utgörs i princip av den ersättning som säljaren får eller ska få för omsättningen, exklusive moms.
Det innebär att beskattningsunderlaget inte nödvändigtvis är identiskt med ett angivet nettopris. Det kan omfatta flera komponenter beroende på hur ersättningen är strukturerad och vad den avser enligt avtalet. I praktiken aktualiseras detta exempelvis vid:
- frakt- och tilläggskostnader som enligt avtalet utgör en del av ersättningen,
- rabatter, bonusar och retroaktiva prisjusteringar,
- kreditnotor och efterföljande prisnedsättningar,
- kundförluster, där nedsättning av beskattningsunderlaget kan bli aktuell under förutsättning att fordran är konstaterat förlorad och övriga villkor är uppfyllda.
Beskattningsunderlaget ska spegla den faktiska ersättningen för den skattepliktiga omsättningen. Det innebär att förändringar i ersättningen – oavsett om de sker genom kreditnota, prisavdrag eller kundförlust – kan påverka den utgående momsen, men i rätt period och under rätt förutsättningar.
Det som gör området riskfyllt är att momseffekten inte alltid följer affärsmässig intuition, utan den civilrättsliga konstruktionen av ersättningen och hur denna dokumenteras och redovisas. En felaktig hantering av prisjusteringar eller kreditnotor kan därför leda till att utgående moms redovisas med fel belopp eller i fel period.
Vid för hög debitering av moms kan det uppstå en särskild situation. Om moms har tagits ut och redovisats med för högt belopp kan en rättelse kräva att beloppet först korrigeras gentemot kunden innan justering görs i momsdeklarationen. Detta illustrerar att utgående moms inte enbart är en skatterättslig fråga, utan även kan få civilrättsliga och redovisningsmässiga konsekvenser.
3.3 Fakturakrav – utgående moms är formbunden
Utgående moms ska normalt anges på faktura när faktura ska utfärdas enligt gällande regler. Fakturan är inte den materiella grunden för skattskyldigheten, men den är ett lagreglerat dokumentationskrav och har en central funktion som bevismedel och som underlag för köparens avdragsrätt.
Typiska fakturakrav (förenklat) är:
- korrekt momssats och momsbelopp,
- säljarens och köparens identifieringsuppgifter,
- datum för utfärdande,
- en tillräckligt tydlig beskrivning av vad som har tillhandahållits,
- beskattningsunderlag och ersättningens storlek.
Praktiska kontrollpunkter
- korrekt momsregistreringsnummer (VAT-nummer) där det krävs,
- tydlig hänvisning på fakturan vid omvänd skattskyldighet,
- vid unionsintern B2B-försäljning: köparens giltiga VAT-nummer samt dokumentation som styrker att villkoren för momsfri behandling är uppfyllda (inklusive transportbevis där relevant).
Brister i fakturainnehåll leder inte automatiskt till att avdragsrätten faller bort, men kan skapa betydande bevissvårigheter vid kontroll. I praktiken är det ofta kombinationen av formella brister och otillräcklig dokumentation som leder till justeringar.
Hur bokför man utgående moms?
I redovisningen bokförs utgående moms separat från intäkten. Intäkten redovisas exklusive moms, medan den utgående momsen bokförs som en skuld till staten. I BAS-kontoplanen används särskilda konton för utgående moms med olika satser.
Vid momsredovisningen kvittas den utgående momsen mot avdragsgill ingående moms, och nettobeloppet redovisas som skuld eller fordran på skattekontot. Detta illustrerar att utgående moms redovisningsmässigt aldrig är en intäkt, utan en temporär skatteskuld fram till dess att den regleras.
4. Exempel: så beräknas utgående moms
Exempel 1 – konsulttjänst (25 %)
Ett företag säljer en konsulttjänst för 100 000 kr exklusive moms.
- Beskattningsunderlag: 100 000 kr
- Utgående moms 25 %: 25 000 kr
- Totalt att betala av kunden: 125 000 kr
Den utgående momsen uppgår till 25 000 kr och ska redovisas i momsdeklarationen för rätt period. Om företaget under samma period har 10 000 kr i avdragsgill ingående moms blir nettobeloppet att betala 15 000 kr (25 000 – 10 000).
Det illustrerar att det är skillnaden mellan utgående och avdragsgill ingående moms som avgör betalningsskyldigheten.
Exempel 2 – restaurangförsäljning (12 %)
En restaurang har försäljning om 200 000 kr exklusive moms av matservering som omfattas av 12 procent moms.
- Beskattningsunderlag: 200 000 kr
- Utgående moms 12 %: 24 000 kr
I praktiken är risken ofta att verksamheten samtidigt säljer varor och tjänster med olika momssatser, exempelvis alkohol med 25 procent. Om kassasystemet inte särredovisar beskattningsunderlaget per momssats kan den utgående momsen bli felaktigt beräknad, vilket i sin tur påverkar deklarationen direkt.
Korrekt uppdelning av beskattningsunderlaget per momssats är därför avgörande.
Exempel 3 – fel momssats ger direkt effekt
Anta att ett företag tillämpar 12 procent i stället för 25 procent på en omsättning som rätteligen skulle beskattas med 25 procent.
Om beskattningsunderlaget är 100 000 kr innebär detta:
- Debiterad moms 12 %: 12 000 kr
- Korrekt moms 25 %: 25 000 kr
- Underuttag av utgående moms: 13 000 kr
Skillnaden kan påföras i efterhand. Eftersom utgående moms är en skatt som företaget är skyldigt att redovisa, är det inte avgörande om kunden har betalat rätt belopp. Företaget kan därför bli skyldigt att betala mellanskillnaden till staten även om kunden inte kan eller vill betala i efterhand.
Det kan därmed uppstå både en skattemässig och en civilrättslig/kommersiell fråga om möjligheten att debitera kunden retroaktivt.
5. Utgående moms vid omvänd skattskyldighet och EU-handel
5.1 Omvänd skattskyldighet
Vid omvänd skattskyldighet förskjuts skattskyldigheten från säljaren till köparen. Omsättningen är fortfarande skattepliktig, men det är köparen – inte säljaren – som är skyldig att redovisa utgående moms.
Säljaren fakturerar då utan moms och ska ange att omvänd skattskyldighet gäller. Köparen redovisar i stället både utgående och ingående moms i sin momsdeklaration. Om köparen har full avdragsrätt blir effekten normalt neutral, eftersom den utgående och den ingående momsen kvittas i samma period. Vid begränsad eller saknad avdragsrätt – exempelvis i blandad eller undantagen verksamhet – kan momsen däremot bli en faktisk kostnad.
Det är viktigt att skilja mellan beskattningsland och skattskyldighetens placering. Omvänd skattskyldighet påverkar vem som ska redovisa momsen, men förändrar inte i sig frågan om i vilket land omsättningen ska beskattas.
Felaktig tillämpning – exempelvis att säljaren inte tar ut moms trots att villkoren inte är uppfyllda – kan leda till att utgående moms påförs i efterhand.
5.2 Unionsintern B2B-försäljning
Vid unionsintern leverans av varor till en beskattningsbar person i ett annat EU-land tas normalt inte svensk utgående moms ut. Omsättningen är skattepliktig men undantas från beskattning i Sverige under förutsättning att samtliga villkor är uppfyllda.
Den momsfri behandlingen är i praktiken villkorad av att:
- köparen är momsregistrerad i ett annat EU-land och ett giltigt VAT-nummer används,
- varan faktiskt transporteras från Sverige till ett annat EU-land,
- säljaren kan uppfylla gällande dokumentationskrav,
- samt att korrekt rapportering sker (exempelvis periodisk sammanställning när sådan ska lämnas).
Det är säljaren som bär bevisbördan för att förutsättningarna är uppfyllda. Brister i dokumentation, VAT-kontroll eller rapportering kan leda till att den unionsinterna leveransen inte accepteras som momsfri, vilket i sin tur kan medföra att svensk utgående moms påförs i efterhand.
5.3 OSS och distansförsäljning B2C
Vid försäljning till konsumenter i andra EU-länder (B2C) kan utgående moms behöva tas ut i kundens hemland enligt destinationsprincipen. Detta gäller särskilt vid distansförsäljning av varor och vid vissa tjänster till konsumenter inom EU.
När den gemensamma EU-tröskeln för distansförsäljning överskrids – eller när reglerna annars kräver det – ska säljaren tillämpa momssatsen i konsumentens land. Det innebär att svensk utgående moms inte ska tas ut, utan den moms som gäller i kundens medlemsstat.
OSS (One Stop Shop) är ett förenklat redovisningssystem som gör det möjligt att deklarera och betala den utländska momsen via ett enda EU-land, i stället för att momsregistrera sig i varje enskilt land. Systemet förändrar dock inte de materiella reglerna om beskattningsland eller momssats.
Det innebär att företaget fortfarande måste:
- fastställa korrekt beskattningsland,
- tillämpa rätt momssats enligt respektive lands regler,
- kunna styrka kundens hemvist när det krävs,
- och redovisa försäljningen korrekt i OSS-deklarationen.
Felaktig bedömning av kundens land eller tillämpad momssats kan leda till att moms redovisas i fel medlemsstat, vilket i praktiken kan skapa både skattemässiga och administrativa konsekvenser.
6. När redovisas utgående moms?
Utgående moms redovisas i momsdeklarationen för den redovisningsperiod då skattskyldigheten inträder enligt gällande regler. Det är alltså inte betalningstidpunkten i sig som avgör, utan den rättsliga tidpunkten för när omsättningen anses ha skett.
Tidpunkten påverkas främst av:
- redovisningsmetod (fakturametod eller kontantmetod),
- när skattskyldigheten inträder enligt reglerna om leverans eller tillhandahållande,
- samt i vissa situationer särskilda bestämmelser (exempelvis vid förskottsbetalning, EU-handel, importmoms eller efterföljande justeringar).
Skattskyldighetens inträde
För varor inträder skattskyldigheten normalt när varan levereras.
För tjänster inträder den normalt när tjänsten tillhandahålls.
Om ersättning tas emot i förskott kan skattskyldigheten i vissa fall inträda redan vid betalningstidpunkten, helt eller delvis. Det innebär att utgående moms kan behöva redovisas innan leverans eller fullständigt tillhandahållande har skett.
Vid löpande eller periodiskt tillhandahållna tjänster kan särskilda regler gälla, där moms ska redovisas successivt per period.
Redovisningsmetodens betydelse
Med fakturametoden redovisas utgående moms normalt när faktura utfärdas eller borde ha utfärdats, oavsett när betalning sker. Detta innebär att moms kan behöva betalas in innan kunden har betalat fakturan.
Med kontantmetoden redovisas utgående moms i stället när betalning tas emot. Metoden används främst av mindre företag och kan minska likviditetspåverkan, men förändrar inte de materiella reglerna om när omsättningen anses ha skett.
Särskilda situationer
Vissa transaktioner omfattas av särskilda redovisningsregler, exempelvis:
- unionsintern handel (där rapportering och beskattningsland kan påverka periodiseringen),
- importmoms (som redovisas i momsdeklarationen baserat på tullbeslut),
- kreditnotor och prisjusteringar (som kan påverka beskattningsunderlaget i senare perioder),
- kundförluster (där nedsättning av utgående moms kan aktualiseras under vissa förutsättningar).
Praktisk konsekvens
Med fakturametoden kan utgående moms behöva redovisas innan betalning erhållits. Detta kan skapa likviditetspress, särskilt vid stora fakturor, långa betalningstider eller projekt med etappfakturering.
Eftersom moms är en transaktionsbaserad skatt kan även mindre periodiseringsfel få direkt genomslag i deklarationen. Periodavstämning vid månadsskifte och bokslut är därför ett centralt kontrollmoment.
7. Vanliga misstag kopplade till utgående moms
- Fel momssats
Felaktig tillämpning av 25, 12 eller 6 procent, eller en felaktig bedömning av om omsättningen är undantagen från skatteplikt. Klassificeringsfel är en av de vanligaste orsakerna till efterdebiteringar. - Fel beskattningsland
Särskilt vid tjänster och gränsöverskridande transaktioner. En felaktig bedömning av beskattningsland kan leda till att moms tas ut i fel land – eller inte tas ut alls. - Felaktig tillämpning av omvänd skattskyldighet
Antingen genom att omvänd skattskyldighet tillämpas utan att villkoren är uppfyllda, eller genom att säljaren debiterar moms trots att köparen skulle ha redovisat den. - Bristande dokumentation
Avsaknad av giltigt VAT-nummer, otillräckliga transportbevis vid unionsintern leverans, bristfällig fakturatext eller otillräcklig spårbarhet mellan affärshändelse och redovisning. Dokumentationsbrister är ofta avgörande vid kontroll. - Fel redovisningsperiod
Utgående moms redovisas i fel period, exempelvis genom felaktig periodisering vid bokslut, hantering av förskott eller sen fakturering. Eftersom moms är en transaktionsbaserad skatt kan även mindre periodiseringsfel få direkt genomslag i deklarationen. - Felaktig hantering av kreditnotor och prisjusteringar
Justering av beskattningsunderlaget sker i fel period eller utan korrekt koppling till ursprunglig omsättning.
8. Sammanfattning – det viktigaste om utgående moms
- Utgående moms är den skatt som tas ut på företagets skattepliktiga omsättningar och utgör inte en intäkt, utan en skuld till staten fram till redovisning.
- Den ska beräknas på beskattningsunderlaget och redovisas i den period då skattskyldigheten inträder enligt gällande regler.
- Korrekt klassificering av omsättningen – inklusive momssats och beskattningsland – är avgörande för rätt utgående moms.
- Vid omvänd skattskyldighet är omsättningen fortfarande skattepliktig, men skattskyldigheten är förskjuten till köparen och hanteringen är formbunden.
- Brister i dokumentation eller periodisering kan leda till efterdebitering, ränta och i vissa fall skattetillägg.
- Utgående moms kan påverka likviditeten, särskilt vid fakturametoden eller vid större transaktioner med långa betalningstider.
9. Vanliga frågor om utgående moms (FAQ)
9.1 Är utgående moms en intäkt?
9.2 När ska jag redovisa utgående moms?
Med fakturametoden redovisas momsen normalt när faktura utfärdas eller borde ha utfärdats.
Med kontantmetoden redovisas momsen normalt när betalning tas emot.
9.3 Vad händer om jag tar ut fel momssats?
Om momsen har debiterats med för högt belopp kan rättelse krävas, ofta genom kreditnota och justering av beskattningsunderlaget.
