Den 11 juni 2025 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast en principiellt viktig utgångspunkt för moms: olaglig verksamhet undantas inte automatiskt från mervärdesskatt. Fallet gällde den s.k. ”HP-hjälpen”, en organiserad tjänst där provskrivare fick rätt svar i realtid mot betalning.
Bakgrund – vad var HP-hjälpen?
Verksamheten, kallad ”HP-hjälpen”, byggde på avancerad fuskservice vid högskoleprovet. Genom dold teknisk utrustning kunde provdeltagare få rätt svar skickade till sig under pågående prov. Flera personer var inblandade, och tjänsten marknadsfördes öppet mot betalning.
En av de ansvariga, V.G., dömdes straffrättsligt för medhjälp till osann försäkran och flera andra brott. Parallellt beslutade Skatteverket att påföra honom både inkomstskatt och moms för inkomsterna mellan 2015 och 2017. Skatteverket menade att tjänsterna skulle beskattas som näringsverksamhet och att moms skulle tas ut, eftersom verksamheten innebar ett tillhandahållande av tjänster mot ersättning.
V.G. invände att verksamheten var brottslig och därför inte borde beskattas, vare sig genom inkomstskatt eller moms. Förvaltningsrätten gick på hans linje i momsfrågan, med hänvisning till att HP-hjälpen inte kunde anses konkurrera med lagliga aktörer som exempelvis erbjuder privatundervisning, läxhjälp eller provträning. Kammarrätten gjorde samma bedömning.
Skatteverket överklagade, och frågan hamnade hos Högsta förvaltningsdomstolen.
Domstolens bedömning av moms
1) Ingen särbehandling bara för att verksamheten är olaglig
Domstolen konstaterade att varken den svenska momslagen eller EU:s momsdirektiv gör någon generell skillnad mellan lagliga och olagliga tjänster. Grundprincipen är skatteneutralitet: lika transaktioner ska beskattas lika, oavsett deras rättsliga status.
2) Undantag endast i särskilda fall
EU-domstolen har i tidigare praxis endast godtagit undantag från moms när det rör sig om varor eller tjänster som inte kan konkurrera med en laglig marknad, exempelvis narkotika och förfalskade sedlar. I övrigt gäller momsplikten även för verksamheter som sker i strid med lag eller saknar tillstånd.
3) HP-hjälpen konkurrerade indirekt med lagliga alternativ
Även om den olagliga tjänsten bestod i att fuska på högskoleprovet, fyller den i praktiken ett liknande behov som lagliga tjänster: att förbättra resultatet på provet. Domstolen fann därför att det inte gick att hävda att konkurrensen med en legal sektor helt saknades.
Slutsats: Tjänsten var momspliktig, och underinstansernas frikännande i momsfrågan upphävdes. Målet skickades tillbaka för ny prövning av beloppen och övriga invändningar.
(…) Varken i mervärdesskattelagen eller mervärdesskattedirektivet finns något undantag från skatteplikt för olaglig verksamhet. Av fast praxis från EU-domstolen framgår vidare att principen om skatteneutralitet utgör hinder för en generell åtskillnad mellan olagliga och lagliga transaktioner vad gäller uppbörd av mervärdesskatt. (…)
HFD 2025 Ref 34
Praktiska följder
- Brott utesluter inte moms: Den som tar betalt för olagliga tjänster riskerar att påföras moms på samma sätt som en laglig aktör.
- Snäva undantag: Endast i situationer där laglig konkurrens är helt utesluten kan moms falla bort. Dessa undantag är mycket begränsade.
- Skatteverkets bevisbörda: Myndigheten behöver inte visa att tjänsten är identisk med en laglig motsvarighet – det räcker att den ur kundens perspektiv fyller ett liknande behov.
Kommentar
Domen bekräftar att momsreglerna är mer ”rättsneutrala” än många kanske tror. Även olagliga tjänster omfattas i normalfallet av momsplikten. Detta innebär att argumentet om att en verksamhet är olaglig inte räcker för att undgå moms. Det är i stället frågan om konkurrens och behov som är avgörande.
För Skatteverket stärker domen möjligheten att beskatta svarta verksamheter på momsens område. För de skattskyldiga understryker den vikten av att inse att olagligheten i sig inte ger något momsskydd – tvärtom kan den leda till både straffrättsliga och skatterättsliga konsekvenser.
