Högsta förvaltningsdomstolen har i HFD 2024 ref. 11 prövat om bidrag som en samfällighetsförening uttaxerar av sina medlemmar avser en transaktion som är föremål för mervärdesskatt. Domstolen fann att så inte är fallet och bekräftade därmed att sådan uttaxering inte utgör ersättning för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster i mervärdesskattehänseende.

Avgörandet är av betydelse för samfällighetsföreningar där kostnader för drift och underhåll av gemensamhetsanläggningar fördelas mellan delägarfastigheter genom uttaxering enligt andelstal.

Bakgrund

En gemensamhetsanläggning är en anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som inrättats för att tillgodose ändamål av stadigvarande betydelse för dem. De deltagande fastigheterna utgör en samfällighet för anläggningens utförande och drift. Kostnaderna fördelas genom andelstal som fastställs vid förrättning enligt anläggningslagen.

Kärrbackstrands Samfällighetsförening förvaltade en gemensamhetsanläggning bestående av vägar med tillhörande väganordningar. Föreningen avsåg att finansiera drift och upprustning genom uttaxering av bidrag från medlemmarna i enlighet med de andelstal som fastställts vid förrättningen.

Skatterättsnämnden fann att föreningen bedrev ekonomisk verksamhet och tillhandahöll tjänster mot ersättning till medlemmarna. Uttaxeringen ansågs därför momspliktig.

samfällighetsförening - moms

Frågan i målet

Frågan var om bidrag som uttaxeras av medlemmarna i en samfällighetsförening avser en transaktion som är föremål för mervärdesskatt, dvs. om bidragen kan ses som ersättning för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster som föreningen tillhandahåller sina medlemmar.

Föreningen yrkade att Skatterättsnämndens förhandsbesked skulle ändras och begärde även att förhandsavgörande skulle inhämtas från EU-domstolen. Skatteverket ansåg att Skatterättsnämndens förhandsbesked skulle fastställas och hänvisade bl.a. till EU-domstolens praxis, särskilt WEG Tevesstraße (C-449/19).

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

1. Inget behov av förhandsavgörande

HFD konstaterade att EU-domstolens praxis redan ger tillräcklig vägledning för att avgöra målet och avslog därför yrkandet om att inhämta förhandsavgörande.

2. Uttaxering enligt andelstal saknar koppling till individuellt utnyttjande

En grundförutsättning för att mervärdesskatt ska tas ut är att det finns en transaktion mot ersättning. HFD knöt bedömningen till hur uttaxeringen är utformad inom ramen för svensk samfällighetsrätt.

Uttaxeringen avsåg fördelning av kostnader för drift av gemensamhetsanläggningen mellan medlemmarna enligt fastställda andelstal, dvs. efter vad som anses skäligt med hänsyn till den beräknade användningen av anläggningen.

Uttaxeringen grundar sig därmed inte på, och saknar koppling till, att anläggningen utnyttjas av någon enskild medlem i det enskilda fallet. Uttaxeringarna ska därför ses som ett sätt för medlemmarna att uppfylla sin gemensamma skyldighet att finansiera gemensamhetsanläggningen, snarare än som betalning för en tjänst från föreningen till medlemmarna.

3. Tydlig skiljelinje: uttaxering vs avgifter för utnyttjande

Domstolen gjorde en tydlig distinktion mot situationer där kostnader i stället finansieras genom avgifter som tas ut för anläggningens faktiska utnyttjande. Sådana avgifter skiljer sig från uttaxering genom att de inte avser gemensam finansiering, utan behandlas som separata intäkter kopplade till användningen av anläggningen.

Domen markerar därmed en central skiljelinje: uttaxering enligt andelstal, som avser gemensam finansiering, ska hållas isär från avgifter kopplade till faktiskt nyttjande, vilka i större utsträckning kan knytas till en individuell motprestation.

4. EU-praxis ändrar inte bedömningen i detta fall

Skatteverket hänvisade till WEG Tevesstraße, där EU-domstolen bedömde att en leverans av värme från en sammanslutning av bostadsägare till en medlem mot ersättning i princip var momspliktig. HFD noterade dock att EU-domstolens bedömning i det fallet byggde på att varje medlem betalade för sin egen konsumtion enligt individuell mätare. Eftersom uttaxeringen i det aktuella målet inte var kopplad till individuell konsumtion eller enskilt utnyttjande fann HFD att WEG Tevesstraße och övrig EU-praxis inte gav skäl att frångå tidigare svensk rättspraxis.

Sådana uttaxeringar som det är fråga om i målet grundar sig alltså inte på – och har inte någon koppling till – att anläggningen utnyttjas av någon enskild medlem, utan sker för att samfällighetsföreningens medlemmar ska uppfylla sin gemensamma skyldighet att bidra till finansieringen av gemensamhetsanläggningen. De bidrag som uttaxeras kan därför inte anses utgöra ersättning för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster från föreningen till medlemmarna.

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD 2024 ref. 11

Vad innebär domen i praktiken?

Domen bekräftar att uttaxering av bidrag i en samfällighetsförening normalt inte utgör momspliktig omsättning när uttaxeringen:

  • sker som finansiering av gemensamma kostnader enligt andelstal, och
  • saknar direkt koppling till en viss medlems faktiska nyttjande eller individuella konsumtion.

I praktiken innebär detta att samfällighetsföreningar som fördelar drift- och underhållskostnader för gemensamhetsanläggningar genom uttaxering enligt andelstal inte ska behandla dessa bidrag från medlemmarna som momspliktiga ersättningar.

Avgörandet tydliggör samtidigt att bedömningen kan bli en annan vid upplägg där ersättning tas ut som avgifter för utnyttjande av anläggningen eller där debiteringen i övrigt är knuten till individuell konsumtion. 

FAQ – Vanliga frågor om uttaxering i samfällighetsförening och mervärdesskatt

1. Är uttaxering i en samfällighetsförening momspliktig?
Nej. Uttaxering av bidrag från medlemmar i en samfällighetsförening utgör normalt inte en momspliktig transaktion. Avgörande är att uttaxeringen sker för att finansiera gemensamma kostnader enligt fastställda andelstal och inte som ersättning för en individuell tjänst eller vara. Det saknas ett direkt samband mellan betalningen och en konkret motprestation till den enskilde medlemmen. Därmed uppfylls inte kravet på att det ska föreligga en leverans av vara eller ett tillhandahållande av tjänst mot ersättning.
2. Vad menas med uttaxering enligt andelstal?
Uttaxering innebär att en samfällighetsförening tar ut bidrag från medlemmarna för att täcka föreningens medelsbehov, exempelvis drift och underhåll av en gemensamhetsanläggning. Fördelningen sker enligt andelstal som fastställts vid förrättning enligt anläggningslagen. Andelstalen bestäms med hänsyn till fastighetens beräknade nytta eller användning av anläggningen. Själva betalningen är dock inte kopplad till faktisk individuell konsumtion, utan är en normativ och schablonmässig fördelning av gemensamma kostnader.
3. Varför anses uttaxering inte vara ersättning för en tjänst?
För att mervärdesskatt ska tas ut krävs att det finns ett rättsförhållande som innebär ett ömsesidigt utbyte av prestationer. Ersättningen måste utgöra det faktiska motvärdet för en identifierbar tjänst och de båda prestationerna ska vara villkorade av varandra. Vid uttaxering saknas detta direkta samband. Medlemmen betalar inte för en specifik förvaltningstjänst som riktas till honom eller henne, utan fullgör sin andel av det gemensamma finansieringsansvaret för anläggningen.
4. Hur skiljer sig uttaxering från avgifter för faktiskt utnyttjande?
Skillnaden är central i momshänseende. Uttaxering enligt andelstal avser gemensam finansiering och är inte kopplad till en medlems faktiska användning i det enskilda fallet. Avgifter för utnyttjande tas däremot ut baserat på faktisk användning, exempelvis per passage, per timme eller enligt individuell mätning. I sådana situationer finns ett tydligare samband mellan betalning och prestation, vilket kan innebära att avgiften bedöms som ersättning för en tjänst och därmed omfattas av moms.
5. Påverkar EU-domstolens praxis bedömningen?
EU-domstolens praxis kräver att det finns ett direkt samband mellan prestation och ersättning för att en transaktion ska vara momspliktig. I fall där betalning sker för individuell konsumtion eller mätbar användning kan detta krav vara uppfyllt. Vid uttaxering enligt andelstal saknas dock koppling till konkret individuellt utnyttjande. Därför anses gemensam finansiering av en anläggning inte utgöra en sådan transaktion mot ersättning som omfattas av mervärdesskatt.
6. Spelar det någon roll att andelstalen bygger på beräknad användning?
Nej, inte i sig. Även om andelstalen fastställs med hänsyn till hur omfattande användningen beräknas vara, är uttaxeringen inte beroende av hur anläggningen faktiskt används i det enskilda fallet. Betalningen varierar alltså inte utifrån faktisk konsumtion. Det är just frånvaron av en konkret koppling mellan individuell användning och betalning som gör att uttaxeringen inte anses vara ersättning för en tjänst.
7. Är en samfällighetsförening alltid utanför momsens tillämpningsområde?
Nej. Bedömningen görs separat för varje typ av intäkt. Uttaxering enligt andelstal är normalt inte momspliktig, men om föreningen bedriver annan verksamhet – exempelvis hyr ut lokaler, säljer el eller tar ut särskilda avgifter för individuellt nyttjande – kan dessa transaktioner vara momspliktiga. Det avgörande är om det finns ett direkt samband mellan betalning och en identifierbar motprestation.
8. Måste en samfällighetsförening momsregistrera sig?
Om föreningen enbart finansierar sin verksamhet genom uttaxering enligt andelstal föreligger normalt ingen momspliktig omsättning och därmed inget krav på momsregistrering på den grunden. Om föreningen däremot bedriver momspliktig sidoverksamhet kan registreringsskyldighet uppkomma. Bedömningen ska göras utifrån föreningens samlade ekonomiska verksamhet och arten av de intäkter som tas ut.
9. Hur påverkar uttaxering avdragsrätten för ingående moms?
Avdragsrätt för ingående moms förutsätter att inköpen har ett direkt och omedelbart samband med momspliktiga transaktioner. Om föreningens verksamhet enbart finansieras genom uttaxering och inte omfattar momspliktiga omsättningar saknas normalt avdragsrätt. Om föreningen däremot bedriver både momspliktig och icke-momspliktig verksamhet kan en proportionell avdragsrätt bli aktuell enligt reglerna om blandad verksamhet. Varje kostnad måste då bedömas utifrån sitt faktiska användningsområde.
10. Vad innebär avgörandet i praktiken för samfällighetsföreningar?
Avgörandet klargör att finansieringsmodellen är avgörande för momsbedömningen. När drift och underhåll av en gemensamhetsanläggning finansieras genom uttaxering enligt andelstal ska bidragen normalt inte beläggas med moms. Om föreningen däremot tar ut avgifter som är kopplade till faktisk användning kan situationen förändras. Samfällighetsföreningar bör därför analysera hur deras debiteringsmodell är utformad innan de tar ställning till momsplikt och avdragsrätt.