Ett utländskt byggföretag som utför arbete på en fastighet i Sverige omfattas normalt av svenska momsregler. Det innebär däremot inte automatiskt att företaget måste momsregistrera sig i Sverige eller debitera svensk moms på sina fakturor. I många B2B-projekt är det i stället kunden som ska redovisa momsen genom omvänd betalningsskyldighet, så kallad reverse charge.
Samtidigt kan ett utländskt byggföretag behöva svensk momsregistrering av andra skäl. Det kan exempelvis vara fallet om företaget anlitar underentreprenörer, transporterar eget byggmaterial från ett annat EU-land till Sverige eller genomför andra transaktioner som ska redovisas i en svensk momsdeklaration. Bedömningen måste därför omfatta hela projektet – vem kunden är, vilka underentreprenörer som anlitas och hur material och utrustning förs till Sverige.
Byggtjänster som avser fastigheter i Sverige beskattas normalt i Sverige
Tjänster med en tillräckligt direkt anknytning till en fastighet beskattas där fastigheten är belägen. Bygg- och installationsarbeten som avser en fastighet i Sverige beskattas därför normalt här, oavsett var entreprenören är etablerad. Det kan exempelvis röra sig om nybyggnation, renovering, mark- och grundarbeten, bygginstallationer, VVS- och elarbeten samt reparation och underhåll av byggnader och andra konstruktioner.
Det är samtidigt viktigt att skilja mellan fastighetstjänster och de byggtjänster som omfattas av de särskilda reglerna om omvänd betalningsskyldighet inom byggsektorn. Reglerna om fastighetstjänster avgör i vilket land tjänsten anses tillhandahållen och därmed var den ska beskattas. Byggsektorns särskilda regler avgör däremot vem som ska redovisa momsen när en tjänst som omfattas av reglerna säljs till en viss typ av köpare.
Alla tjänster som har samband med ett byggprojekt omfattas alltså inte av byggsektorns särskilda regler. Arkitektverksamhet, byggkonsulttjänster och projektledning är exempel på tjänster som normalt behandlas annorlunda än själva bygg- och installationsarbetena.
Vem ska redovisa svensk moms på byggtjänsten?
För utländska byggföretag är det särskilt viktigt att skilja mellan två former av omvänd betalningsskyldighet. Den ena gäller särskilt inom byggsektorn. Den andra gäller när en utländsk företagare tillhandahåller vissa tjänster i Sverige utan att vara etablerad här för den aktuella transaktionen.
Omvänd betalningsskyldighet inom byggsektorn
Sverige har särskilda regler om obligatorisk omvänd betalningsskyldighet för vissa byggtjänster. Reglerna gäller när den aktuella tjänsten omfattas av bestämmelserna och köparen i sin ekonomiska verksamhet inte bara tillfälligt tillhandahåller sådana byggtjänster. De kan även bli tillämpliga i entreprenadkedjor där en mellanman köper en byggtjänst och säljer den vidare till en aktör som omfattas av reglerna.
När förutsättningarna är uppfyllda ska säljaren inte debitera svensk moms. Köparen beräknar och redovisar i stället momsen. Ett utländskt företag som arbetar som underentreprenör åt en svensk huvudentreprenör fakturerar därför normalt utan svensk moms när byggsektorns regler om omvänd betalningsskyldighet är tillämpliga.
Reglerna är obligatoriska när villkoren är uppfyllda. Bedömningen görs utifrån vilken tjänst som faktiskt tillhandahålls och vilken verksamhet köparen faktiskt bedriver. Köparens företagsnamn, huvudsakliga verksamhet eller SNI-kod avgör därför inte i sig om reglerna ska tillämpas.
Omvänd betalningsskyldighet vid försäljning från utländska företag
Om byggsektorns särskilda regler inte gäller kan den generella omvända betalningsskyldigheten för vissa försäljningar från utländska företag bli tillämplig. När en beskattningsbar person inte är etablerad i Sverige för den aktuella transaktionen och tillhandahåller en fastighetstjänst till en köpare som är momsregistrerad här, är köparen som huvudregel betalningsskyldig för momsen.
Det kan exempelvis vara aktuellt när ett utländskt byggföretag utför renoverings- eller installationsarbete åt ett svenskt industri-, handels- eller fastighetsföretag som inte självt omfattas av byggsektorns särskilda regler. Ett företag kan dessutom ha ett fast etableringsställe i Sverige men ändå behandlas som en utländsk säljare för en viss transaktion, om det svenska etableringsstället inte medverkar i just det tillhandahållandet.
För sådana fastighetstjänster kan den utländska säljaren under vissa förutsättningar välja att själv bli betalningsskyldig för svensk moms. Ett sådant val gäller inte endast ett enskilt projekt utan de försäljningar som omfattas av den aktuella ordningen. Möjligheten finns däremot inte när byggsektorns obligatoriska omvända betalningsskyldighet gäller.
När krävs svensk momsregistrering?
Att ett utländskt företag utför ett byggprojekt i Sverige innebär inte i sig att företaget måste momsregistrera sig här. Om företaget endast säljer tjänster för vilka kunden är betalningsskyldig genom omvänd betalningsskyldighet, och företaget inte har några andra transaktioner som medför registreringsskyldighet, krävs normalt inte svensk momsregistrering enbart på grund av dessa försäljningar.
Situationen förändras om företaget självt får transaktioner som ska redovisas i Sverige. Svensk momsregistrering kan exempelvis krävas om företaget själv ska redovisa moms på sin försäljning, köper byggtjänster som omfattas av omvänd betalningsskyldighet, för över egna varor från ett annat EU-land till Sverige eller gör andra unionsinterna förvärv som ska tas upp i en svensk momsdeklaration. Ett fast etableringsställe som medverkar i företagets momspliktiga försäljningar i Sverige kan också påverka registrerings- och redovisningsskyldigheten.
Det räcker därför inte att konstatera att fakturan till kunden ska utfärdas utan svensk moms. Företagets inköp, materialflöden och övriga transaktioner i Sverige måste också ingå i analysen.
Underentreprenörer kan utlösa registreringsskyldighet i Sverige
Användningen av underentreprenörer kan vara avgörande för om ett utländskt byggföretag måste momsregistreras i Sverige. Det är också en situation där det är lätt att dra fel slutsats om man endast tittar på företagets egen fakturering till kunden.
Anta att ett tyskt företag ansvarar för en byggentreprenad i Sverige och anlitar ett VVS-företag för en del av arbetet. Eftersom det tyska företaget självt tillhandahåller byggtjänster inom ramen för entreprenaden kan det omfattas av byggsektorns regler som köpare av VVS-arbetet. Om tjänsten omfattas av reglerna fakturerar underentreprenören utan svensk moms, medan det tyska företaget i stället ska beräkna och redovisa svensk utgående moms på förvärvet. Om förutsättningarna för avdrag är uppfyllda får företaget normalt dra av motsvarande belopp som ingående moms.
För att kunna redovisa förvärvet måste det utländska byggföretaget vara momsregistrerat i Sverige och lämna svenska momsdeklarationer. Ett företag kan alltså behöva svensk momsregistrering trots att dess egen försäljning till kunden samtidigt faktureras utan svensk moms genom omvänd betalningsskyldighet. Samma situation kan uppkomma längre ned i en entreprenadkedja där utländska huvud- och underentreprenörer både köper och säljer byggtjänster i Sverige.
Byggmaterial och andra varuflöden till Sverige
Materialflödena måste bedömas separat från den momsmässiga behandlingen av själva entreprenaden. Ett och samma projekt kan innehålla en byggtjänst till kunden samtidigt som transporten av material till Sverige ger upphov till egna momstransaktioner.
Byggmaterial från ett annat EU-land
Ett utländskt byggföretag kan exempelvis transportera material från sitt eget lager i Tyskland eller Polen till ett projekt i Sverige utan att materialet säljs under transporten. När ett företag för över egna varor från ett EU-land till ett annat behandlas överföringen som huvudregel som en unionsintern varutransaktion, om inget särskilt undantag är tillämpligt.
För byggmaterial som förs till ett projekt i Sverige innebär detta normalt att ett motsvarande unionsinternt förvärv ska redovisas här. En sådan överföring kan därför i sig medföra att företaget behöver momsregistreras i Sverige.
Särskilda undantag gäller för vissa typer av förflyttningar. Verktyg, maskiner eller annan utrustning som endast används tillfälligt i Sverige och därefter förs tillbaka måste därför bedömas separat från byggmaterial som förbrukas eller byggs in i projektet.
Material som ingår i byggentreprenaden
Den gränsöverskridande förflyttningen av materialet måste skiljas från hur materialet behandlas när entreprenaden senare faktureras till kunden. Om avtalet innebär att entreprenören ska utföra en byggtjänst och samtidigt tillhandahålla det material som behövs för arbetet kan materialet ingå i ett samlat tillhandahållande av byggtjänst.
När byggsektorns omvända betalningsskyldighet gäller kan den därför omfatta hela ersättningen för entreprenaden, inklusive materialet. Bedömningen påverkas inte i sig av att material och arbete anges eller faktureras separat.
Material som importeras från ett land utanför EU
Om byggmaterial transporteras direkt till Sverige från ett land utanför EU måste även importen bedömas. Det behöver bland annat fastställas vem som är importör, vem som ansvarar för tull och importmoms samt vem som har rätt att göra avdrag för importmomsen.
Om företaget är momsregistrerat i Sverige vid importtillfället och är den importör för vilken importmomsen ska redovisas, redovisas importmomsen normalt till Skatteverket i momsdeklarationen. Importen medför däremot inte automatiskt att ett utländskt byggföretag måste momsregistreras. Registreringsfrågan beror även på hur varorna ska användas eller säljas efter importen och vilka övriga transaktioner företaget har i Sverige.
Försäljning till kunder som inte är momsregistrerade i Sverige
Om kunden inte är momsregistrerad i Sverige kan den generella omvända betalningsskyldigheten för en utländsk säljares fastighetstjänster inte tillämpas. Den utländska entreprenören blir då som huvudregel själv betalningsskyldig för svensk moms.
Det kan exempelvis gälla bygg- eller renoveringsarbete åt en svensk verksamhet som inte är momsregistrerad. Vid tjänster till privatpersoner är det också normalt säljaren som ska redovisa svensk moms när arbetet avser en fastighet i Sverige.
För ett företag som inte är etablerat i Sverige kan svensk moms på B2C-fastighetstjänster i vissa fall redovisas genom unionsordningen eller tredjelandsordningen inom One Stop Shop, i stället för genom en separat svensk momsregistrering. OSS löser däremot inte andra svenska registreringsfrågor som exempelvis uppkommer genom inköp från underentreprenörer eller överföring av eget byggmaterial till Sverige.
Återbetalning av svensk moms utan svensk momsregistrering
Ett utländskt byggföretag kan ha kostnader med svensk moms även om dess försäljningar omfattas av omvänd betalningsskyldighet och någon svensk momsregistrering därför inte krävs på grund av försäljningen. Om företaget inte har någon annan grund för svensk momsregistrering kan avdragsgill svensk ingående moms i stället återkrävas genom reglerna om återbetalning till utländska företag.
Företag etablerade inom EU använder normalt den elektroniska återbetalningsportalen i etableringslandet. Företag utanför EU ansöker i stället direkt hos Skatteverket enligt reglerna för företag som inte är etablerade inom EU. Det är därför viktigt att skilja mellan skyldigheten att momsregistrera sig i Sverige och rätten att få tillbaka svensk ingående moms.
Andra omständigheter som kan påverka momshanteringen
Fast etableringsställe i Sverige
Vid mer omfattande projekt behöver det även bedömas om entreprenören får ett fast etableringsställe för momsändamål i Sverige. Ett fast etableringsställe förutsätter en tillräckligt stadigvarande struktur med lämpliga personella och tekniska resurser. Det finns ingen generell tidsgräns som innebär att ett byggprojekt automatiskt medför ett fast etableringsställe efter ett visst antal månader.
Om ett svenskt fast etableringsställe medverkar i företagets försäljning kan det påverka vem som ska redovisa momsen. En svensk momsregistrering eller ett svenskt VAT-nummer innebär däremot inte i sig att företaget har ett fast etableringsställe. Fast etableringsställe för moms ska dessutom skiljas från fast driftställe för bolagsskatt, som är en separat bedömning.
När projektet omfattar både varor och installation
Företag som både levererar utrustning och installerar den i Sverige behöver bedöma om transaktionen momsmässigt är en tjänst eller en leverans av vara med installation eller montering. Frågan är särskilt relevant vid exempelvis leveranser av industrimaskiner, tekniska produktionssystem och annan utrustning som installeras hos kunden.
Klassificeringen görs utifrån tillhandahållandet som helhet. Avtalets innehåll, materialets värde samt installationsarbetets omfattning och betydelse kan ha betydelse för bedömningen. Transaktionen kan därför utgöra antingen en tjänst eller en leverans av vara med installation eller montering, vilket i sin tur kan påverka beskattningsland, betalningsskyldighet, behandlingen av varuförflyttningen och behovet av svensk momsregistrering.
Momsombud för företag utanför EU
Ett företag utanför EU som blir betalningsskyldigt för svensk moms kan även omfattas av krav på svenskt momsombud. Kravet gäller i huvudsak företag som är etablerade i länder utanför EU där Sverige saknar en relevant överenskommelse om ömsesidigt bistånd. Brittiska företag omfattas exempelvis av reglerna om obligatoriskt momsombud, medan företag etablerade i andra nordiska länder är undantagna.
För ett byggföretag från ett tredjeland bör frågan om momsombud därför bedömas samtidigt som skyldigheten att momsregistrera sig i Sverige.
Vad bör bedömas innan projektet börjar?
Innan ett utländskt bygg- eller installationsföretag påbörjar ett projekt i Sverige bör det klarläggas vilken typ av arbete som ska utföras, vem kunden är och om kunden är momsregistrerad samt om kunden själv tillhandahåller byggtjänster. Det behöver även bedömas om svenska eller utländska underentreprenörer ska anlitas och om företaget kommer att ha personella eller tekniska resurser i Sverige.
Materialflödena är minst lika viktiga. Företaget bör redan innan projektet påbörjas fastställa om eget byggmaterial ska transporteras från ett annat EU-land, om varor ska importeras från ett land utanför EU och om avtalet omfattar både leverans av varor och installation.
Ett byggprojekt kan innehålla flera transaktioner som behandlas olika i momshänseende. Att fastställa hur fakturan till kunden ska hanteras är därför inte alltid tillräckligt för att avgöra företagets samtliga svenska moms- och rapporteringsskyldigheter.
Momsregistrering och löpande momshantering för utländska byggföretag
MomsFokus hjälper utländska bygg-, installations- och entreprenadföretag att hantera svenska momsfrågor i samband med projekt i Sverige. Vi utreder om företaget behöver momsregistreras, fastställer vem som ska redovisa momsen och analyserar hur underentreprenörer, entreprenadkedjor, materialförflyttningar och import påverkar företagets svenska moms- och rapporteringsskyldigheter.
Vi hjälper även till med själva momsregistreringen, upprättar och lämnar svenska momsdeklarationer, ansöker om återbetalning av svensk moms, hanterar frågor om momsombud och företräder företaget i kontakten med Skatteverket.
MomsFokus
