Ett företag kan behöva vara momsregistrerat i Sverige när det säljer varor eller tjänster här, men registreringsskyldigheten avgörs inte enbart av om företaget har svensk momspliktig försäljning. Även inköp från utlandet, unionsinterna förvärv, överföringar av egna varor, import och andra gränsöverskridande varuflöden kan medföra svenska moms- och rapporteringsskyldigheter.
Samtidigt finns både undantag från skatteplikt och situationer där någon annan än säljaren ska redovisa momsen. Ett företag kan därför vara skyldigt att registrera sig utan att ta ut svensk moms på sin försäljning, medan en momspliktig försäljning i andra fall kan genomföras utan att den utländska säljaren behöver vara momsregistrerad här. Bedömningen måste göras utifrån företagets samlade verksamhet i Sverige, vilka försäljningar och förvärv som genomförs och vem som enligt momsreglerna ska redovisa momsen.
1. Vad avgör om företaget ska momsregistreras?
För ett företag som bedriver verksamhet är en första fråga om det är en beskattningsbar person, det vill säga om det självständigt bedriver ekonomisk verksamhet. Det kan exempelvis vara fråga om fortlöpande försäljning av varor eller tjänster mot ersättning. Verksamheten behöver inte gå med vinst. Även förberedande åtgärder inför en planerad verksamhet kan ingå i den ekonomiska verksamheten om avsikten att bedriva verksamheten kan styrkas genom objektiva omständigheter, exempelvis ingångna avtal, investeringar eller andra konkreta förberedelser.
Att företaget är en beskattningsbar person innebär däremot inte i sig att varje försäljning ska beläggas med svensk moms eller att företaget alltid måste vara momsregistrerat. Det behöver även bedömas var försäljningen eller förvärvet ska beskattas, om transaktionen är skattepliktig eller undantagen från skatteplikt och vem som är betalningsskyldig för momsen. Ett svenskt konsultföretag som säljer momspliktiga rådgivningstjänster till svenska kunder och ligger över gränsen för undantaget vid låg årsomsättning ska exempelvis normalt vara momsregistrerat och redovisa svensk moms på försäljningen.
Momsregistrering och avdragsrätt är dessutom två skilda frågor. Att ett företag är momsregistrerat innebär inte automatiskt att all svensk moms på företagets inköp är avdragsgill. Avdragsrätten beror bland annat på hur inköpen används och om de hänför sig till verksamhet som medför rätt till avdrag. Ett företag som bedriver både verksamhet som ger avdragsrätt och verksamhet som inte gör det kan därför behöva fördela momsen på gemensamma kostnader.
Det är också viktigt att skilja mellan försäljning som är undantagen från skatteplikt och försäljning som omfattas av omvänd betalningsskyldighet. Sjukvård och tandvård kan exempelvis vara undantagna från skatteplikt när förutsättningarna för respektive undantag är uppfyllda. Vid omvänd betalningsskyldighet är försäljningen däremot momspliktig, men köparen i stället för säljaren redovisar momsen. Skillnaden kan få betydelse både för registreringsskyldigheten och för företagets rätt till avdrag.
2. Undantaget för företag med låg årsomsättning
Ett företag med säte i Sverige kan omfattas av undantaget för företag med låg årsomsättning om årsomsättningen i Sverige inte överstiger 120 000 kronor under det innevarande kalenderåret och inte heller har överstigit 120 000 kronor under något av de två närmast föregående kalenderåren. Ett företag som har sitt säte i Sverige och inte redan är momsregistrerat omfattas av undantaget utan ansökan när omsättningsvillkoren och övriga förutsättningar är uppfyllda och det inte finns något särskilt hinder mot att tillämpa undantaget.
Årsomsättningen beräknas enligt särskilda momsregler och motsvarar inte nödvändigtvis den omsättning som framgår av företagets redovisning. Beloppen beräknas exklusive moms. Försäljning av anläggningstillgångar ingår normalt inte, medan vissa transaktioner som är undantagna från skatteplikt ska räknas med. Det gäller bland annat export och vissa andra särskilt angivna transaktioner. Däremot ska inte all försäljning som är undantagen från skatteplikt tas med. Exempelvis ingår normalt inte omsättning från sjukvård, utbildning och vissa andra verksamheter som omfattas av särskilda undantag. Företaget behöver därför bedöma vilka delar av omsättningen som faktiskt ska ingå i beräkningen.
Ett företag som redan är momsregistrerat omfattas inte automatiskt av undantaget även om årsomsättningen ligger under 120 000 kronor. Företaget måste ansöka och få ett beslut från Skatteverket. Undantaget gäller då tidigast från och med dagen för beslutet. En övergång från vanlig momsplikt till undantaget kan också påverka tidigare gjorda momsavdrag, exempelvis för vissa investeringsvaror, vilket behöver bedömas innan företaget avregistreras eller börjar tillämpa undantaget.
Om årsomsättningen överstiger 120 000 kronor upphör undantaget från och med den försäljning som medför att gränsen passeras. Om den försäljningen är momspliktig och företaget självt ska redovisa momsen ska moms beräknas på hela den försäljningen. Tidigare försäljningar som omfattades av undantaget blir däremot inte momspliktiga enbart därför att gränsen senare överskrids. Företaget behöver samtidigt anmäla sig för momsregistrering.
Den som omfattas av undantaget tar inte ut moms på den försäljning som omfattas och saknar normalt avdragsrätt för moms på kostnader som hänför sig till denna försäljning. Ett företag kan välja att avstå från undantaget och i stället tillämpa de vanliga momsreglerna. Ett sådant val kan vara relevant exempelvis när verksamheten kräver större investeringar eller när kunderna huvudsakligen är företag med full avdragsrätt. Om företaget väljer beskattning gäller en särskild fördröjningsregel innan det kan återgå till undantaget. Ett beslut om undantag kan då som tidigast få verkan från ingången av det tredje kalenderåret efter det kalenderår då beslutet om beskattning fattades.
2.1 Företag med säte i ett annat EU-land
Ett företag med säte i ett annat EU-land kan också omfattas av det svenska undantaget för låg årsomsättning. Det förutsätter inte bara att företagets årsomsättning i Sverige ligger inom den svenska gränsen, utan även att företagets sammanlagda årsomsättning inom EU inte överstiger 100 000 euro under det innevarande eller det föregående kalenderåret.
Företaget måste dessutom vara identifierat för den gränsöverskridande småföretagsordningen genom skattemyndigheten i det EU-land där företaget har sitt säte och ha fått det särskilda EX-numret. Undantaget börjar inte tillämpas i Sverige enbart därför att omsättningsgränserna är uppfyllda. Företaget måste först omfattas av den gränsöverskridande ordningen för Sverige genom myndigheten i etableringslandet.
Ett företag med säte i exempelvis Danmark eller Tyskland kan därmed under de angivna förutsättningarna bedriva försäljning i Sverige inom småföretagsordningen utan att ta ut svensk moms. Företag med säte utanför EU kan däremot inte använda det svenska undantaget genom den gränsöverskridande småföretagsordningen och måste bedöma sina svenska momsskyldigheter enligt de vanliga reglerna.
3. När inköp från utlandet kräver momsregistrering
Momsregistrering kan krävas även när företaget inte har någon egen momspliktig försäljning i Sverige. Ett vanligt exempel är inköp av tjänster från utländska leverantörer. Om en tjänst omfattas av huvudregeln för B2B-tjänster och köparen är etablerad i Sverige ska tjänsten normalt beskattas här. När den utländska leverantören inte är etablerad i Sverige är det i regel den svenska köparen som redovisar momsen genom omvänd betalningsskyldighet.
Detta kan medföra momsregistrering även vid relativt små inköpsbelopp och även när företagets egen verksamhet är undantagen från skatteplikt. En tandläkarmottagning som köper en konsulttjänst enligt huvudregeln från ett företag i ett annat EU-land kan exempelvis behöva redovisa svensk moms på inköpet. Tandvården fortsätter samtidigt att vara undantagen från skatteplikt. Om tjänsten används i den undantagna verksamheten finns normalt inte någon motsvarande rätt att dra av den moms som redovisas på inköpet.
Vid varuinköp från andra EU-länder gäller andra regler. När varor köps och transporteras från ett annat EU-land till Sverige kan köparen göra ett unionsinternt förvärv som ska beskattas här. När den särskilda förvärvströskeln inte är tillämplig finns ingen motsvarande generell beloppsgräns. Om övriga förutsättningar för ett skattepliktigt unionsinternt förvärv är uppfyllda ska förvärvet beskattas i Sverige, vilket kan medföra krav på momsregistrering.
För vissa köpare finns däremot en förvärvströskel på 90 000 kronor exklusive moms. Den gäller framför allt beskattningsbara personer som enbart genomför försäljningar som varken medför rätt till avdrag eller återbetalning av ingående moms samt juridiska personer som inte är beskattningsbara personer. För dessa köpare är de unionsinterna förvärv som omfattas av tröskelregeln inte föremål för svensk moms så länge det sammanlagda värdet inte överstiger 90 000 kronor under vare sig det innevarande eller det närmast föregående kalenderåret.
Om gränsen passeras ska det förvärv som medför överskridandet beskattas i Sverige. Detsamma gäller efterföljande förvärv som omfattas av reglerna under resten av kalenderåret och under det följande kalenderåret. En köpare som omfattas av förvärvströskeln kan också begära att unionsinterna förvärv ska beskattas i Sverige trots att 90 000-kronorsgränsen inte har överskridits. Ett sådant beslut gäller från beslutsdagen och under de två följande kalenderåren.
Nya transportmedel och punktskattepliktiga varor omfattas av särskilda regler och faller inte in under den vanliga förvärvströskeln. Gränsen på 90 000 kronor gäller dessutom förvärv och ska inte sammanblandas med 120 000-kronorsgränsen för undantaget vid låg årsomsättning, som avser företagets utgående transaktioner.
4. Försäljning utan svensk moms kan kräva momsregistrering
Att ett företag inte tar ut svensk moms på sina fakturor innebär inte att svensk momsregistrering saknar betydelse. Ett svenskt företag som säljer tjänster till företag i andra EU-länder är ett vanligt exempel. Om tjänsten omfattas av huvudregeln för B2B-tjänster ska den normalt beskattas i det land där köparen är etablerad. När köparen är betalningsskyldig där ska den svenska säljaren normalt rapportera försäljningen i en periodisk sammanställning, förutsatt att tjänsten är skattepliktig i köparens land.
Även varuförsäljning kan genomföras utan svensk moms samtidigt som företaget behöver vara momsregistrerat och fullgöra svenska rapporteringsskyldigheter. Det gäller bland annat export av varor utanför EU och unionsintern varuförsäljning som uppfyller förutsättningarna för undantag från skatteplikt. Företaget måste kunna styrka att villkoren för det aktuella undantaget är uppfyllda. Vid unionsintern varuförsäljning har bland annat köparens momsregistreringsnummer, transporten till ett annat EU-land och korrekt rapportering betydelse.
Omvänd betalningsskyldighet inom Sverige innebär inte heller att säljaren alltid kan stå utanför det svenska momssystemet. En svensk byggentreprenör som säljer byggtjänster som omfattas av omvänd betalningsskyldighet redovisar exempelvis försäljningen i sin momsdeklaration även om kunden redovisar den utgående momsen. Säljaren kan samtidigt ha rätt till avdrag för moms på inköp som hör till verksamheten.
5. Utländska företag med affärer i Sverige
Ett utländskt företag kan behöva momsregistreras i Sverige utan att ha ett svenskt bolag, kontor eller anställda här. Det avgörande är vilka försäljningar, förvärv och varuflöden företaget har i Sverige och vem som ska redovisa momsen. Lagerhållning, överföring av egna varor, import eller försäljning från Sverige kan därför skapa svenska momsskyldigheter även när verksamheten i övrigt bedrivs helt från utlandet.
5.1 Omvänd betalningsskyldighet
När en beskattningsbar person som inte är etablerad i Sverige säljer varor här till en köpare som är momsregistrerad i Sverige är köparen i många fall betalningsskyldig för momsen. Motsvarande omvända betalningsskyldighet gäller för vissa tjänster med anknytning till fastighet. Reglerna innehåller undantag, vilket innebär att det inte är tillräckligt att konstatera att säljaren är utländsk och köparen momsregistrerad. Den aktuella försäljningen måste klassificeras innan det kan avgöras vem som ska redovisa momsen.
För B2B-tjänster som omfattas av huvudregeln gäller en separat regel. När ett utländskt företag tillhandahåller en sådan tjänst till en svensk beskattningsbar person är det normalt den svenska köparen som redovisar momsen. Den utländska säljarens tjänsteförsäljning medför då inte i sig krav på svensk momsregistrering. Tjänster som omfattas av särskilda regler om beskattningsland, exempelvis vissa fastighets-, evenemangs-, restaurang- och transporttjänster, måste bedömas enligt de regler som gäller för respektive tjänst.
Om det utländska företaget enbart har försäljningar där köparen redovisar svensk moms och företaget inte har någon annan grund för registrering kan det därför saknas krav på svensk momsregistrering. Situationen förändras däremot om företaget exempelvis gör unionsinterna förvärv i Sverige, håller egna varor här eller genomför försäljningar där företaget självt är betalningsskyldigt.
5.2 Fast etableringsställe i Sverige
Att ett utländskt företag har ett fast etableringsställe i Sverige innebär inte automatiskt att omvänd betalningsskyldighet är utesluten. Det måste även bedömas om det svenska etableringsstället medverkar vid den aktuella försäljningen.
Om företaget har ett fast etableringsställe här men försäljningen sker utan etableringsställets medverkan kan företaget vid bedömningen av betalningsskyldigheten fortfarande behandlas som en beskattningsbar person som inte är etablerad i Sverige. Frågan om etableringsställets medverkan kan därför direkt påverka vem som ska redovisa momsen och om det utländska företaget behöver hantera svensk utgående moms på försäljningen.
5.3 Frivillig betalningsskyldighet
Vid leverans av varor och sådana tjänster med anknytning till fastighet som omfattas av den särskilda omvända betalningsskyldigheten för säljare som inte är etablerade i Sverige kan den utländska säljaren välja att själv bli betalningsskyldig för momsen. Begäran om frivillig betalningsskyldighet görs i samband med momsregistreringen i Sverige.
Den frivilliga betalningsskyldigheten gäller för all försäljning som omfattas av denna regel och kan därför inte begränsas till en viss kund eller en enstaka transaktion. Företaget bör därför bedöma konsekvenserna för hela den berörda svenska försäljningen innan frivillig betalningsskyldighet väljs, bland annat hur fakturering, avdragsrätt och den löpande momsredovisningen påverkas.
5.4 Svensk ingående moms och återbetalning
Att ett utländskt företag har kostnader med svensk moms innebär inte i sig att företaget ska vara momsregistrerat. I många situationer kan svensk ingående moms i stället återbetalas genom ett särskilt återbetalningsförfarande. Vilket förfarande som gäller beror bland annat på var företaget är etablerat och vilka försäljningar det genomför i Sverige.
Registrering och återbetalning måste dock bedömas tillsammans. Ett utländskt företag kan i vissa situationer behöva vara momsregistrerat även om företaget inte självt är betalningsskyldigt för svensk utgående moms, exempelvis när företaget har återbetalningsrätt men återbetalningen inte ska hanteras genom det elektroniska återbetalningsförfarandet. För företag etablerade utanför EU gäller delvis andra regler.
Särskilda registreringsregler gäller också när ett företag gör ett unionsinternt förvärv i Sverige som är undantaget från skatteplikt därför att företaget skulle ha haft rätt till full återbetalning av momsen på förvärvet. Det går därför inte att avgöra registreringsfrågan enbart genom att konstatera att företagets svenska försäljning omfattas av omvänd betalningsskyldighet.
6. Varor som förs till Sverige
Varuflödet är ofta avgörande för ett utländskt företags svenska momsregistrering. Registreringsskyldighet kan uppkomma när varorna förs till Sverige, innan någon extern försäljning har ägt rum. Det är därför viktigt att analysera hur varorna kommer hit, vem som äger dem under transporten och vad som ska hända med dem efter ankomsten.
6.1 Överföring av egna varor från ett annat EU-land
När ett företag för över egna varor från ett annat EU-land till Sverige utan att varorna säljs under transporten likställs överföringen normalt med en unionsintern leverans i det EU-land varifrån varorna transporteras och ett motsvarande unionsinternt förvärv i Sverige. Företaget kan därför behöva svensk momsregistrering redan när de egna varorna förs hit.
Detta är särskilt relevant när ett utländskt företag använder ett lager eller en tredjepartslogistikleverantör i Sverige. Registreringsskyldigheten kan uppkomma genom överföringen och det unionsinterna förvärvet även om företaget ännu inte har fått någon svensk kund. Det gäller också när företagets senare svenska B2B-försäljning omfattas av omvänd betalningsskyldighet. Registreringsbehovet måste därför bedömas utifrån hela varuflödet och inte enbart den efterföljande kundförsäljningen.
De särskilda reglerna om avropslager kan under vissa förutsättningar medföra att överföringen inte omedelbart behandlas som ett unionsinternt förvärv för säljaren i Sverige. Förenklingen förutsätter bland annat att varorna är avsedda för en identifierad köpare, att de särskilda registrerings- och rapporteringskraven uppfylls och att säljaren inte är etablerad i Sverige på det sätt som utesluter reglernas tillämpning. Säljaren måste bland annat föra det föreskrivna registret och rapportera den avsedda köparens momsregistreringsnummer.
Varorna måste dessutom överlåtas inom den tidsfrist som gäller för avropslager. Om de inte överlåts inom 12 månader, eller om något annat villkor upphör att vara uppfyllt, kan säljaren anses göra ett unionsinternt förvärv i Sverige. Förenklingsreglerna bör därför inte användas utan löpande kontroll av lagret, köparen och tidsfristen.
6.2 Import till Sverige
När varor förs in till Sverige från ett land eller område utanför EU momsområde är det fråga om import i stället för en unionsintern varurörelse. Ett företag som är momsregistrerat i Sverige och är betalningsskyldigt för importen redovisar normalt importmomsen till Skatteverket. I andra situationer kan importmomsen i stället hanteras av Tullverket.
Att importmoms ska betalas till Tullverket innebär inte i sig att företaget måste momsregistreras. Importen och det som därefter händer med varorna är två olika frågor. Om de importerade varorna exempelvis lagras och säljs från Sverige kan den efterföljande försäljningen eller andra varurörelser medföra svensk registreringsskyldighet även om själva importen inte gör det. Analysen bör därför omfatta både importen, ägandet av varorna och den planerade försäljningen efter importen.
6.3 Försäljning från ett svenskt lager och OSS
Varor som hålls i Sverige kan säljas till svenska kunder eller transporteras vidare till kunder i andra länder. Försäljning från ett svenskt lager till svenska kunder ska bedömas enligt de vanliga svenska momsreglerna. Om varorna i stället säljs till privatpersoner i andra EU-länder och transporteras från Sverige kan försäljningen utgöra unionsintern distansförsäljning.
Sådan distansförsäljning beskattas normalt i det EU-land där transporten till kunden avslutas. Momsen ska då beräknas enligt den skattesats som gäller i destinationslandet för de aktuella varorna. Försäljningen kan redovisas genom unionsordningen inom One Stop Shop, OSS, vilket gör det möjligt att deklarera den moms som ska betalas i andra EU-länder genom en enda OSS-registrering i stället för separata momsregistreringar i varje destinationsland enbart på grund av distansförsäljningen.
OSS ersätter däremot inte företagets vanliga svenska momsregistrering. En överföring av företagets egna varor till ett svenskt lager omfattas inte av OSS, och vanlig svensk försäljning från lagret redovisas inte genom unionsordningen. Ett företag som håller lager i Sverige kan därför behöva både svensk momsregistrering för lager- och Sverigeanknutna transaktioner och en OSS-registrering för den unionsinterna distansförsäljningen.
7. När och hur ska företaget registreras?
En registreringsanmälan bör lämnas innan den verksamhet eller transaktion som medför registreringsskyldighet påbörjas. Företaget behöver därför i förväg identifiera vilken försäljning, vilket tjänsteinköp, vilket unionsinternt förvärv eller vilken varuöverföring som först ger upphov till svenska moms- eller rapporteringsskyldigheter. Registrering kan även bli aktuell under förberedelserna för en planerad verksamhet om avsikten att bedriva den ekonomiska verksamheten kan styrkas genom objektiva omständigheter.
Själva registreringen skapar inte skyldigheten att redovisa moms. Registreringen är en formell åtgärd som gör det möjligt för företaget att fullgöra sina skyldigheter och för Skatteverket att administrera momsredovisningen. Den materiella betalnings- och redovisningsskyldigheten följer av momsreglerna och kan därför ha uppkommit innan registreringen genomfördes.
Om verksamheten redan har påbörjats behöver företaget fastställa från vilken tidpunkt de svenska momsskyldigheterna uppkom. En försenad registrering innebär inte att tidigare försäljningar eller förvärv faller bort. Företaget kan behöva lämna momsdeklarationer för tidigare perioder, redovisa moms retroaktivt och bedöma om fakturor, periodiska sammanställningar eller annan rapportering behöver rättas.
Utländska företag och deras svenska filialer använder Skatteverkets e-tjänst för registrering av utländsk verksamhet eller blanketten SKV 4632. För övriga företag sker registreringen normalt via Verksamt.se eller blanketten SKV 4620. Godkännande för F-skatt och registrering som arbetsgivare är separata frågor och ersätter inte en momsregistrering när sådan krävs.
Registreringsunderlaget bör beskriva verksamheten tillräckligt konkret för att Skatteverket ska kunna bedöma både grunden för registreringen och rätt startdatum. För ett företag med internationella varuflöden kan det exempelvis behöva framgå varifrån varorna kommer, vem som äger dem under transporten, var de lagras, vilka kunder som ska köpa dem och från vilket land varorna transporteras vid försäljningen. Ett tydligt underlag minskar risken för kompletteringsfrågor och för att registreringen baseras på en ofullständig beskrivning av affärsmodellen.
8. Vad innebär momsregistreringen i praktiken?
Efter registreringen måste fakturering, bokföring och momsrapportering anpassas till de försäljningar och förvärv som företaget genomför. Momsdeklarationer lämnas månadsvis, kvartalsvis eller årsvis beroende på vilken redovisningsperiod som gäller för företaget. Deklaration ska normalt lämnas även för perioder där det inte finns någon moms att redovisa.
Vissa EU-transaktioner ska dessutom rapporteras i en periodisk sammanställning. Det gäller bland annat vissa unionsinterna varuförsäljningar och B2B-tjänster till köpare i andra EU-länder. Överföringar av egna varor och avropslager kan också medföra särskilda rapporteringskrav. Företaget behöver därför ha rutiner som gör det möjligt att skilja mellan svensk försäljning, unionsintern handel, export, inköp med omvänd betalningsskyldighet och andra typer av transaktioner.
En svensk momsregistrering innebär inte att svensk moms automatiskt ska tas ut på all företagets försäljning. Ett och samma företag kan ha försäljningar med svensk moms, försäljningar där köparen redovisar momsen genom omvänd betalningsskyldighet, export och unionsintern försäljning som är undantagen från skatteplikt samt distansförsäljning som redovisas genom OSS. Varje försäljning måste därför bedömas utifrån vad som säljs, vem kunden är, var beskattningen ska ske och hur varorna eller tjänsterna tillhandahålls.
Registreringen innebär inte heller någon generell rätt att dra av all svensk ingående moms. Företaget måste kunna visa att villkoren för avdrag är uppfyllda och ha rätt underlag. Om kostnader används både i verksamhet som medför avdragsrätt och i verksamhet som inte gör det kan en fördelning behöva göras.
Momsregistreringen behöver slutligen omprövas när verksamheten förändras. Nya lager, nya leveransflöden, nya kundkategorier eller försäljning i ytterligare länder kan förändra hur momsen ska redovisas. När den svenska verksamheten upphör behöver företaget bedöma när registreringen kan avslutas och om det finns kvarvarande lager, senare fakturering eller tidigare momsavdrag som måste hanteras innan avregistreringen. Momsregistreringen är därför inte en engångsåtgärd utan en löpande del av företagets svenska momshantering.
9. Stöd vid momsregistrering i Sverige
Innan företaget registreras för moms är det viktigt att klarlägga om verksamheten medför skyldighet att momsregistrera sig i Sverige, från vilken tidpunkt skyldigheten uppkommer och hur de svenska moms- och rapporteringsskyldigheterna därefter ska hanteras.
MomsFokus hjälper företag att bedöma om svensk momsregistrering krävs utifrån verksamhetens faktiska upplägg och vilka transaktioner som utlöser registrerings- och redovisningsskyldigheten. Analysen kan omfatta försäljning i Sverige, lagerhållning, överföring av egna varor, import, unionsintern handel, distansförsäljning, OSS och omvänd betalningsskyldighet.
MomsFokus hjälper även till med att upprätta och lämna in ansökan om momsregistrering hos Skatteverket samt att ta fram det underlag som behövs för registreringen. Vi hanterar också kompletteringar och frågor från Skatteverket under handläggningen.
Efter registreringen kan vi även hjälpa företaget med de momsfrågor som följer av den svenska verksamheten, exempelvis fakturering, avdragsrätt, redovisningsperioder och löpande momsrapportering.
Om verksamheten redan har påbörjats kan vi bedöma från vilken period företaget har haft svenska moms- och rapporteringsskyldigheter och om tidigare momsdeklarationer, periodiska sammanställningar eller andra rapporter behöver lämnas eller rättas.
