När ett utländskt företag säljer varor i Sverige måste det bedömas hur försäljningen ska behandlas enligt de svenska momsreglerna. Att en varuförsäljning är momspliktig och anses gjord i Sverige innebär inte automatiskt att den utländska säljaren ska debitera svensk moms på fakturan. I vissa situationer är det i stället köparen som ska beräkna och redovisa svensk moms genom omvänd betalningsskyldighet.
Bedömningen bygger framför allt på om leveransen är gjord i Sverige, om säljaren är etablerad här och om köparen är momsregistrerad i Sverige. Därutöver måste det kontrolleras om någon särskild regel är tillämplig på den aktuella transaktionen. Reglerna skiljer sig exempelvis för vissa gränsöverskridande leveranser, monteringsleveranser, kedjetransaktioner och vissa typer av varor.
Frågan om vem som är betalningsskyldig för momsen måste dessutom hållas isär från frågan om det utländska företaget behöver vara momsregistrerat i Sverige. Ett registreringsbehov kan finnas även när köparen redovisar momsen på företagets svenska försäljningar.
1. När anses en varuförsäljning ske i Sverige?
Innan det går att avgöra vem som ska redovisa momsen måste man fastställa i vilket land leveransen av varan är gjord. Om en vara inte transporteras är leveransen gjord i Sverige om varan finns här när leveransen sker. Om varan transporteras till köparen är huvudregeln att leveransen är gjord i Sverige om varan finns här när transporten till köparen påbörjas.
Om ett utländskt företag exempelvis har varor på lager i Göteborg och säljer en vara därifrån till en kund, är leveransen därför normalt gjord i Sverige. Det gäller som utgångspunkt även om kunden finns i ett annat land, eftersom transporten påbörjas i Sverige. Detta innebär dock inte automatiskt att svensk moms ska tas ut på försäljningen. Om varan transporteras från Sverige till ett annat EU-land eller till ett land utanför EU kan exempelvis reglerna om unionsintern försäljning eller export bli tillämpliga.
Om varan i stället skickas från ett annat EU-land till Sverige måste den gränsöverskridande transaktionen bedömas särskilt. Vid försäljning till en företagskund kan leveransen under vissa förutsättningar behandlas som en unionsintern leverans i avgångslandet, medan köparen gör ett motsvarande unionsinternt förvärv i Sverige. Vid försäljning till privatpersoner kan reglerna om unionsintern distansförsäljning bli tillämpliga.
När varor kommer till Sverige från ett land utanför EU måste både importen och den efterföljande försäljningen analyseras. Det behöver bland annat fastställas vem som är importör, vem som är betalningsskyldig för importmomsen och om den efterföljande försäljningen utgör en separat svensk leverans. Särskilda regler gäller också när en vara transporteras till Sverige för att installeras eller monteras här av säljaren eller för säljarens räkning.
2. Huvudregeln – säljaren redovisar svensk moms
När en skattepliktig leverans av varor är gjord i Sverige är huvudregeln enligt 16 kap. 5 § mervärdesskattelagen att säljaren är betalningsskyldig för momsen. Säljaren ska då normalt debitera svensk moms på försäljningen och redovisa momsen till Skatteverket.
För beskattningsbara personer som inte är etablerade i Sverige finns dock en viktig avvikelse från huvudregeln. När förutsättningarna för den generella omvända betalningsskyldigheten är uppfyllda övergår betalningsskyldigheten från den utländska säljaren till köparen.
Det innebär att två identiska varor som säljs från samma svenska lager kan behandlas olika beroende på vem köparen är. En försäljning till en momsregistrerad företagskund kan omfattas av omvänd betalningsskyldighet, medan en försäljning till exempelvis en privatperson normalt innebär att säljaren själv ska redovisa svensk moms.
3. När ska köparen redovisa svensk moms?
Om en beskattningsbar person som inte är etablerad i Sverige gör en skattepliktig leverans av varor här till en köpare som är momsregistrerad i Sverige gäller som huvudregel omvänd betalningsskyldighet. Säljaren ska då inte debitera svensk moms på försäljningen. Köparen ska i stället beräkna och redovisa svensk moms på förvärvet.
Anta exempelvis att ett nederländskt bolag har varor i ett lager i Sverige och säljer dem till ett svenskt AB som är momsregistrerat här. Om det nederländska bolaget inte är etablerat i Sverige är utgångspunkten att det svenska bolaget är betalningsskyldigt för momsen.
Det centrala är köparens svenska momsregistrering. Köparen behöver alltså inte vara ett svenskt företag. Även ett utländskt företag som är momsregistrerat i Sverige kan bli betalningsskyldigt när det köper varor som levereras inom Sverige från en utländsk säljare som inte är etablerad här.
Frågan om vilket lands faktureringsregler som ska tillämpas måste bedömas separat från frågan om vem som är betalningsskyldig för momsen. När en leverans är gjord i Sverige men görs från ett annat EU-land av en säljare som inte är etablerad här, och köparen är betalningsskyldig genom omvänd betalningsskyldighet, gäller normalt inte de svenska faktureringsreglerna om fakturan utfärdas av säljaren eller av någon annan för säljarens räkning. Faktureringen ska då i stället följa reglerna i det EU-land från vilket leveransen görs.
Vid självfakturering, där köparen utfärdar fakturan i säljarens namn och för säljarens räkning, gäller däremot svenska faktureringsregler för en leverans som är gjord i Sverige. Svenska faktureringsregler är också normalt tillämpliga när en säljare som är etablerad utanför EU gör en leverans som är gjord i Sverige.
När svenska faktureringsregler är tillämpliga ska en faktura vid omvänd betalningsskyldighet inte innehålla något svenskt momsbelopp. Fakturan ska bland annat innehålla köparens momsregistreringsnummer och uppgiften ”Omvänd betalningsskyldighet”. Om ett annat EU-lands faktureringsregler gäller måste fakturan i stället uppfylla faktureringskraven enligt det landets regler.
4. När anses ett utländskt företag vara etablerat i Sverige?
Frågan om etablering kan vara avgörande för vem som ska redovisa momsen. Ett utländskt företag blir inte etablerat i Sverige enbart därför att företaget har ett svenskt momsregistreringsnummer. Inte heller innehav av varor i ett svenskt lager eller användning av en svensk 3PL-leverantör innebär i sig att ett fast etableringsställe uppkommer.
För att ett fast etableringsställe ska föreligga krävs en tillräcklig grad av varaktighet och en lämplig struktur i fråga om personella och tekniska resurser. När det gäller bedömningen av om ett fast etableringsställe medverkar i en leverans måste resurserna vara sådana att etableringsstället kan utföra den leverans av varor eller det tillhandahållande av tjänster som det medverkar i. Bedömningen görs utifrån den faktiska organisationen och vilka personella och tekniska resurser företaget har tillgång till och förfogar över i Sverige.
Ett svenskt momsregistreringsnummer är därför inte tillräckligt för att skapa ett fast etableringsställe. På motsvarande sätt kan frågan inte avgöras enbart utifrån att företaget hyr lagerutrymme, anlitar en logistikleverantör eller har en svensk avtalspart. Det krävs en samlad bedömning av företagets faktiska närvaro, resurser och organisation i Sverige.
Även om företaget har ett fast etableringsställe i Sverige är analysen inte avslutad. Om det svenska etableringsstället inte medverkar i den aktuella leveransen ska företaget, vid bedömningen av betalningsskyldigheten för just den transaktionen, behandlas som en beskattningsbar person som inte är etablerad i Sverige.
För att ett fast etableringsställe ska anses medverka måste dess personella eller tekniska resurser användas i transaktionen före eller under leveransen. Rent administrativa stödfunktioner, exempelvis bokföring, fakturering eller indrivning av fordringar, är normalt inte tillräckliga i sig. Om företagets svenska momsregistreringsnummer anges på fakturan finns det däremot en presumtion för att det svenska fasta etableringsstället har medverkat i leveransen, om inte omständigheterna visar att leveransen har skett utan sådan medverkan.
5. Vad händer om köparen inte är momsregistrerad?
Om köparen inte är momsregistrerad i Sverige är den generella regeln om omvänd betalningsskyldighet i 16 kap. 6 § mervärdesskattelagen inte tillämplig.
Om ett utländskt företag exempelvis säljer en vara från sitt svenska lager till en privatperson är det därför som huvudregel säljaren som är betalningsskyldig för svensk moms. Detsamma gäller normalt vid andra skattepliktiga försäljningar till köpare som inte är momsregistrerade i Sverige, förutsatt att någon särskild regel inte ändrar bedömningen.
För företag med säte i ett annat EU-land finns sedan den 1 januari 2025 möjlighet att under vissa förutsättningar tillämpa det särskilda undantaget från skatteplikt för företag med liten årsomsättning även i Sverige. För att undantaget ska kunna användas krävs bland annat att företaget har identifierats inom den gränsöverskridande småföretagsordningen i det EU-land där företaget har sitt säte, att den svenska årsomsättningen håller sig inom den svenska gränsen på 120 000 kronor och att företagets sammanlagda årsomsättning inom EU inte överstiger 100 000 euro.
Det finns även ytterligare villkor, bland annat kopplade till företagets omsättning under tidigare kalenderår, och undantaget omfattar inte alla typer av transaktioner. Ett utländskt företag bör därför inte utgå från att en begränsad försäljning i Sverige automatiskt innebär att svensk moms inte ska tas ut. Förutsättningarna för undantaget måste bedömas separat från reglerna om omvänd betalningsskyldighet.
6. Svenskt lager kan medföra momsregistrering även när omvänd betalningsskyldighet används
Det är viktigt att skilja mellan frågan vem som ska redovisa momsen på en viss försäljning och frågan om det utländska företaget behöver vara momsregistrerat i Sverige.
Ett företag kan exempelvis överföra egna varor från ett annat EU-land till ett lager i Sverige innan varorna säljs. En sådan överföring behandlas normalt som en unionsintern överföring i avgångslandet och ett motsvarande unionsinternt förvärv i Sverige. Företaget kan därmed få svenska registrerings- och rapporteringsskyldigheter redan innan någon försäljning till kund har skett.
Företaget kan därför behöva vara momsregistrerat i Sverige trots att senare B2B-försäljningar från lagret omfattas av omvänd betalningsskyldighet. Om säljaren är momsregistrerad här ska sådana försäljningar redovisas i den svenska momsdeklarationen som försäljningar där köparen är betalningsskyldig, normalt i fält 41.
Registreringsbehov kan också aktualiseras genom andra svenska transaktioner och rapporteringsskyldigheter. Det kan exempelvis gälla unionsinterna förvärv, överföringar av egna varor eller försäljningar där företaget självt är betalningsskyldigt för svensk moms. Även import kan påverka behovet av svensk momsregistrering och hur importmomsen ska redovisas, men bedömningen beror bland annat på vem som är importör, hur importen genomförs och vilka efterföljande transaktioner företaget gör i Sverige.
Omvänd betalningsskyldighet på en försäljning innebär alltså inte automatiskt att svensk momsregistrering kan undvikas. Detta är särskilt viktigt vid 3PL-, lager-, distributions- och e-handelsupplägg där ett utländskt företag flyttar eller förvarar egna varor i Sverige.
7. Kan säljaren välja att själv redovisa svensk moms?
En beskattningsbar person som inte är etablerad i Sverige och vars försäljning annars skulle omfattas av den generella omvända betalningsskyldigheten kan enligt 16 kap. 7 § mervärdesskattelagen begära hos Skatteverket att själv bli betalningsskyldig.
Ett sådant val innebär att säljaren själv blir betalningsskyldig för de leveranser och tillhandahållanden som omfattas av bestämmelsen. Säljaren kan alltså inte välja att debitera svensk moms för en enskild kund eller en viss faktura samtidigt som omvänd betalningsskyldighet används för andra motsvarande försäljningar.
När säljaren har valt att själv vara betalningsskyldig gäller valet för samtliga leveranser och tillhandahållanden som annars skulle omfattas av den generella regeln om omvänd betalningsskyldighet. Ett företag som överväger ett sådant val bör därför bedöma konsekvenserna för hela den svenska försäljning som omfattas av bestämmelsen och inte endast utgå från en viss kundrelation.
8. Vanliga fel vid utländska företags försäljning av varor i Sverige
Ett vanligt fel är att alla försäljningar från ett svenskt lager behandlas på samma sätt. Ett utländskt företag kan exempelvis debitera svensk moms till en momsregistrerad köpare utan att först bedöma om köparen i stället är betalningsskyldig. Det motsatta förekommer också, genom att omvänd betalningsskyldighet används trots att köparen inte är momsregistrerad i Sverige eller trots att säljaren är etablerad här på ett sådant sätt att den generella regeln inte kan tillämpas.
Ett annat vanligt missförstånd är att ett svenskt momsregistreringsnummer automatiskt innebär att säljaren är etablerad i Sverige. Företag kan också dra slutsatsen att någon svensk momsregistrering inte behövs eftersom kunderna redovisar momsen på försäljningen. Den slutsatsen kan bli fel om företaget exempelvis överför egna varor till Sverige, gör unionsinterna förvärv, importerar varor eller genomför andra transaktioner som medför egna svenska rapporteringsskyldigheter.
Felaktig fakturering kan dessutom få betydande konsekvenser. Om säljaren debiterar svensk moms trots att köparen är betalningsskyldig genom omvänd betalningsskyldighet blir säljaren betalningsskyldig för det felaktigt debiterade momsbeloppet. Köparen har samtidigt inte rätt att dra av det felaktigt debiterade beloppet som ingående moms.
Köparens skyldighet att tillämpa omvänd betalningsskyldighet påverkas inte av att säljaren felaktigt har debiterat svensk moms. Enligt Skatteverkets vägledning ska det felaktigt debiterade momsbeloppet dessutom behandlas som en del av ersättningen och ingå i beskattningsunderlaget för den moms som köparen ska beräkna och redovisa genom omvänd betalningsskyldighet, så länge faktureringen inte har rättats.
Felet bör därför rättas genom en ändringsfaktura. Beroende på hur rättelsen genomförs och hur den ursprungliga fakturan har utformats kan även en ny korrekt faktura behöva utfärdas. Säljaren och köparen måste dessutom säkerställa att rättelsen får genomslag i respektive momsredovisning.
En felaktig bedömning av vem som är betalningsskyldig kan alltså leda till både felaktig momsredovisning och en faktisk likviditetsbelastning för parterna. Det gör det särskilt viktigt att momshanteringen bestäms innan faktureringen påbörjas.
9. Särskilda regler kan ändra bedömningen
Den generella modellen gäller inte i alla situationer. Kedjetransaktioner, monteringsleveranser, unionsintern distansförsäljning, import och trepartshandel omfattas av särskilda regler som kan ändra både bedömningen av var leveransen är gjord och vem som ska redovisa momsen.
Det finns även särskilda svenska regler om omvänd betalningsskyldighet för vissa typer av varor och transaktioner, bland annat vissa elektronikvaror samt avfall och skrot. I sådana situationer kan omvänd betalningsskyldighet gälla på andra grunder än den generella regeln för utländska säljare.
Vid internationell varuhandel bör därför hela transaktionen analyseras innan momshanteringen bestäms. Det innebär normalt att varuflödet, transporten och transportansvaret, parternas etableringar och momsregistreringar, avtals- och fakturaflödet samt eventuella import- och lagertransaktioner behöver bedömas tillsammans. Det är inte tillräckligt att enbart utgå från var säljaren eller kunden har sitt säte.
10. MomsFokus – rådgivning vid varuförsäljning i Sverige
MomsFokus hjälper utländska företag att bedöma hur svensk moms ska hanteras vid försäljning och distribution av varor i Sverige. Det kan bland annat handla om att fastställa var en leverans är gjord, vem som är betalningsskyldig för momsen, om omvänd betalningsskyldighet ska användas och om svensk moms ska debiteras på fakturan.
Vi hjälper även företag att bedöma om transaktionerna och varuflödena medför att företaget behöver vara momsregistrerat i Sverige och hur exempelvis lagerhållning, 3PL-upplägg, import, unionsinterna varuflöden och överföringar av egna varor påverkar momsredovisningen i Sverige.
När svensk momsregistrering eller löpande rapportering krävs kan MomsFokus även hjälpa till med momsregistrering, momsdeklarationer, rättelser och kontakt med Skatteverket.
