Kinesiska företag som importerar eller säljer varor i Sverige kan behöva momsregistreras här även om de saknar svenska lokaler och anställda. Registreringsskyldigheten beror på vilka transaktioner företaget genomför, var dessa ska beskattas och vem som ska redovisa momsen. Det har därför avgörande betydelse om den svenska kunden importerar varorna, om det kinesiska företaget importerar dem för egen räkning eller om försäljningen sker från ett lager där varorna redan finns inom EU.
Ett bolag med säte i Kina kan registreras direkt för svensk moms. Det behöver inte bilda ett svenskt dotterbolag eller registrera en filial enbart för att få ett svenskt momsregistreringsnummer. Om försäljningen i stället bedrivs av ett separat dotterbolag ska det bolagets transaktioner bedömas för sig. För det kinesiska bolaget måste den svenska momsregistreringen också skiljas från de tullrättsliga förutsättningarna för att importera varor.
När krävs svensk momsregistrering?
Svensk momsregistrering krävs som huvudregel när företaget självt är betalningsskyldigt för moms på försäljning i Sverige. Ett vanligt exempel är att ett kinesiskt bolag säljer momspliktiga varor från ett svenskt lager direkt till svenska privatpersoner. Företaget kan också behöva registreras för andra transaktioner, exempelvis unionsinterna förvärv när varor köps eller överförs från ett annat EU-land till Sverige. Registreringsskyldighet kan dessutom följa av avdragsrätt vid exempelvis unionsinterna leveranser och export från Sverige. Att en försäljning görs utan svensk moms innebär alltså inte att den saknar betydelse för registreringen.
Enbart innehavet av ett svenskt lager är däremot inte en självständig grund för momsregistrering. Det är importen, inköpen, varuöverföringarna och försäljningarna som måste bedömas. Vid svensk försäljning till momsregistrerade företagskunder kan omvänd betalningsskyldighet innebära att kunden ska redovisa momsen. Om företaget saknar andra registreringsgrunder behöver det då inte registreras enbart för dessa försäljningar. Ett företag etablerat utanför EU som omfattas av återbetalningsförfarandet ska i stället söka återbetalning av sin svenska ingående moms genom det förfarandet.
För ett bolag med säte i Kina finns ingen möjlighet att använda det svenska undantaget för små företag med en årsomsättning på högst 120 000 kronor. Om bolaget gör en momspliktig försäljning i Sverige där det självt är betalningsskyldigt kan skyldigheterna därför uppkomma redan vid den första försäljningen. Detta ska skiljas från situationer där kunden är betalningsskyldig eller där en särskild ordning för e-handel är tillämplig.
Import från Kina och efterföljande försäljning
Vid en vanlig direktleverans från Kina till en svensk företagskund som själv importerar varorna är den kinesiska säljarens leverans normalt gjord utanför Sverige. Den svenska kunden hanterar då importmomsen, medan det kinesiska bolaget normalt inte behöver svensk momsregistrering för just den leveransen. Om den kinesiska säljaren i stället är betalningsskyldig för importmomsen vid införseln till Sverige anses säljarens leverans vara gjord här. Vem som importerar varorna kan alltså påverka även beskattningslandet för försäljningen.
När bolaget importerar varor till ett eget försäljningslager i Sverige ska importen och de senare försäljningarna behandlas som separata transaktioner. Att importmomsen har redovisats innebär inte att momsen på försäljningen är hanterad. Omvänt innebär omvänd betalningsskyldighet på en senare försäljning inte att importen saknar momskonsekvenser. Företaget behöver därför kunna följa varje parti från importen till lagerhållningen och vidare till försäljning eller annan förflyttning.
Vem ska redovisa importmomsen?
Utgångspunkten är att den som är skyldig att betala tullen också är betalningsskyldig för importmomsen. Motsvarande gäller den som skulle ha varit tullgäldenär om varan hade varit tullbelagd. Det finns dock en central ombudsregel: om tullgäldenären är ett ombud och Skatteverket är beskattningsmyndighet är det den för vars räkning ombudet handlar som ska redovisa importmomsen. Att tullombudet står som deklarant innebär därför inte i sig att ombudet ska redovisa momsen i sin egen momsdeklaration.
För ett företag som är momsregistrerat i Sverige vid tidpunkten för Tullverkets beslut om tull är Skatteverket normalt beskattningsmyndighet. Importmomsen redovisas då i den svenska momsdeklarationen. Om förutsättningarna för sådan redovisning saknas tar Tullverket normalt ut momsen. Registreringstidpunkten kan därmed påverka både administrationen och företagets likviditet. När importmomsen redovisas till Skatteverket och full avdragsrätt finns kan motsvarande ingående moms normalt dras av i samma redovisningsperiod.
Avdrag och återbetalning av importmoms
Rätten till avdrag beror på hur de importerade varorna används i företagets verksamhet och deras samband med transaktioner som medför avdragsrätt. Det räcker inte att företaget har betalat importmomsen eller anges i en tullhandling. En transportör eller logistikleverantör får exempelvis inte avdragsrätt enbart genom att hantera eller betala avgifter för någon annans varor. Avtal, tullhandlingar och fakturering måste ge stöd för vem som importerar varorna för sin verksamhet och hur varorna används i denna.
Om ett kinesiskt företag inte är eller ska vara momsregistrerat i Sverige kan återbetalning av svensk moms, inklusive importmoms, i stället sökas enligt reglerna för företag etablerade utanför EU. Detta kan bli aktuellt vid försäljning där den svenska kunden är betalningsskyldig. En ansökan enligt detta återbetalningsförfarande ska ha kommit in till Skatteverket senast den 30 juni året efter det kalenderår som ansökan avser. Valet mellan avdrag i momsdeklarationen och separat återbetalning måste därför följa företagets faktiska registrerings- och transaktionssituation.
DDP och tullrepresentation
Vid försäljning enligt leveransvillkoret DDP, Delivered Duty Paid, åtar sig säljaren ett omfattande ansvar för leveransen, inklusive importklarering och betalning av tull och andra importavgifter. Ett DDP-avtal kan emellertid inte ändra tullagstiftningens krav på vem som får agera som deklarant. Det avgör inte heller i sig vem som är betalningsskyldig för importmomsen eller har rätt att dra av den. Den avtalade ansvarsfördelningen måste därför kunna genomföras enligt både tull- och momsreglerna.
Vid vanlig import för övergång till fri omsättning krävs normalt att deklaranten är etablerad inom EU eller Norge enligt Tullverkets vägledning. Ett bolag som endast är etablerat i Kina behöver därför normalt anlita ett indirekt tullombud för att importera för egen räkning. Ombudet handlar då i eget namn för bolagets räkning och blir deklarant. Både ombudet och bolaget är gäldenärer för tullskulden. Vid direkt ombudskap handlar ombudet i huvudmannens namn. Huvudmannen är då fortfarande deklarant och måste själv uppfylla etableringskravet.
Ett svenskt momsregistreringsnummer gör inte bolaget etablerat inom EU tullområde. Momsregistreringen ska också skiljas från EORI-registreringen, som används för att identifiera aktörer i tullhanteringen. Före den första importen behöver det finnas ett tullombud som accepterar uppdraget och fullmakter som motsvarar den avtalade importhanteringen. De uppgifter som lämnas till Tullverket ska stämma med de verkliga partsförhållandena. Kundens eller logistikleverantörens momsregistreringsnummer ska inte användas enbart för att det kinesiska företagets registrering saknas.
Lagerhållning och överföringar av egna varor
När varorna lagras hos en svensk leverantör av tredjepartslogistik, en 3PL-leverantör, är utgångspunkten ofta att det kinesiska företaget behåller varorna i sin verksamhet fram till försäljningen. Logistikleverantören sköter lagerhållning, orderhantering och leveranser utan att själv köpa varorna. Momsbedömningen ska då utgå från det kinesiska företagets inköp, import, försäljningar och lagerförflyttningar. Att logistikleverantören praktiskt hanterar varorna flyttar inte över ansvaret för dessa transaktioner till leverantören.
Varornas väg till det svenska lagret kan ge upphov till registreringsskyldighet innan någon försäljning har skett. Om bolaget exempelvis flyttar egna varor från ett lager i Tyskland till Sverige likställs förflyttningen som huvudregel med en unionsintern leverans i avsändarlandet och ett unionsinternt förvärv i Sverige. Detta gäller trots att varorna inte byter ägare. Förvärvet medför normalt svensk registrering och rapportering även om de senare försäljningarna till svenska kunder omfattas av omvänd betalningsskyldighet. Registrering krävs också för vissa unionsinterna förvärv som är undantagna från moms därför att företaget annars skulle ha haft rätt till full återbetalning.
Motsvarande frågor uppkommer när egna varor flyttas från Sverige till ett lager i ett annat EU-land. Förflyttningen kan medföra rapportering i Sverige och registrering i destinationslandet. Det finns särskilda regler för bland annat vissa tillfälliga förflyttningar och avropslager, men en vanlig överföring till ett eget försäljningslager ska inte behandlas som undantagen enbart därför att ingen kund har köpt varorna. Företag som använder flera lager inom ett europeiskt distributionsnät behöver därför uppgifter om samtliga gränsöverskridande lagerförflyttningar.
Lager och fast etableringsställe är olika frågor
Användningen av en fristående svensk logistikleverantör innebär inte automatiskt att företaget har ett fast etableringsställe för moms här. Bedömningen avser bland annat verksamhetens varaktighet och tillgången till lämpliga personella och tekniska resurser. Företaget behöver inte självt äga utrustningen eller vara arbetsgivare för personalen, men måste kunna förfoga över resurserna på ett sätt som motsvarar tillgången till egna resurser. Ett svenskt momsregistreringsnummer är inte i sig tillräckligt. Fast etableringsställe för moms ska dessutom skiljas från inkomstskattens begrepp fast driftställe.
Om ett fast etableringsställe finns i Sverige ska det dessutom bedömas om det medverkar i den aktuella leveransen. Enbart administrativa stöduppgifter, som bokföring eller fakturering, utgör inte sådan medverkan. Vid bedömningen av betalningsskyldigheten behandlas företaget som icke etablerat här när leveransen sker utan sådan medverkan. Förekomsten av ett etableringsställe innebär därför inte att varje försäljning automatiskt ska faktureras med svensk moms.
Försäljning från Sverige till företagskunder och svenska konsumenter
När ett kinesiskt företag utan etablering i Sverige gör en vanlig momspliktig varuförsäljning här till en köpare som är registrerad för svensk moms gäller som huvudregel omvänd betalningsskyldighet. Kunden redovisar då momsen. Säljaren fakturerar utan svensk moms och anger omvänd betalningsskyldighet samt kundens svenska momsregistreringsnummer. Regeln kan gälla både försäljning från ett svenskt lager och en svensk leverans som följer efter säljarens egen import. Kundens hemvist är inte avgörande; även en utländsk företagskund kan vara registrerad för svensk moms.
Om köparen inte är registrerad för svensk moms kan omvänd betalningsskyldighet enligt denna regel inte tillämpas. Det kinesiska företaget behöver då normalt självt redovisa svensk moms på försäljningen och vara momsregistrerat här, om ingen annan särskild bestämmelse är tillämplig. Att kunden är ett företag räcker alltså inte i sig för att säljaren ska kunna fakturera utan svensk moms.
Bolaget kan begära att självt bli betalningsskyldigt för de leveranser som omfattas av den svenska regeln om valfri betalningsskyldighet. Valet gäller då samtliga leveranser som omfattas av just den bestämmelsen och kan inte göras faktura för faktura. En svensk momsregistrering av andra skäl innebär inte att ett sådant val har gjorts. Vid direktförsäljning från lagret till svenska privatpersoner ska bolaget däremot normalt ta ut och redovisa svensk moms, med den skattesats som gäller för varan. Särreglerna för marknadsplatser kan förändra vem som ska redovisa konsumentförsäljningen.
Leveranser till företagskunder i andra EU-länder
När varor säljs och transporteras från Sverige till ett annat EU-land kan leveransen undantas från svensk moms som en unionsintern leverans. För en vanlig sådan leverans krävs bland annat att köparen är en beskattningsbar person eller en icke beskattningsbar juridisk person som agerar i den egenskapen i ett annat EU-land. Köparen ska ha meddelat säljaren ett giltigt momsregistreringsnummer i ett annat EU-land än Sverige. Säljaren måste kunna styrka transporten och lämna korrekta uppgifter i periodisk sammanställning, eller på ett tillfredsställande sätt förklara varför rapporteringskravet inte har uppfyllts.
Leveransen redovisas i den svenska momsdeklarationen och den periodiska sammanställningen. Kundens momsregistreringsnummer bör kontrolleras och kontrollen dokumenteras, samtidigt som faktura och transportunderlag ska kunna knytas till samma leverans. Vid försäljning genom flera mellanled måste transporten hänföras till rätt leverans i kedjan. Ett utländskt momsregistreringsnummer på fakturan räcker därför inte ensamt för att behandla försäljningen som en unionsintern leverans utan svensk moms.
Export från Sverige
Om bolaget levererar varor från Sverige till en plats utanför EU kan försäljningen undantas från svensk moms som export. Bolaget måste kunna visa att förutsättningarna för export är uppfyllda, exempelvis genom tull- och transporthandlingar som kan kopplas till försäljningen. Att kunden har en adress utanför EU eller betalar från ett utländskt konto är inte tillräckligt. När kunden hämtar varorna för att själv föra ut dem gäller särskilda förutsättningar som behöver kontrolleras. Exporten ska redovisas i den svenska momsdeklarationen även om ingen svensk utgående moms tas ut.
OSS vid försäljning till konsumenter i andra EU-länder
När bolaget säljer varor som transporteras från ett svenskt lager till privatpersoner i andra EU-länder av bolaget eller för dess räkning är det normalt fråga om unionsintern distansförsäljning. Momsen ska då redovisas i det land där transporten till kunden avslutas. Ett bolag som är etablerat i Kina och saknar etablering inom EU kan inte använda EU tröskelvärde på 10 000 euro. Destinationslandets moms gäller därför från den första försäljning som omfattas av dessa regler; en svensk momsregistrering eller ett svenskt lager ändrar inte detta.
Bolaget kan använda unionsordningen inom One Stop Shop, OSS, för att redovisa dessa försäljningar. Ett företag utan etablering inom EU som skickar varor från Sverige till konsumenter i andra EU-länder kan registrera sig för unionsordningen i Sverige. Om försäljning sker från lager i flera medlemsstater finns regler om valet av identifieringsstat. Genom OSS redovisas momsen för de försäljningar som omfattas av ordningen i en gemensam deklaration, med respektive destinationslands skattesats.
Det är frivilligt att använda unionsordningen. När bolaget väljer att använda den ska däremot samtliga försäljningar som omfattas av ordningen redovisas genom OSS i alla berörda medlemsstater. Bolaget kan alltså inte välja OSS för försäljning till vissa EU-länder och vanlig lokal momsredovisning för motsvarande försäljning till andra EU-länder. Utan OSS behöver bolaget normalt momsregistreras i de destinationsländer där dessa försäljningar ska beskattas.
OSS omfattar däremot inte bolagets import, unionsinterna förvärv eller överföringar av egna varor. Bolagets vanliga direktförsäljning från svenskt lager till svenska konsumenter ska också redovisas i den ordinarie svenska momsdeklarationen. Ett företag kan därför behöva både svensk momsregistrering och OSS-registrering. Ingående moms dras inte av i OSS-deklarationen utan hanteras genom den ordinarie momsredovisningen eller ett tillämpligt återbetalningsförfarande.
Direktförsäljning från Kina och försäljning genom marknadsplatser
IOSS vid direktleveranser från Kina
Vid distansförsäljning där varor skickas direkt från Kina till en svensk konsument kan importordningen, IOSS, användas för försändelser med ett verkligt värde på högst 150 euro. Punktskattepliktiga varor omfattas inte. Ett kinesiskt företag utan etablering inom EU behöver normalt en IOSS-representant etablerad inom EU för att använda ordningen. Momsen tas då ut vid försäljningen och redovisas genom IOSS, medan importen undantas från importmoms när villkoren för detta är uppfyllda, däribland att ett giltigt IOSS-nummer lämnas till tullmyndigheten i rätt tid.
IOSS kan inte användas för den efterföljande försäljningen av varor som redan har importerats och lagrats i Sverige. Den försäljningen ska bedömas enligt reglerna för varor som finns inom EU. Värdegränsen på 150 euro för IOSS ska också skiljas från tullreglerna för lågvärdeförsändelser. Den tullbefrielse som avskaffades den 1 juli 2026 ändrade inte i sig IOSS-ordningens värdegräns.
Direktleveranser utan IOSS
Vid direktförsäljning genom företagets egen webbshop, där varorna skickas från Kina och importeras i Sverige utan IOSS, är betalningsskyldigheten för importmomsen avgörande. Om konsumenten är betalningsskyldig för importmomsen är säljarens leverans normalt gjord utanför Sverige, medan momsen tas ut vid importen. Om det kinesiska bolaget i stället är betalningsskyldigt för importmomsen anses leveransen normalt gjord i Sverige. Bolaget behöver då normalt momsregistreras här och redovisa svensk moms på konsumentförsäljningen. Samma bedömning aktualiseras när IOSS inte kan användas därför att försändelsens verkliga värde överstiger 150 euro.
När marknadsplatsen anses ha köpt och sålt varorna
Vid viss konsumentförsäljning behandlas en elektronisk marknadsplats momsmässigt som om den själv hade köpt varorna från den bakomliggande säljaren och sålt dem vidare till konsumenten. Detta gäller bland annat viss distansförsäljning av importerade varor i försändelser på högst 150 euro samt försäljning inom EU från en säljare som inte är etablerad inom EU till en icke beskattningsbar köpare. För den senare kategorin finns ingen motsvarande värdegräns på 150 euro.
När varorna finns i ett svenskt lager och plattformen omfattas av dessa regler är det kinesiska företagets bakomliggande leverans till plattformen normalt en svensk leverans som undantas från moms med bibehållen avdragsrätt. Bolaget behöver därför normalt vara momsregistrerat och redovisa den undantagna leveransen i sin svenska momsdeklaration. Plattformen ansvarar för momsen på den leverans till konsumenten som den anses göra. Företagets import och lagerförflyttningar ska bedömas separat. Enbart användningen av exempelvis Amazon FBA som logistiktjänst avgör inte om en viss försäljning omfattas av marknadsplatsreglerna.
Maskiner med installation eller montering i Sverige
Vid försäljning av maskiner eller annan utrustning som ska installeras hos kunden behöver avtalets samlade innehåll bedömas. Om varorna transporteras till Sverige och installeras eller monteras här av säljaren eller för säljarens räkning kan hela åtagandet vara en monteringsleverans. För en sådan varuleverans är Sverige beskattningsland. Installationsarbetet får inte vara obetydligt; en försäljning med endast obetydlig installation följer i stället de vanliga reglerna för varuleveranser.
Om arbetena är så omfattande och betydelsefulla att åtagandet till sin huvudsakliga karaktär är en tjänst ska tjänstereglerna tillämpas. Utrustningens funktion, arbetenas karaktär och vad kunden efterfrågar ska vägas samman. En uppdelning i separata fakturarader avgör inte om det finns en eller flera transaktioner. Om åtagandet har karaktär av byggarbete eller annan tjänst med anknytning till fastighet måste även reglerna för sådana tjänster beaktas.
Vid en monteringsleverans från en säljare utan etablering i Sverige till en köpare som är registrerad för svensk moms gäller normalt omvänd betalningsskyldighet, om säljaren inte har begärt egen betalningsskyldighet. Importen av utrustningen måste ändå hanteras separat. Om åtagandet i stället är en tjänst ska betalningsskyldigheten bestämmas enligt den regel som gäller för just tjänsten. Detta är särskilt viktigt vid byggtjänster, där kundens verksamhet kan vara avgörande för om omvänd betalningsskyldighet gäller.
Momsombud och ansökan om momsregistrering
Ett företag etablerat i Kina som saknar etablering i Sverige och självt är betalningsskyldigt för svensk moms inom det ordinarie redovisningsförfarandet behöver som huvudregel ett av Skatteverket godkänt momsombud. Kravet måste prövas utifrån företagets etableringsförhållanden och betalningsskyldighet. Ombud kan krävas även om avdrag för ingående moms medför att företaget inte har något nettobelopp att betala. En registrering enbart för rapportering av vissa transaktioner innebär inte automatiskt att samma ombudskrav gäller. Företagets eventuella etablering i ett annat land kan också ha betydelse för om ett undantag från kravet är tillämpligt.
Momsombudet ska enligt fullmakt svara för momsredovisningen och företräda företaget i momsfrågor. Underlaget för Skatteverkets kontroll ska finnas tillgängligt hos ombudet. Företaget är fortfarande betalningsskyldigt för sin moms; ombudet övertar inte skatteskulden enbart genom uppdraget. Ett deklarationsombud ersätter inte det särskilda momsombud som lagen kräver. Momsombudet ska dessutom skiljas från både tullombudet och IOSS-representanten, som har andra uppgifter enligt andra bestämmelser.
Ansökan om svensk momsregistrering görs genom Skatteverkets tjänst för registrering av utländsk verksamhet eller på blankett SKV 4632. Bolagets identitet och företrädarnas behörighet behöver styrkas med aktuella handlingar. Ansökan bör innehålla en konkret beskrivning av verksamheten: vilka varor som säljs, hur de kommer till Sverige, vem som importerar dem, var de lagras, vilka kunderna är och vart varorna levereras. Kundavtal, order, lageravtal och relevanta import- eller transporthandlingar kan behövas för att styrka uppgifterna. När momsombud krävs ska även fullmakt lämnas.
Anmälan ska göras innan den verksamhet som medför registreringsskyldighet påbörjas. Om transaktionerna redan har startat behöver rätt startdatum fastställas och tidigare perioder hanteras. Ett senare registreringsbeslut innebär inte att skyldigheter som följer av redan genomförda transaktioner försvinner. Vid planerade importer bör registreringsansökan därför samordnas med tidpunkten för den första importen och det tullombud som ska anlitas.
Momsredovisning efter registreringen
Efter registreringen ska företaget lämna momsdeklarationer för de redovisningsperioder som gäller för det. Deklarationen kan omfatta svensk försäljning, försäljning med omvänd betalningsskyldighet, import, unionsinterna förvärv, unionsinterna leveranser, export och avdragsgill ingående moms. Så länge deklarationsskyldigheten består ska deklaration lämnas även för perioder utan transaktioner. Om verksamheten i Sverige upphör behöver företaget ta ställning till avregistrering och hantera eventuella kvarvarande varor och transaktioner.
Unionsinterna leveranser och rapporteringspliktiga överföringar av egna varor från Sverige ska också tas upp i periodisk sammanställning. Till skillnad från en vanlig momsdeklaration ska periodisk sammanställning normalt bara lämnas när det finns uppgifter att rapportera. Intrastat är en separat statistikrapportering till SCB som kan bli aktuell för varuförflyttningar mellan Sverige och andra EU-länder. SCB fastställer vilka företag som är uppgiftsskyldiga enligt de tillämpliga reglerna.
En tillförlitlig redovisning förutsätter att försäljnings- och inköpsfakturor kan stämmas av mot tullhandlingar, transportunderlag och lagerdata. För företag med flera europeiska lager behövs även uppgifter om förflyttningar som inte leder till någon kundfaktura. Företaget bör därför redan i avtalet med logistikleverantören säkerställa att det får tillgång till de uppgifter som krävs för svensk och gränsöverskridande momsrapportering.
Exempel på en leveranskedja med svenskt lager
Ett bolag med säte i Kina importerar vanliga momspliktiga varor till ett lager hos en fristående svensk logistikleverantör. Bolaget saknar fast etableringsställe i Sverige och importerar för egen räkning genom ett indirekt tullombud. Det är momsregistrerat i Sverige vid Tullverkets beslut om tull och har full avdragsrätt för importmomsen. Bolaget redovisar därför importmomsen i sin svenska momsdeklaration och kan normalt dra av motsvarande ingående moms i samma period.
En del av varorna säljs till en företagskund som är registrerad för svensk moms och får varorna levererade inom Sverige. Eftersom det kinesiska bolaget inte har valt att självt bli betalningsskyldigt för dessa försäljningar tillämpas omvänd betalningsskyldighet. Andra varor säljs genom bolagets egen webbshop till svenska privatpersoner. På dessa försäljningar tar bolaget ut svensk moms, som redovisas i den ordinarie svenska momsdeklarationen.
Bolaget säljer också genom sin egen webbshop till privatpersoner i Tyskland och ordnar transporten från lagret i Sverige. Dessa försäljningar beskattas med tysk moms från den första försäljningen. Om bolaget använder unionsordningen i Sverige redovisas den tyska momsen genom OSS. Den svenska momsdeklarationen används samtidigt för bland annat importen och försäljningarna inom Sverige. Samma lager ger därmed upphov till flera slags momsredovisning, beroende på transaktion och kund.
Så hjälper MomsFokus kinesiska företag
MomsFokus hjälper kinesiska företag att hantera svenska momsfrågor när verksamheten har koppling till Sverige. Det kan till exempel gälla import av varor, lagerhållning, försäljning från Sverige, leveranser till kunder i andra EU-länder eller installation och montering av varor här.
Vi bedömer om företaget behöver momsregistreras i Sverige, hur olika transaktioner ska redovisas och vilka skyldigheter som följer av företagets upplägg. Om registrering krävs kan vi hantera ansökan hos Skatteverket och, när det behövs, företräda företaget som momsombud.
MomsFokus kan också sköta den löpande momsredovisningen och hjälpa till med periodiska sammanställningar och Intrastat. Vi ger dessutom rådgivning i frågor om bland annat importmoms, omvänd betalningsskyldighet, avdragsrätt, återbetalning av moms, OSS, IOSS och gränsöverskridande varuflöden inom EU.
