Brittiska företag som säljer varor eller tjänster till kunder i Sverige behöver bedöma om de måste momsregistrera sig i Sverige. Frågan blir särskilt relevant när ett brittiskt företag importerar varor till Sverige, säljer enligt DDP-villkor, håller lager i Sverige eller säljer till svenska privatpersoner.
Efter Brexit behandlas Storbritannien normalt som ett land utanför EU. Varor som levereras från Storbritannien till Sverige behandlas därför normalt som import, medan varor som levereras från Sverige till Storbritannien normalt behandlas som export. Ett brittiskt företag kan därför behöva registrera sig för moms i Sverige för att kunna redovisa importmoms, debitera svensk moms korrekt och lämna svenska momsdeklarationer till Skatteverket.
MomsFokus hjälper företag med svensk momsrådgivning, momsregistrering och löpande momsredovisning. Vi kan även företräda brittiska företag som momsombud.
1. Vad brittiska företag behöver veta om svensk moms efter Brexit
Brittiska företag som säljer varor eller tjänster till svenska kunder måste bedöma om försäljningen medför skyldighet att momsregistrera sig i Sverige. Frågan om momsregistrering uppkommer ofta när ett brittiskt företag importerar varor till Sverige, säljer till svenska kunder, använder leveransvillkor som DDP eller håller varulager i Sverige.
I sådana situationer kan företaget behöva ett svenskt momsregistreringsnummer för att hantera svensk importmoms och redovisa svensk moms till Skatteverket. Det är därför inte tillräckligt att enbart utgå från hur försäljningen hanteras i Storbritannien eller att företaget redan har ett brittiskt momsregistreringsnummer.
Efter Brexit behöver brittiska företag bedöma svensk moms utifrån att Storbritannien normalt behandlas i Sverige som ett land utanför EU. Transaktioner som före Brexit kunde behandlas som unionsintern försäljning eller unionsinternt förvärv kan numera behöva bedömas som import, export eller lokal omsättning i Sverige, beroende på hur affärsmodellen är uppbyggd. Det gäller särskilt för företag som säljer varor från Storbritannien till Sverige eller har ett upplägg där varorna först förs in i Sverige och därefter säljs vidare till svenska kunder.
Ett vanligt exempel är ett brittiskt företag som säljer varor till svenska kunder enligt DDP-villkor. Om det brittiska företaget ansvarar för importen till Sverige, tullhanteringen och leveransen till kunden kan det få svenska momskonsekvenser. Företaget kan då behöva bedöma om det ska stå som importör, hur importmomsen ska hanteras, om svensk moms ska debiteras vid försäljningen och om svensk momsregistrering krävs.
Även lagerhållning i Sverige är en central fråga. Om ett brittiskt företag placerar varor i ett svenskt lager, exempelvis hos en tredjepartslogistiker eller fulfilment-partner, kan försäljningen till svenska kunder ske från Sverige. Det kan medföra skyldighet att momsregistrera sig i Sverige och redovisa moms på försäljningen i Sverige.
Ett brittiskt företag som säljer till Sverige behöver därför analysera transaktionsflödet. Vid varuförsäljning är det särskilt viktigt att klargöra var varorna finns, vem som importerar dem, vem köparen är och vilka leveransvillkor som används. Vid tjänsteförsäljning behöver företaget bedöma vilken typ av tjänst som tillhandahålls, var tjänsten anses omsatt och om kunden är en privatperson, ett svenskt momsregistrerat företag eller någon annan typ av köpare.
2. Varför Brexit förändrade den svenska momshanteringen för brittiska företag
Brexit förändrade den svenska momshanteringen för brittiska företag eftersom Storbritannien inte längre ingår i EU:s gemensamma momssystem. Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020 och övergångsperioden upphörde den 31 december 2020. Från och med den 1 januari 2021 behandlas Storbritannien som ett land utanför EU vid tillämpningen av svenska momsregler.
Den praktiska konsekvensen är att varor som förs från Storbritannien till Sverige normalt behandlas som import, inte som unionsinterna förvärv. På motsvarande sätt behandlas varor som förs från Sverige till Storbritannien normalt som export, inte som unionsintern försäljning.
För brittiska företag som säljer till Sverige har det därför blivit viktigare att klargöra vem som importerar varorna, hur tullhantering och importmoms ska hanteras samt om svensk momsregistrering och löpande momsredovisning krävs.
Ett brittiskt momsregistreringsnummer fungerar normalt inte längre som ett EU-momsnummer i VIES. Det innebär att numret normalt inte kan användas för VIES-kontroll vid EU-handel. Nordirland behöver däremot hanteras särskilt. Vid varuhandel mellan Nordirland och EU gäller särskilda regler som innebär att Nordirland i vissa fall behandlas som ett EU-land för momsändamål. Det kan bland annat innebära att särskilda momsregistreringsnummer med prefixet XI används vid vissa varutransaktioner. För tjänster gäller däremot inte samma ordning.
3. När behöver ett brittiskt företag momsregistrera sig i Sverige?
Det finns ingen generell regel som innebär att alla brittiska företag som säljer till Sverige automatiskt måste momsregistrera sig här. Bedömningen beror på företagets transaktionsflöde. Det avgörande är bland annat vad som säljs, var varorna finns när försäljningen sker, vem som är kund, vem som importerar varorna och om det brittiska företaget gör en momspliktig omsättning i Sverige.
Efter Brexit behöver brittiska företag analysera sina svenska affärsflöden mer noggrant än tidigare. Ett brittiskt företag kan i vissa fall sälja till svenska kunder utan svensk momsregistrering, medan svensk momsregistrering i andra situationer kan vara nödvändig.
Försäljning till svenska privatpersoner eller andra kunder som inte är momsregistrerade
Svensk momsregistrering kan bli aktuell när ett brittiskt företag säljer momspliktiga varor eller tjänster till kunder i Sverige som är privatpersoner eller företag som inte är momsregistrerade. I sådana situationer finns det normalt ingen svensk momsregistrerad köpare som kan redovisa momsen genom omvänd skattskyldighet.
Det brittiska företaget behöver därför bedöma om det själv ska registrera sig för svensk moms, debitera svensk moms och lämna svenska momsdeklarationer. Detta är särskilt viktigt vid försäljning till konsumenter, föreningar eller offentliga aktörer utan momsregistrering.
För brittiska företag som säljer online till svenska kunder och levererar varorna från Storbritannien är frågan om momsregistrering viktig. En brittisk momsregistrering är inte tillräcklig om försäljningen medför skyldighet att redovisa svensk moms.
Importmoms och moms på den efterföljande försäljningen till kunden behöver hållas isär. Importmoms tas ut när varorna förs in i Sverige. Om det brittiska företaget själv importerar varorna och därefter säljer dem till svenska kunder kan företaget behöva momsregistrera sig i Sverige, redovisa importmoms och debitera svensk moms på försäljningen.
Import av varor till Sverige
Import är ofta den mest praktiskt betydelsefulla frågan för brittiska företag efter Brexit. När varor förs från Storbritannien till Sverige behandlas införseln normalt som import från ett land utanför EU. Det innebär att tullhantering, importmoms och frågan om vem som är importör får direkt betydelse för momshanteringen.
Om det brittiska företaget själv importerar varorna till Sverige och därefter säljer dem vidare till svenska kunder, är det ofta en stark indikation på att företaget måste registrera sig för moms i Sverige. Företaget kan då behöva redovisa importmoms, hantera avdrag för ingående moms och redovisa utgående moms på den efterföljande försäljningen i Sverige.
En central fråga är vem som är importör (importer of record), det vill säga vem som i praktiken står som importör vid införseln till Sverige. Om den svenska kunden är importör kan momshanteringen se annorlunda ut än om det brittiska företaget själv tar på sig importansvaret. Om det brittiska företaget för in varorna till Sverige i eget namn och därefter säljer varorna i Sverige uppstår normalt ett behov för företaget att momsregistrera sig i Sverige.
DDP-leveranser till Sverige
Leveransvillkoren har ofta stor betydelse för om ett brittiskt företag behöver momsregistrera sig i Sverige. Två vanliga leveransvillkor är DAP och DDP.
Vid DAP är det ofta kunden i Sverige som ansvarar för importen, beroende på hur parternas avtal och praktiska hantering är utformade. Det kan innebära att kunden hanterar tull, importmoms och införseln till Sverige. I ett sådant upplägg är svensk momsregistrering inte alltid en självklar följd enbart av att varor skickas från Storbritannien till Sverige.
Vid DDP är situationen annorlunda. DDP innebär normalt att säljaren tar ett större ansvar för att varorna levereras till kunden. Om ett brittiskt företag säljer varor till svenska kunder enligt DDP-villkor kan det innebära att företaget ansvarar för importen, tullhanteringen, importmomsen och leveransen till kunden i Sverige.
Detta kan leda till att företaget behöver ett svenskt momsregistreringsnummer och behöver redovisa svensk importmoms samt moms på försäljningen till svenska kunder. Särskilt tydligt blir detta om företaget säljer till svenska privatpersoner eller andra kunder som inte själva kan redovisa momsen. Även vid försäljning till svenska företag behöver upplägget analyseras. Omvänd skattskyldighet, importmoms och eventuell svensk omsättning måste hållas isär.
Lagerhållning i Sverige
Ett brittiskt företag som håller varor i Sverige behöver bedöma om svensk momsregistrering krävs. Det kan exempelvis handla om att företaget använder ett eget lager, en tredjepartslogistiker, en fulfilment-leverantör eller någon annan lösning där varorna placeras i Sverige innan de säljs till kund.
När varorna redan finns i Sverige vid tidpunkten för försäljningen är det ofta fråga om en försäljning från svenskt lager. Det skiljer sig från en situation där varorna skickas direkt från Storbritannien till kunden i Sverige. Försäljning från ett svenskt lager kan medföra att företaget anses göra momspliktiga omsättningar i Sverige och därför behöver svensk momsregistrering.
Detta gäller särskilt vid försäljning till svenska privatpersoner. Om ett brittiskt företag säljer varor från ett svenskt lager till svenska konsumenter kan företaget behöva debitera svensk moms och redovisa den i svenska momsdeklarationer.
Vid försäljning från svenskt lager till svenska momsregistrerade företag kan omvänd skattskyldighet i vissa fall tillämpas. Det innebär dock inte att lagerhållning i Sverige saknar betydelse. Även om köparen i vissa situationer kan bli skyldig att redovisa momsen, kan det brittiska företaget fortfarande behöva momsregistreras på grund av import, överföring av varor, försäljning till andra kundtyper eller andra rapporteringsskyldigheter.
Försäljning till svenska momsregistrerade företag
Om ett brittiskt företag säljer till svenska momsregistrerade företag är det inte alltid självklart att det brittiska företaget ska debitera svensk moms. I vissa situationer kan omvänd skattskyldighet gälla, vilket innebär att den svenska köparen räknar fram momsen och redovisar den i sin egen momsdeklaration i stället för att säljaren debiterar svensk moms på fakturan.
Detta är särskilt relevant när säljaren är en utländsk företagare som inte är etablerad i Sverige och köparen är momsregistrerad här. Om omvänd skattskyldighet gäller ska faktureringen och momsrapporteringen hanteras på rätt sätt.
Samtidigt är det viktigt att inte dra slutsatsen att försäljning till svenska företag alltid innebär att svensk momsregistrering är onödig. Ett brittiskt företag kan fortfarande behöva momsregistrera sig i Sverige av andra skäl, exempelvis för att företaget importerar varor till Sverige, håller lager här, säljer till privatpersoner eller överför varor från Sverige till andra EU-länder.
Tjänster med anknytning till Sverige
Även tillhandahållande av tjänster till svenska kunder kan medföra skyldighet för brittiska företag att registrera sig för moms i Sverige. För många B2B-tjänster gäller dock huvudregeln att beskattningen sker i köparens land och att köparen redovisar momsen genom omvänd skattskyldighet. Ett brittiskt företag som tillhandahåller vanliga konsulttjänster till ett svenskt momsregistrerat företag behöver därför normalt inte momsregistrera sig i Sverige.
Det finns dock flera viktiga undantag. Tjänster med särskild anknytning till Sverige kan behöva bedömas separat. Det gäller exempelvis fastighetsrelaterade tjänster, bygg- och installationstjänster, vissa event- och tillträdesrelaterade tjänster, restaurang- och cateringtjänster samt korttidsuthyrning av transportmedel. I sådana fall kan platsen för beskattning vara Sverige, vilket kan leda till skyldighet att registrera sig för moms och redovisa moms i Sverige.
4. Vanliga situationer där brittiska företag kan behöva momsregistrering i Sverige
Det är ofta lättare att förstå den svenska momshanteringen genom konkreta affärssituationer. Samma företag kan i ett upplägg sälja till Sverige utan svensk momsregistrering, men i ett annat upplägg behöva ett svenskt momsregistreringsnummer, redovisa importmoms och lämna svenska momsdeklarationer.
Skillnaden ligger ofta i detaljerna: leveransvillkor, importörsroll, lagerplats, kundtyp och hur faktureringen är utformad.
Scenario 1 – brittiskt företag säljer varor från Storbritannien till svenska företagskunder enligt DAP
Ett vanligt upplägg är att ett brittiskt företag säljer varor från Storbritannien till svenska företagskunder enligt DAP-villkor. Varorna skickas då från Storbritannien till Sverige, men importen hanteras ofta av den svenska köparen eller av köparens tullombud.
I ett sådant upplägg är svensk momsregistrering inte alltid nödvändig enbart på grund av att varor skickas från Storbritannien till Sverige. Om den svenska köparen är importör, hanterar importmomsen och varorna inte säljs från ett svenskt lager kan det brittiska företaget undvika att momsregistrera sig i Sverige.
Det betyder dock inte att frågan kan lämnas utan kontroll. Avtalet, leveransvillkoren, importdokumentationen och faktureringen måste stämma överens med den faktiska hanteringen. Det bör vara tydligt vem som är importör, vem som ansvarar för tull och importmoms samt om det brittiska företaget gör en omsättning i Sverige eller endast säljer varor som exporteras från Storbritannien till en svensk köpare.
Scenario 2 – brittiskt företag säljer varor till Sverige enligt DDP
DDP är ett av de viktigaste uppläggen att granska. Om ett brittiskt företag säljer varor till svenska kunder enligt DDP-villkor tar företaget ofta ansvar för att varorna levereras till kunden i Sverige, inklusive ansvar för att redovisa import och importmoms.
Om företaget står som importör vid införseln till Sverige behöver det som huvudregel redovisa svensk importmoms. Om försäljningen till kunden därefter utgör en lokal omsättning i Sverige kan företaget även behöva redovisa svensk moms på försäljningen till kund, särskilt om kunden inte är momsregistrerad i Sverige och omvänd skattskyldighet inte blir tillämplig. Detta förutsätter att företaget momsregistrerar sig i Sverige.
Scenario 3 – brittiskt företag håller lager i Sverige
Ett brittiskt företag som håller lager i Sverige behöver göra en särskilt noggrann bedömning av om svensk momsregistrering krävs. Det kan handla om varor som lagras hos en svensk tredjepartslogistiker, en fulfilment-partner eller ett annat lager innan de säljs vidare till kunder.
När varorna redan finns i Sverige vid försäljningstidpunkten är det normalt inte fråga om en enkel försändelse från Storbritannien till Sverige. I stället kan företaget göra en svensk lokal försäljning från ett svenskt lager. Det kan medföra skyldighet att momsregistrera sig i Sverige och lämna svenska momsdeklarationer.
I ett sådant upplägg kan flera momsfrågor uppkomma samtidigt. Företaget kan behöva hantera importmoms när varorna förs in i Sverige, bedöma avdragsrätten för importmomsen och redovisa utgående moms på försäljning till svenska kunder. Om försäljningen sker till privatpersoner blir svensk moms normalt en central fråga. Om försäljningen sker till svenska momsregistrerade företag behöver man även bedöma om omvänd skattskyldighet kan bli aktuell.
Scenario 4 – brittiskt företag säljer online till svenska konsumenter
E-handel till svenska konsumenter är ett område där brittiska företag ofta behöver granska sin svenska momshantering. Ett företag som säljer online till svenska privatpersoner kan ha olika momshantering beroende på hur varorna levereras, var de finns vid försäljningen och vem som importerar dem till Sverige.
När varor skickas direkt från Storbritannien till svenska konsumenter behöver det bedömas vem som ansvarar för importen. Importmomsen betalas normalt av kunden innan försändelsen lämnas ut, men kan i stället redovisas av den brittiska säljaren om säljaren står som importör.
I vissa fall kan särskilda förenklingssystem, exempelvis IOSS för lågvärdesförsändelser, vara relevanta. Men IOSS löser inte alla situationer och ersätter inte behovet av svensk momsregistrering om affärsmodellen i praktiken innebär att företaget importerar varor till Sverige och därefter säljer dem här.
Scenario 5 – brittiskt företag säljer installations- eller byggtjänster i Sverige
Brittiska företag som utför installations-, bygg-, monterings- eller andra tjänster med anknytning till fastighet i Sverige behöver bedöma hanteringen av moms och andra svenska skatter. Sådana tjänster kan ha en direkt koppling till en svensk fastighet eller till ett arbete som faktiskt utförs i Sverige. Det kan påverka var tjänsten anses omsatt och om svensk moms ska redovisas.
Tjänster med anknytning till fastighet beskattas som utgångspunkt där fastigheten är belägen. Om ett brittiskt företag utför arbete som avser en fastighet i Sverige, exempelvis byggnation, installation, reparation, underhåll, montering eller anpassning av lokaler, kan tjänsten därför anses omsatt i Sverige och beskattas här.
För bygg- och anläggningstjänster kan regler om omvänd skattskyldighet i byggsektorn bli aktuella, om köparen är ett företag som bedriver byggverksamhet. Detta måste dock bedömas noggrant. Det är inte tillräckligt att tjänsten kallas bygg- eller anläggningstjänst. Man behöver analysera vilken typ av arbete som utförs, vem kunden är, om arbetet avser en fastighet i Sverige och om förutsättningarna för omvänd skattskyldighet är uppfyllda.
Om omvänd skattskyldighet inte gäller kan det brittiska företaget behöva redovisa svensk moms på tjänsten. I sådana fall kan svensk momsregistrering krävas. Det kan exempelvis bli aktuellt om kunden inte är en beskattningsbar person, om kunden inte omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet eller om transaktionen av andra skäl ska faktureras med svensk moms.
Arbete som utförs fysiskt i Sverige kan även väcka andra frågor än moms. Ett brittiskt företag kan behöva bedöma om F-skatt bör sökas, om verksamheten skapar andra skyldigheter i Sverige och om det finns arbetsgivar- eller rapporteringsfrågor kopplade till personal som arbetar här. Momsregistrering, F-skatt och arbetsgivarregistrering avser olika skatter, men de kan aktualiseras i samma projekt.
5. Svensk momsregistrering för brittiska företag
När ett brittiskt företag blir momsregistrerat i Sverige får företaget ett svenskt momsregistreringsnummer, även kallat svenskt VAT number. Numret används när företaget lämnar svenska momsdeklarationer, periodiska sammanställningar och i kontakten med Skatteverket. Momsregistreringsnumret behövs även vid fakturering, import, lagerhantering och andra varuflöden där svenska eller EU-relaterade momsregler blir aktuella.
Ett brittiskt företag som behöver momsregistrera sig i Sverige ska ansöka om momsregistrering hos Skatteverket. Ansökan kan göras genom Skatteverkets e-tjänst eller genom pappersformulär.
Ansökan bör inte behandlas som en ren formalitet. Skatteverket behöver förstå varför företaget ska momsregistreras i Sverige och vilka transaktioner som ligger bakom ansökan. En otydlig ansökan kan leda till kompletteringsfrågor som fördröjer registreringen eller till avslag.
För ett brittiskt företag bör ansökan normalt innehålla uppgifter om bolaget, dess behöriga företrädare och den verksamhet som ska bedrivas i Sverige. Som underlag kan Skatteverket behöva exempelvis utdrag från Companies House, bolagsuppgifter, uppgift om vem som är behörig att företräda bolaget och eventuell fullmakt för den som hanterar kontakten med Skatteverket.
Det är särskilt viktigt att beskriva transaktionsflödet tydligt. Ansökan bör förklara vad företaget säljer, vilka kunder det säljer till, när den första svenska transaktionen sker och om försäljningen riktar sig till privatpersoner, momsregistrerade företag eller båda.
Vid varuförsäljning bör ansökan också förklara hur importen hanteras. Det bör framgå om varorna skickas direkt från Storbritannien till svenska kunder, om företaget själv importerar varorna till Sverige eller om kunden är importör. Om försäljningen sker enligt DDP-villkor bör ansökan beskriva hur import, tullhantering och importmoms ska hanteras. Om andra leveransvillkor används bör det framgå vem som ansvarar för importen.
Om företaget håller lager i Sverige bör även lagerupplägget beskrivas. Det kan exempelvis vara fråga om lager hos en tredjepartslogistiker, fulfilment-leverantör eller annan svensk lagerpartner. Ansökan bör då ange var lagret finns, vilka varor som lagras, om varorna säljs från lagret till svenska kunder och om lagret även används för försäljning till andra EU-länder.
En väl förberedd ansökan bör besvara de centrala frågorna: vem importerar varorna, var finns varorna när de säljs, vilka kunder säljer företaget till, är försäljningen B2B eller B2C, när sker den första svenska transaktionen etc.
6. Momsombud, fiscal representative eller deklarationsombud?
Ett brittiskt företag som behöver momsregistrera sig i Sverige ska även bedöma om det behöver ett svenskt ombud. Efter Brexit anses brittiska företag vara etablerade utanför EU vid tillämpningen av svenska momsregler. Det innebär att ett brittiskt företag som är momsregistrerat i Sverige som huvudregel ska företrädas av ett momsombud som är godkänt av Skatteverket. I internationella sammanhang används ofta begrepp som VAT representative eller fiscal representative. I svensk rätt är det centrala begreppet dock momsombud.
Ett momsombud företräder företaget i svenska momsfrågor. Ombudet ska enligt fullmakt svara för redovisningen av moms för den verksamhet där den svenska betalningsskyldigheten uppkommer och i övrigt företräda företaget i frågor som gäller mervärdesskatt. Underlag för kontroll av momsredovisningen ska också finnas tillgängligt hos ombudet.
Ett momsombud ska inte förväxlas med ett deklarationsombud. Ett deklarationsombud har en mer praktisk funktion och kan bland annat lämna deklarationer elektroniskt, ta del av vissa deklarations- och skattekontouppgifter, komplettera lämnade uppgifter och begära anstånd. Rollen är viktig när ett utländskt företag behöver hjälp med den löpande rapporteringen, men ersätter inte kravet på ett godkänt momsombud när ett sådant krävs enligt svenska regler.
Skillnaden är central. Ett brittiskt företag kan behöva ett momsombud för att uppfylla svenska krav på representation i momsfrågor. Samtidigt behöver företaget ofta en praktisk lösning för att lämna svenska momsdeklarationer, hantera underlag, följa upp skattekontot och kommunicera med Skatteverket. Dessa funktioner kan hanteras av ett momsombud inom samma uppdrag, men det bör vara tydligt vilken roll ombudet har och vilket ansvar uppdraget omfattar.
MomsFokus kan företräda brittiska företag som momsombud i Sverige. Vi bedömer om företaget behöver momsregistrera sig i Sverige, förbereder ansökan om svensk momsregistrering, sköter kontakten med Skatteverket och hjälper till med den löpande momsredovisningen. Vi kan även upprätta och lämna in momsdeklarationer, kontrollera underlag, hantera rättelser och besvara kompletteringsfrågor från Skatteverket.
7. Svensk momsredovisning för brittiska företag
När ett brittiskt företag har blivit momsregistrerat i Sverige behöver företaget normalt lämna svenska momsdeklarationer. Deklarationerna lämnas månadsvis, kvartalsvis eller årsvis enligt den redovisningsperiod som Skatteverket beslutar. Redovisningsperioden beror i huvudsak på storleken på företagets momspliktiga omsättning i Sverige.
Ett företag ska normalt lämna momsdeklaration för varje redovisningsperiod, även om det inte har någon moms att redovisa eller betala. I momsdeklarationen redovisar företaget bland annat svensk försäljning, utgående moms, importmoms, inköp med omvänd skattskyldighet och avdragsgill ingående moms. Brittiska företag som importerar varor till Sverige behöver särskilt säkerställa att importmoms, tullunderlag, fakturor och försäljningsuppgifter stämmer överens.
Om företaget upptäcker fel i en tidigare momsdeklaration behöver det rätta felet. Det kan exempelvis gälla felaktigt redovisad utgående moms, importmoms, avdrag för ingående moms eller transaktioner som har redovisats felaktigt.
8. Importmoms och tullfrågor för brittiska företag
För brittiska företag som säljer varor till kunder i Sverige är importhanteringen ofta central. Efter Brexit behandlas varor som förs in till Sverige från Storbritannien normalt som import från ett land utanför EU. Företaget behöver därför klargöra vem som importerar varorna, hur importmomsen ska redovisas och hur den efterföljande försäljningen ska behandlas momsmässigt.
För ett momsregistrerat företag redovisas importmoms normalt till Skatteverket i momsdeklarationen. Importmomsen ska hållas isär från den moms som kan uppkomma på den efterföljande försäljningen till kunden. Ett brittiskt företag kan därför behöva redovisa utgående moms på importen och samtidigt bedöma om svensk moms ska debiteras vid den efterföljande försäljningen.
Frågan om vem som är importör är central. Den som står som importör i tullhanteringen ansvarar normalt för att redovisa importmomsen. Om kunden är importör blir momshanteringen annorlunda än om det brittiska företaget själv importerar varorna till Sverige. Detta bör framgå av avtal, leveransvillkor, transportdokumentation och tullhandlingar.
9. Särskilt om Nordirland
Storbritannien och Nordirland behandlas inte alltid på samma sätt efter Brexit. För företag som säljer till eller från Sverige är det därför viktigt att kontrollera om transaktionen har särskild anknytning till Nordirland.
Nordirland behandlas i vissa avseenden som om det fortfarande omfattas av EU:s momsregler för varuhandel. Det innebär att leverans av varor mellan Nordirland och Sverige i vissa fall kan hanteras som ett unionsinternt förvärv eller unionsintern försäljning, i stället för som import eller export. I sådana situationer kan ett särskilt VAT-nummer med prefixet XI användas i fakturor, dokumentation och kontroll av momsregistrering.
Den särskilda behandling som gäller för varor mellan Nordirland och EU gäller inte på samma sätt för tjänster. Vid handel med tjänster behandlas Nordirland i momshänseende som ett område utanför EU.
10. Vanliga misstag brittiska företag gör med svensk moms
Brittiska företag som säljer till Sverige gör ofta fel därför att de utgår från hur moms hanterades före Brexit eller från hur moms hanteras i Storbritannien. Svensk moms måste dock bedömas utifrån svenska regler med utgångspunkt i företagets faktiska transaktionsflöde.
Ett annat vanligt fel är att företaget säljer till svenska kunder enligt DDP-villkor utan att förstå vad det innebär för svensk importmoms. Om företaget ansvarar för importen till Sverige kan det behöva hantera tull, importmoms och efterföljande svensk försäljning. Det kan i sin tur leda till krav på svensk momsregistrering och svenska momsdeklarationer.
Många företag missar också betydelsen av att ha ett lager i Sverige. Om ett brittiskt företag håller varor hos en svensk tredjepartslogistiker eller fulfilment-partner kan försäljningen ske från svenskt lager. Då är situationen inte densamma som när varor skickas direkt från Storbritannien till en svensk kund.
Felaktig fakturering är också vanligt. Ett brittiskt företag kan exempelvis fakturera med brittisk moms i situationer där svensk moms, importmoms eller omvänd skattskyldighet hade varit aktuell. Det kan skapa problem både för säljaren och för den svenska kunden, särskilt om kunden inte kan dra av felaktigt debiterad utländsk moms.
Ett annat praktiskt misstag är att DAP och DDP blandas ihop. Vid DAP är det ofta kunden eller kundens tullombud som hanterar importen, medan DDP normalt innebär att säljaren tar ett större ansvar för import, tull och leverans till kunden. Skillnaden kan vara avgörande för om det brittiska företaget behöver svensk momsregistrering.
Brittiska företag registrerar sig ibland för sent. Det kan bero på att företaget börjar sälja till Sverige och först senare upptäcker att försäljningen, importen eller lagerhållningen borde ha hanterats genom svensk momsregistrering. Sen registrering kan leda till rättelser, retroaktiv rapportering, onödiga kontakter med Skatteverket och i värsta fallet skattetillägg.
Ett ytterligare problem är bristande underlag för avdrag eller återbetalning av importmoms. För att importmoms ska kunna hanteras korrekt krävs dokumentation som visar importen, beskattningsunderlaget, vem som är importör och hur varorna används i den momspliktiga verksamheten. Om tullhandlingar, fakturor och interna rapporter inte stämmer överens kan det bli svårt att få avdragsrätt för ingående moms.
Företag som redan är momsregistrerade i Sverige kan också missa att lämna noll-deklarationer. Om företaget är registrerat för moms ska momsdeklaration normalt lämnas för varje redovisningsperiod, även när det inte finns någon moms att betala.
En annan vanlig felbedömning är att B2B och B2C behandlas på samma sätt. Försäljning till svenska momsregistrerade företag kan i vissa fall omfattas av omvänd skattskyldighet, medan försäljning till privatpersoner eller andra icke-momsregistrerade kunder ofta kräver en annan hantering. Kundtypen är därför central för bedömningen av fakturering, betalningsskyldighet och rapportering.
Brittiska företag som ska redovisa svensk moms och som inte är etablerade i Sverige ska ha ett momsombud. Kravet följer av lag och är något som många brittiska företag missar. Momsombudet ska vara godkänt av Skatteverket och företräder företaget i svenska momsfrågor. Ett momsombud är inte samma sak som ett deklarationsombud eller annan praktisk hjälp med svenska momsdeklarationer.
De flesta av dessa misstag kan undvikas genom att transaktionsflödet analyseras innan försäljningen till Sverige påbörjas.
11. Hur MomsFokus kan hjälpa brittiska företag
MomsFokus hjälper brittiska företag med hantering av svenska momsfrågor. Vi analyserar företagets transaktionsflöde och identifierar vilka momsfrågor som uppkommer. Det innebär att vi går igenom vad företaget säljer, var varorna finns, vem som importerar dem, vilka leveransvillkor som används och om kunderna i Sverige är momsregistrerade företag eller privatpersoner.
Om svensk momsregistrering krävs hjälper vi till att ta fram en fullständig och korrekt registreringsansökan. Vi strukturerar uppgifterna, beskriver företagets verksamhet i Sverige och sammanställer det underlag som Skatteverket behöver för att pröva registreringen. En väl förberedd ansökan minskar risken för kompletteringar och förseningar.
Brittiska företag som ska redovisa svensk moms och som inte är etablerade i Sverige ska normalt ha ett momsombud. MomsFokus kan företräda brittiska företag som momsombud och hjälpa till med den praktiska kontakten med Skatteverket.
Efter registreringen kan MomsFokus hjälpa till med den löpande momsredovisningen i Sverige. Vi kan upprätta och lämna in momsdeklarationer, kontrollera underlag, hantera importmoms, bedöma avdragsfrågor, rätta tidigare deklarationer och sköta kontakten med Skatteverket.
