1. Amerikanska bolag och svensk moms – en annan logik än sales tax
Amerikanska bolag som börjar sälja till svenska kunder möter ett momssystem som fungerar annorlunda än det amerikanska sales tax-systemet. I USA är företag ofta vana vid att bedöma sales tax utifrån nexus, delstatliga regler, kundens placering och lokala registreringskrav. Svensk moms bygger på en annan logik.
Svensk momsregistrering kan bli aktuell även om det amerikanska bolaget saknar svenskt dotterbolag, svenskt kontor eller personal i Sverige. Bedömningen styrs i stället av vad bolaget säljer, var varorna finns, vem som importerar dem, vem kunden är och om försäljningen eller redovisningsskyldigheten har tillräcklig anknytning till Sverige.
Det innebär att ett amerikanskt bolag kan behöva momsregistrera sig i Sverige när affärsmodellen innebär att bolaget importerar varor till Sverige och därefter gör en vidareförsäljning i Sverige, säljer varor från ett svenskt lager eller tillhandahåller vissa typer av tjänster som ska beskattas i Sverige. I vissa situationer kan svensk moms i stället hanteras av den svenska köparen genom omvänd betalningsskyldighet.
För amerikanska bolag är det därför viktigt att inte bedöma svensk moms utifrån amerikansk sales tax-logik. En korrekt bedömning kräver att det svenska transaktionsflödet analyseras: vad säljs, till vem, var sker omsättningen, vem är importör och vem ska redovisa momsen. Först därefter går det att avgöra om bolaget behöver svensk momsregistrering och momsombud i Sverige.
2. När kommer svensk moms in i bilden för ett amerikanskt bolag?
Svensk moms blir aktuell när ett amerikanskt bolags affärsmodell har en tillräcklig koppling till Sverige. För amerikanska bolag uppkommer frågan ofta vid försäljning av varor till svenska kunder. Om varor skickas från USA till Sverige behöver bolaget klargöra vem som ansvarar för importen, hur importmomsen hanteras och om den efterföljande försäljningen ska behandlas som en svensk omsättning. Om bolaget säljer enligt DDP-villkor blir frågan särskilt viktig, eftersom säljaren ofta tar ett större ansvar för import, tullhantering och leverans till kunden.
Svensk moms kan också aktualiseras när ett amerikanskt bolag använder lager, tredjepartslogistik eller annan distributionslösning i Sverige. Om varorna finns i Sverige vid försäljningstidpunkten kan bolaget anses sälja varorna från Sverige. Det kan medföra skyldighet att momsregistrera sig och redovisa svensk moms, särskilt vid försäljning till svenska privatpersoner eller andra kunder som inte själva ska redovisa momsen.
E-handel och försäljning via digitala marknadsplatser behöver också analyseras noggrant. Ett amerikanskt bolag som säljer till svenska konsumenter kan ha olika momshantering beroende på om varorna skickas direkt från USA, om de finns i ett svenskt lager, om en marknadsplats är inblandad och vem som ansvarar för importen till Sverige.
Även tjänster kan medföra svenska momsfrågor. Många vanliga tjänster till svenska momsregistrerade företag kan hanteras genom omvänd betalningsskyldighet. Men tjänster som utförs i Sverige eller har särskild anknytning till Sverige kan behöva bedömas separat. Det gäller exempelvis installationer, byggarbete, arbete på svensk fastighet, vissa evenemangsrelaterade tjänster och andra tjänster där beskattningslandet kan bli Sverige.
För ett amerikanskt bolag är den praktiska slutsatsen att svensk moms bör bedömas innan försäljningen till Sverige påbörjas.
3. Första kontrollfrågan: säljer bolaget varor, tjänster eller digitala tjänster?
För ett amerikanskt bolag som säljer till Sverige är den första kontrollfrågan vad bolaget faktiskt säljer. Svensk moms bedöms inte på samma sätt för varor, tjänster och digitala tjänster.
3.1 Amerikanska bolag som säljer varor
När ett amerikanskt bolag säljer fysiska varor till svenska kunder blir frågor om import, lager och leveransvillkor ofta avgörande. Varor som förs in från USA till Sverige behandlas normalt som import. Det amerikanska bolaget behöver därför klargöra vem som är importör, vem som hanterar importmomsen och om bolaget därefter säljer varorna i Sverige.
Om den svenska kunden själv importerar varorna kan momshanteringen se annorlunda ut än om det amerikanska bolaget står som importör. Vid DDP-leveranser tar säljaren normalt ett större ansvar för import, tullhantering och leverans till kunden. Då behöver det amerikanska bolaget särskilt bedöma om det behöver momsregistrera sig i Sverige och redovisa svensk moms på den efterföljande försäljningen.
Svensk momsregistrering kan också bli aktuell när varorna finns i Sverige vid försäljningstidpunkten. Det gäller exempelvis om det amerikanska bolaget använder lager, tredjepartslogistik eller annan distributionslösning i Sverige. I sådana fall kan bolaget anses sälja varorna från Sverige. Det kan medföra skyldighet att momsregistrera sig och redovisa svensk moms, särskilt vid försäljning till svenska privatpersoner eller andra kunder som inte själva ska redovisa momsen.
3.2 Amerikanska bolag som säljer tjänster
För tjänster måste det amerikanska bolaget först bedöma vilken typ av tjänst som tillhandahålls och vem kunden är. Vid många vanliga tjänster som tillhandahålls till svenska momsregistrerade företag kan den svenska köparen redovisa momsen genom omvänd betalningsskyldighet. I sådana fall ska det amerikanska bolaget normalt inte debitera svensk moms på fakturan.
Det finns dock viktiga undantag. Tjänster som har en tydlig koppling till Sverige kan behöva bedömas separat. Det gäller exempelvis fastighetsrelaterade tjänster, bygg- och installationstjänster, vissa evenemangs- och tillträdesrelaterade tjänster, restaurang- och cateringtjänster samt korttidsuthyrning av transportmedel.
Om tjänsten ska beskattas i Sverige och omvänd betalningsskyldighet inte kan tillämpas kan det amerikanska bolaget behöva momsregistrera sig i Sverige och redovisa svensk moms. Det kan exempelvis bli aktuellt om kunden är en privatperson, en organisation utan momsregistrering eller om tjänsten av andra skäl ska faktureras med svensk moms.
3.3 Amerikanska bolag som säljer digitala tjänster
Många amerikanska bolag säljer programvarutjänster, digitala plattformar, abonnemang, appar, licenser eller andra digitala tjänster till svenska kunder. Även här måste B2B och B2C bedömas separat.
Vid försäljning till svenska momsregistrerade företag kan momsen ofta hanteras av köparen genom omvänd betalningsskyldighet. Vid försäljning till svenska privatpersoner blir bedömningen en annan. Då kan det amerikanska bolaget behöva redovisa moms på försäljningen till konsumenter i Sverige eller använda en särskild redovisningsordning för företag utanför EU, om villkoren är uppfyllda.
Slutsatsen är att affärsmodellen måste delas upp innan registreringsfrågan kan avgöras. Ett amerikanskt bolag som säljer konsulttjänster till svenska företag kan ha en helt annan momshantering än ett bolag som säljer varor från svenskt lager eller digitala tjänster till svenska konsumenter. Bedömningen bör därför börja med tre frågor: vad säljs, till vem sker försäljningen och hur genomförs leveransen eller tillhandahållandet?
4. Import till Sverige – varför importörsrollen är avgörande
När ett amerikanskt bolag säljer varor till svenska kunder är importörsrollen ofta avgörande för den svenska momshanteringen. Varor som förs in från USA till Sverige behandlas normalt som import. Det innebär att tullhantering och importmoms uppkommer redan när varorna förs in i Sverige.
Den centrala frågan är vem som står som importör vid införseln till Sverige. Om den svenska kunden är importör kan momshanteringen se annorlunda ut än om det amerikanska bolaget själv står som importör. Om det amerikanska bolaget importerar varorna till Sverige och därefter säljer dem vidare till kunden behöver bolaget bedöma både importmomsen och momsen på den efterföljande försäljningen.
Importmoms och moms på försäljningen till kunden ska hållas isär. Importmomsen avser införseln av varorna till Sverige. Momsen på den efterföljande försäljningen avser däremot själva försäljningen till kunden. Ett amerikanskt bolag kan därför behöva redovisa importmoms och samtidigt bedöma om försäljningen till kunden är en svensk momspliktig försäljning.
Detta blir särskilt viktigt när bolaget säljer enligt DDP-villkor. I sådana upplägg tar säljaren normalt ett större ansvar för att varorna levereras till kunden, inklusive import och tullhantering. Om det amerikanska bolaget står som importör och därefter säljer varorna i Sverige kan svensk momsregistrering behövas, särskilt om kunden är en privatperson eller annan kund som inte själv ska redovisa momsen.
Avtal, leveransvillkor, tullhandlingar och fakturering behöver därför stämma överens. Det bör framgå vem som ansvarar för importen, vem som redovisar eller betalar importmomsen, när varorna övergår till kunden och hur försäljningen faktureras. Om dokumentationen pekar åt olika håll kan det bli svårt att visa hur transaktionen ska behandlas momsmässigt.
För amerikanska bolag är slutsatsen tydlig: importen till Sverige får inte behandlas som en separat logistisk fråga. Vem som anges som importör i tullhandlingarna vid införseln påverkar hur importmomsen ska hanteras, om avdrag för importmoms kan göras och om bolaget behöver momsregistrera sig i Sverige.
5. DDP-leveranser från USA till Sverige kan skapa svensk momsplikt
Många amerikanska bolag vill göra köpet enkelt för svenska kunder. Därför erbjuds leveransvillkor där säljaren tar ansvar för att varorna levereras hela vägen till kunden i Sverige. För kunden kan detta vara praktiskt, eftersom tull, import och leverans framstår som en del av säljarens ansvar.
Ur ett svenskt momsperspektiv kan ett sådant upplägg få betydande konsekvenser. Vid DDP-leveranser tar säljaren normalt ett större ansvar för importen till Sverige, tullhanteringen, importmomsen och leveransen till kunden. Det amerikanska bolaget behöver därför bedöma om det står som importör vid införseln till Sverige och om försäljningen till kunden därefter ska behandlas som en svensk momspliktig försäljning.
Importmomsen och momsen på försäljningen till kunden måste hållas isär. Importmomsen avser införseln av varorna till Sverige. Momsen på försäljningen avser den efterföljande försäljningen till kunden. Om det amerikanska bolaget importerar varorna och därefter säljer dem i Sverige kan bolaget behöva momsregistrera sig, redovisa importmoms och debitera svensk moms på försäljningen.
Frågan blir särskilt viktig vid försäljning till svenska privatpersoner eller andra kunder som inte själva ska redovisa momsen. I sådana fall finns det normalt ingen svensk momsregistrerad köpare som kan hantera momsen genom omvänd betalningsskyldighet. Det amerikanska bolaget behöver därför bedöma om det själv ska redovisa svensk moms.
Även vid försäljning till svenska företag behöver DDP-upplägg analyseras noggrant. Det är inte tillräckligt att kunden är ett svenskt företag. Bolaget behöver fortfarande klargöra vem som är importör, hur importmomsen ska hanteras, om omvänd betalningsskyldighet kan tillämpas och om bolaget har andra transaktioner i Sverige som kräver momsregistrering.
För amerikanska bolag är DDP därför inte bara en leveransfråga. Leveransvillkoret kan påverka importmomsen, faktureringen, avdragsrätten och frågan om svensk momsregistrering. Avtal, leveransvillkor, tullhandlingar och fakturor bör därför granskas innan bolaget börjar sälja till svenska kunder enligt DDP.
6. Svenskt lager, tredjepartslogistik och fulfilment
Många amerikanska bolag etablerar inte ett svenskt bolag när de börjar sälja till svenska kunder. I stället används lager, tredjepartslogistik eller andra distributionslösningar i Sverige. Det kan vara kommersiellt effektivt, men det kan också förändra den svenska momshanteringen.
Om varorna finns i Sverige när de säljs till kunden kan bolaget anses sälja varorna från Sverige. Försäljningen är då inte bara en direktleverans från USA till en svensk kund. Det kan i stället bli fråga om svensk försäljning från ett lager i Sverige. Detta kan medföra skyldighet att momsregistrera sig, lämna svenska momsdeklarationer och redovisa svensk moms.
Frågan blir särskilt viktig vid försäljning till svenska privatpersoner. När kunden inte är momsregistrerad finns det normalt ingen svensk köpare som själv ska redovisa momsen genom omvänd betalningsskyldighet. Det amerikanska bolaget behöver då bedöma om det själv ska debitera svensk moms och redovisa den till Skatteverket.
Även försäljning till svenska företag behöver analyseras. Om köparen är momsregistrerad kan omvänd betalningsskyldighet i vissa fall bli aktuell. Det innebär dock inte att lager i Sverige saknar betydelse. Bolaget kan fortfarande behöva momsregistreras på grund av försäljning till andra kundtyper eller på grund av andra svenska rapporteringsskyldigheter.
Ett lagerupplägg bör därför analyseras redan innan försäljningen påbörjas. Det bör framgå var varorna lagras, vem som äger varorna under lagringen, vem som importerar dem till Sverige, vilka kunder bolaget säljer till och hur försäljningen faktureras. Om ett amerikanskt bolag använder ett svenskt lager utan att analysera momsen i förväg kan resultatet bli sen registrering, felaktig fakturering och retroaktiv momsredovisning.
7. E-handel från USA till svenska konsumenter
E-handel från USA till svenska konsumenter kräver en särskild momsanalys. Det räcker inte att konstatera att försäljningen sker via en webbutik, en e-handelsplattform eller en marknadsplats. Momshanteringen beror på hur varorna levereras, var varorna finns vid försäljningen, vem som är importör och om en marknadsplats har ett eget ansvar för momsen.
Vid direktförsäljning från USA till svenska konsumenter behöver det amerikanska bolaget först klargöra vem som ansvarar för importen till Sverige. Om kunden själv är importör kan kunden behöva betala importmoms i samband med införseln. Om det amerikanska bolaget däremot står som importör och därefter säljer varorna till kunden i Sverige behöver bolaget bedöma om försäljningen medför svensk momsregistrering.
Ett amerikanskt bolag som säljer genom en egen webbutik har normalt kvar ansvaret för att bedöma sin svenska momshantering. En e-handelsplattform tillhandahåller ofta endast den tekniska lösningen för försäljningen. Det är fortfarande bolagets faktiska varuflöde, kundtyp och importupplägg som avgör om svensk moms ska redovisas och om svensk momsregistrering behövs.
Försäljning via en marknadsplats behöver bedömas separat. I vissa fall kan en marknadsplats anses ha köpt in och sålt varan vidare och därmed bli skyldig att redovisa momsen på försäljningen. Det gäller dock inte alla upplägg. Det amerikanska bolaget behöver därför kontrollera om marknadsplatsen faktiskt ansvarar för momsen, vilka transaktioner som omfattas och om bolaget har andra försäljningar eller varuflöden som kräver svensk momsregistrering.
Vid import av varor av mindre värde kan importordningen, ofta kallad IOSS, vara relevant. Importordningen kan användas för vissa försändelser där varuvärdet är högst 150 euro och varorna skickas direkt från ett land utanför EU till en konsument inom EU. Om villkoren är uppfyllda kan momsen tas ut av säljaren redan vid försäljningen och redovisas genom importordningen i stället för att kunden betalar importmoms när varan förs in i Sverige.
Importordningen är dock inte en generell lösning för all e-handel från USA till Sverige. Den omfattar inte alla varor, inte försändelser över värdegränsen och inte situationer där varorna redan finns i Sverige när de säljs. Den löser inte heller andra svenska momsfrågor som kan uppkomma om bolaget importerar varor i eget namn, håller lager i Sverige eller gör andra försäljningar som bolaget ska redovisa i en svensk momsdeklaration.
Försäljning via marknadsplatser, importordningen och andra tekniska e-handelslösningar ersätter därför inte en svensk momsanalys. För amerikanska bolag som säljer till svenska konsumenter bör bedömningen alltid börja med varuflödet: var finns varan när den säljs, vem är importör, vem tar ut momsen från kunden och vem ska redovisa den till Skatteverket.
8. Tjänster, digitala tjänster och projekt i Sverige
Amerikanska bolag säljer inte bara fysiska varor till Sverige. Många säljer konsulttjänster, programvara, digitala abonnemang, support, utbildning eller projektbaserade tjänster till svenska kunder. För sådana bolag behöver momsfrågan bedömas utifrån vilken typ av tjänst som tillhandahålls, vem kunden är och om tjänsten ska beskattas i Sverige.
För många tjänster som tillhandahålls till svenska momsregistrerade företag är utgångspunkten ofta att den svenska köparen redovisar momsen genom omvänd betalningsskyldighet. Det kan exempelvis gälla konsulttjänster, rådgivning, administrativa tjänster, tekniska tjänster eller andra tjänster som tillhandahålls till ett svenskt företag. I sådana fall ska det amerikanska bolaget normalt inte debitera svensk moms på fakturan.
Digitala tjänster behöver bedömas särskilt. Det kan exempelvis handla om programvarutjänster, appar, digitala plattformar, licenser, abonnemang, webbaserade verktyg eller andra elektroniskt tillhandahållna tjänster. Vid försäljning till svenska företag kan omvänd betalningsskyldighet ofta bli aktuell. Vid försäljning till svenska privatpersoner kan bolaget i vissa fall behöva redovisa svensk moms, antingen genom en särskild redovisningsordning eller genom svensk momsregistrering, beroende på affärsmodellen.
Vissa tjänster har en mer konkret koppling till Sverige och behöver analyseras separat. Det gäller exempelvis tjänster som avser fastighet i Sverige, bygg- och installationstjänster, arbete som utförs på plats i Sverige, vissa evenemangs- och tillträdesrelaterade tjänster, restaurang- och cateringtjänster samt korttidsuthyrning av transportmedel. I sådana fall kan beskattningslandet bli Sverige även om säljaren är ett amerikanskt bolag.
Amerikanska bolag som arbetar med olika projekt i Sverige behöver därför vara särskilt noggranna. Ett projekt kan innehålla flera delar, exempelvis försäljning av utrustning, installation, utbildning, support och löpande tjänster. Dessa delar kan omfattas av olika momshantering. Det är därför inte tillräckligt att se projektet som en enda försäljning. Bolaget behöver analysera vad som faktiskt tillhandahålls, var arbetet utförs och vem kunden är för att kunna avgöra om hela eller någon del av projektet ska redovisas med svensk moms.
9. Vad innebär ett svenskt momsregistreringsnummer?
När ett amerikanskt bolag momsregistreras i Sverige får bolaget ett svenskt momsregistreringsnummer. Numret används i kontakten med Skatteverket, vid inlämning av svenska momsdeklarationer och periodiska sammanställningar samt i situationer där bolaget behöver visa för olika aktörer att det är registrerat för moms i Sverige.
Ett svenskt momsregistreringsnummer kan få praktisk betydelse vid import, fakturering och löpande momsrapportering. Om bolaget är momsregistrerat i Sverige ska momsregistreringsnumret normalt anges på fakturor där svenska faktureringsregler är tillämpliga. Vid försäljning där omvänd betalningsskyldighet gäller ska fakturan inte innehålla svensk moms, men den ska innehålla information som visar varför köparen ska redovisa momsen.
Momsregistreringen innebär också löpande skyldigheter. Ett amerikanskt bolag som är momsregistrerat i Sverige behöver normalt lämna svenska momsdeklarationer enligt den redovisningsperiod som gäller för bolaget. Redovisningen kan ske årsvis, kvartalsvis eller månadsvis beroende på bolagets omsättning och beslut från Skatteverket.
Ett vanligt misstag är att se momsregistreringen som en engångsåtgärd. I praktiken innebär registreringen att bolaget får en löpande rapporteringsskyldighet. Momsdeklaration ska normalt lämnas även för perioder där det inte finns någon moms att betala eller redovisa.
Ett svenskt momsregistreringsnummer är mer än ett administrativt nummer. Det är en del av bolagets svenska momshantering och påverkar fakturering, import, deklarationer, dokumentation och kontakten med Skatteverket.
10. Momsombud i Sverige – ett centralt krav för amerikanska bolag
Eftersom USA ligger utanför EU behöver amerikanska bolag som ska momsregistreras i Sverige normalt ha ett momsombud. Ombudsfrågan bör därför hanteras redan i samband med registreringen. För ett amerikanskt bolag är momsombudet ofta en praktisk förutsättning för att kunna registreras för moms i Sverige, lämna svenska momsdeklarationer och hantera kontakten med Skatteverket.
Ett momsombud är inte bara en kontaktperson. Ombudet företräder det amerikanska bolaget i svenska momsfrågor och ansvarar enligt fullmakt för redovisningen av mervärdesskatt. Vid momsregistrering ska företag från länder utanför EU normalt bifoga fullmakt för momsombudet. Av fullmakten framgår det att ombudet svarar för redovisningen av mervärdesskatt.
För amerikanska bolag får momsombudet därför en viktig roll i kontakten med Skatteverket. Ombudet kan hjälpa till att strukturera ansökan, beskriva bolagets verksamhet i Sverige, hantera kompletteringsfrågor och se till att den löpande momsredovisningen fungerar. Kravet på momsombud bör ses som en del av bolagets svenska momshantering.
11. Vad behöver ett amerikanskt bolag förbereda inför svensk momsregistrering?
Av ansökan om momsregistrering ska det tydligt framgå varför bolaget ska momsregistreras i Sverige. Skatteverket behöver förstå vilka svenska transaktioner som ligger bakom ansökan. En otydlig ansökan kan leda till kompletteringsfrågor och fördröjd handläggning.
Bolaget bör normalt ta fram registreringsbevis eller motsvarande bolagshandling från USA, uppgifter om adress och amerikanskt registreringsnummer samt underlag som visar vem som får företräda bolaget. För amerikanska bolag som ska ha momsombud behöver även fullmakt för momsombudet bifogas.
Den viktigaste delen är beskrivningen av affärsmodellen i Sverige. Det bör framgå vad bolaget säljer, vilka kunder bolaget säljer till, när den första svenska transaktionen sker och varför svensk momsregistrering behövs. Man bör även beskriva hur varorna når Sverige. Det bör framgå vem som står som importör vid införseln till Sverige, vilka leveransvillkor som används, om bolaget säljer enligt DDP, om varorna lagras i Sverige och om försäljningen sker till företag, privatpersoner eller båda.
En väl förberedd ansökan minskar risken för kompletteringsfrågor och fördröjd handläggning. Den bör därför besvara de centrala frågorna: vad säljs, till vem sker försäljningen, var finns varorna när de säljs, vem är importör och när påbörjas verksamheten i Sverige?
12. Efter registreringen – svensk momsredovisning och dokumentation
När ett amerikanskt bolag har blivit momsregistrerat i Sverige behöver bolaget hantera den löpande momsredovisningen. Den innebär att bolaget ska lämna svenska momsdeklarationer enligt den redovisningsperiod som gäller för bolaget.
I momsdeklarationen kan bolaget behöva redovisa försäljning och utgående moms, ingående moms på inköp, importmoms och andra transaktioner som ska rapporteras i Sverige. Om bolaget är momsregistrerat i Sverige och säljer varor eller tjänster med omvänd betalningsskyldighet ska även den försäljningen redovisas i momsdeklarationen.
Även perioder utan moms att betala behöver hanteras. Ett bolag som är momsregistrerat ska normalt lämna momsdeklaration för varje redovisningsperiod, även om det inte finns något att deklarera. Om deklarationer inte lämnas i tid kan det leda till onödiga frågor från Skatteverket och förseningsavgifter.
För amerikanska bolag som importerar varor till Sverige är dokumentationen särskilt viktig. Tullhandlingar, importunderlag, transporthandlingar, fakturor, försäljningsrapporter och bokföring behöver stämma överens. Det ska gå att följa vem som är importör, hur importmomsen har hanterats, vilka varor som har sålts och hur försäljningen har redovisats.
Om bolaget upptäcker fel i tidigare momsdeklarationer behöver felen rättas. Det kan exempelvis gälla felaktigt redovisad importmoms, utgående moms, avdrag för ingående moms eller försäljning där omvänd betalningsskyldighet borde ha tillämpats.
13. Hur MomsFokus kan hjälpa amerikanska bolag med svensk momshantering
MomsFokus hjälper amerikanska bolag med svensk momsregistrering, löpande momsredovisning och kvalificerad momsrådgivning. Vi kan även företräda amerikanska bolag som momsombud i Sverige.
Vår rådgivning utgår från bolagets faktiska försäljningsflöde till svenska kunder. Vi analyserar vad som säljs, vem kunden är, hur varorna eller tjänsterna levereras, vem som står som importör, vilka leveransvillkor som används och om bolaget använder lager, tredjepartslogistik eller annan distributionslösning i Sverige.
För amerikanska bolag som säljer fysiska varor till Sverige granskar vi särskilt import, DDP-leveranser, tullhandlingar, importmoms och den efterföljande försäljningen till kund. Om varorna finns i Sverige vid försäljningstidpunkten bedömer vi om försäljningen kan medföra skyldighet att momsregistrera sig och lämna svenska momsdeklarationer.
Vi hjälper även amerikanska e-handelsbolag och teknikbolag att bedöma svensk moms. Det kan exempelvis gälla försäljning via egen webbutik, försäljning via marknadsplats, digitala tjänster, programvarutjänster, abonnemang, konsulttjänster eller projekt som utförs helt eller delvis i Sverige.
Om svensk momsregistrering krävs hjälper MomsFokus till med ansökan till Skatteverket. Vi strukturerar uppgifterna, beskriver bolagets svenska affärsflöde och sammanställer det underlag som behövs för registreringen. Eftersom USA ligger utanför EU kan det även krävas fullmakt för momsombud.
Efter registreringen kan vi hjälpa till med den löpande svenska momsredovisningen. Det omfattar bland annat upprättande och inlämning av momsdeklarationer och eventuell hantering av periodiska sammanställningar, Intrastatrapportering och andra svenska rapporteringsskyldigheter när sådana blir aktuella. Vi kan även hjälpa med granskning av fakturor, tullhandlingar och annat underlag.
Målet är att skapa en tydlig och fungerande momshantering från början. Det minskar risken för sen registrering och redovisning, bristande dokumentation, skattetillägg och onödiga frågor från Skatteverket.
