1. Avdrag för importmoms i Sverige
När varor importeras till Sverige från ett land utanför EU kan importen medföra svensk importmoms. För företag som regelbundet importerar varor kan det röra sig om betydande belopp. Att importmoms har redovisats eller betalats innebär dock inte i sig att företaget har rätt att dra av momsen.
Avdragsrätten måste bedömas utifrån den aktuella importen. Centrala frågor är vem som är importör och betalningsskyldig för importmomsen, i vems verksamhet varorna ska användas och om företaget har den dokumentation som krävs för att styrka avdraget. Tullhanteringen och momshanteringen behöver därför bedömas tillsammans.
2. När får ett företag dra av importmoms?
Huvudregeln är att den som är betalningsskyldig för importmomsen kan göra avdrag när de importerade varorna används för transaktioner som medför avdragsrätt i den egna ekonomiska verksamheten. Det måste samtidigt finnas en utkrävbar skatteskuld. Importmomsen behöver däremot inte ha betalats innan avdrag görs.
Avdragsrätten förutsätter således normalt att företaget är betalningsskyldigt för importmomsen och att varorna används i företagets ekonomiska verksamhet för transaktioner som medför rätt till avdrag. Importen och importmomsen måste dessutom kunna styrkas med föreskriven dokumentation. De allmänna begränsningarna i avdragsrätten gäller även för importmoms.
Det finns särskilda undantag från huvudregeln. När Tullverket är beskattningsmyndighet kan en köpare under vissa förutsättningar ha rätt till avdrag för importmoms som har tagits ut av en utländsk leverantör, trots att köparen inte själv varit betalningsskyldig för importen. Det förutsätter bland annat att köparen har burit kostnaden för importmomsen och att köparen skulle ha haft rätt till avdrag om köparen själv hade varit betalningsskyldig. Regeln är ett särskilt undantag och innebär inte att en köpare generellt kan dra av importmoms som har påförts en annan person.
3. Vem är importör och vem har rätt till avdrag?
En central fråga är vem som är importör och betalningsskyldig för importmomsen och hur importen förhåller sig till den verksamhet där varorna ska användas. I internationella leveranskedjor kan flera aktörer vara involverade, exempelvis säljare, köpare, transportörer, speditörer, tullombud, lagerhållare och 3PL-leverantörer. Att ett företag förekommer i transport- eller tullhanteringen, eller faktiskt betalar importmomsen, innebär inte automatiskt att företaget har avdragsrätt.
Ett typiskt avdragsfall är ett företag som importerar varor till Sverige för att därefter sälja dem inom ramen för sin egen beskattade verksamhet. Bedömningen blir en annan om exempelvis en transportör eller lagerhållare blir betalningsskyldig för importmoms på någon annans varor utan att importen har ett tillräckligt samband med den egna beskattade verksamheten.
Betalningsskyldigheten för importmomsen och rätten att dra av samma moms är alltså två separata frågor. Att ett företag enligt tull- eller momsreglerna är skyldigt att betala importmomsen innebär inte i sig att det också har rätt till avdrag.
4. Varorna måste användas i företagets egen verksamhet
Avdragsrätten förutsätter i grunden att de importerade varorna används i den beskattningsbara personens egen ekonomiska verksamhet. Ett utländskt företag som importerar egna varor till Sverige för lagring och senare försäljning kan därför ha rätt att dra av svensk importmoms, förutsatt att övriga villkor är uppfyllda.
Äganderätten till varorna är dock inte i sig avgörande för avdragsrätten. Skatteverket anser exempelvis att avdrag kan medges när varor importeras uteslutande för att repareras i företagets verksamhet i Sverige och därefter förs tillbaka till ett land utanför EU. Importmomsen kan då ha ett tillräckligt direkt samband med den verksamhet som företaget bedriver.
Att ett företag endast transporterar, hanterar eller lagrar någon annans varor innebär däremot inte i sig att importmomsen är hänförlig till företagets egen beskattade verksamhet. Bedömningen måste göras utifrån det konkreta sambandet mellan importen, företagets verksamhet och de transaktioner som företaget utför.
5. Tullombud och indirekt representation
Många företag anlitar tullombud för att hantera importen. Hur ombudet agerar, vem det företräder och hur ombudsförhållandet kan styrkas kan få direkt betydelse för betalningsskyldigheten för importmomsen.
Vid indirekt representation handlar tullombudet i eget namn men för uppdragsgivarens räkning. När Tullverket är beskattningsmyndighet kan både det indirekta tullombudet och den person som ombudet företräder vara betalningsskyldiga för importmomsen. Detta innebär dock inte att tullombudet automatiskt har rätt att dra av momsen. Om varorna inte används i ombudets egen ekonomiska verksamhet saknas normalt den verksamhetsanknytning som krävs för avdrag.
När Skatteverket är beskattningsmyndighet och tullgäldenären agerar som ombud är det i stället den person för vars räkning ombudet handlar som är betalningsskyldig för importmomsen. Det förutsätter dock att det faktiskt finns ett ombudsförhållande och att det kan visas att ombudet har handlat för den momsregistrerade importörens räkning. Fullmakter, instruktioner och uppgifterna i tulldeklarationen får därför stor betydelse.
Om det inte kan visas att tullgäldenären har agerat som ombud för den person som uppges vara importör kan betalningsskyldigheten komma att bedömas på ett annat sätt. Tullombudets fullmakt, parternas instruktioner och uppgifterna i tulldeklarationen bör därför stämma överens med det faktiska affärsupplägget.
6. Vilken dokumentation krävs för avdrag?
Rätten till avdrag måste kunna styrkas. Vid import krävs ett importdokument som anger importmomsen eller innehåller uppgifter som gör det möjligt att beräkna den. Av importdokumentet eller en annan handling ska det dessutom framgå att den beskattningsbara personen är importör eller mottagare av de importerade varorna.
Vilken dokumentation som behövs beror på hur importen har genomförts. Relevanta handlingar kan bland annat vara tullräkning eller tullkvitto, uppgifter från tulldeklarationen och dokumentation av tullombudsförhållandet. När företagets namn inte framgår direkt av importdokumentet kan exempelvis en fullmakt eller annan dokumentation behövas för att visa att företaget är importör eller mottagare.
Dokumentationen måste sammantaget göra det möjligt att identifiera importen, importmomsen och den person som gör avdraget samt visa att varorna har importerats för användning i en verksamhet som medför rätt till avdrag. Det räcker alltså inte att endast kunna visa att ett visst momsbelopp har betalats.
7. Svensk momsregistrering och vem som tar ut importmomsen
För en beskattningsbar person som är momsregistrerad i Sverige vid tidpunkten för Tullverkets beslut om fastställande av tull och som importerar varorna i egenskap av beskattningsbar person är Skatteverket normalt beskattningsmyndighet för importmomsen. I detta sammanhang är det viktigt att identifiera vem som är importör. När en tulldeklaration lämnas genom ett tullombud kan det vara den person för vars räkning ombudet handlar som ska behandlas som importör vid bedömningen.
När Skatteverket är beskattningsmyndighet redovisas importmomsen i den svenska momsdeklarationen. Företaget kan samtidigt göra avdrag för motsvarande belopp som ingående moms i den utsträckning avdragsvillkoren är uppfyllda.
I andra situationer är Tullverket beskattningsmyndighet och importmomsen tas ut inom ramen för tullhanteringen.
För utländska företag är det särskilt viktigt att den svenska momsregistreringen hanteras korrekt i tullprocessen. Om Tullverket tar ut importmoms trots att Skatteverket var rätt beskattningsmyndighet finns inte avdragsrätt hos Skatteverket för det belopp som Tullverket har påfört. Importören ska i stället redovisa importmomsen enligt de regler som gäller när Skatteverket är beskattningsmyndighet. Det belopp som felaktigt betalats till Tullverket kan under vissa förutsättningar återbetalas av Tullverket.
En sådan situation kan exempelvis uppkomma när ett utländskt företag är momsregistrerat i Sverige men den svenska momsregistreringen inte har kopplats korrekt till företagets EORI-uppgifter. Ett administrativt fel i tullprocessen kan därmed få betydande konsekvenser för hur importmomsen ska hanteras.
8. Utländska företag som inte är momsregistrerade i Sverige
Ett utländskt företag som importerar varor till Sverige behöver inte alltid vara momsregistrerat här. Om företaget inte är och inte heller ska vara momsregistrerat i Sverige kan det under vissa förutsättningar i stället ha rätt till återbetalning av svensk importmoms.
Det är därför viktigt att först fastställa företagets svenska momsstatus och vilket förfarande som ska användas. Vilket återbetalningsförfarande som är aktuellt beror bland annat på om företaget är etablerat inom eller utanför EU.
Ett företag som omfattas av reglerna om återbetalning ska inte samtidigt behandla samma importmoms som avdragsgill ingående moms i en svensk momsdeklaration. Om företagets verksamhet däremot innebär att det ska vara momsregistrerat i Sverige behöver importmomsen normalt hanteras inom ramen för den svenska momsredovisningen.
Bedömningen av om företaget ska vara momsregistrerat bör därför göras innan man tar ställning till hur importmomsen ska återfås. För utländska företag med lager, försäljning eller andra aktiviteter i Sverige kan momsregistreringsfrågan vara nära kopplad till själva importflödet.
9. Vanliga problem med avdrag för importmoms
Problem med importmoms uppkommer ofta därför att tullhanteringen och momshanteringen inte har samordnats. Fel juridisk person kan ha angetts som importör, tullombudet kan ha fått felaktiga instruktioner eller den svenska momsregistreringen kan ha hanterats fel i samband med importen.
Andra problem uppkommer när den som försöker göra avdrag inte är den person i vars verksamhet varorna används, när importdokumentationen inte tydligt identifierar importören eller mottagaren eller när ett utländskt företag använder fel förfarande för att återfå momsen.
Det kan även uppstå problem när tullhandlingarna inte överensstämmer med den kommersiella strukturen. Avtal, Incoterms, äganderätt, tullombudsfullmakter, transportdokument och tulldeklarationer kan då peka på olika aktörer. Sådana avvikelser kan skapa osäkerhet både om vem som är betalningsskyldig för importmomsen och om vem som har rätt till avdrag.
Vid större importflöden bör momshanteringen därför analyseras redan när leverans-, lager- och tullstrukturen etableras. Fel som upptäcks först efter ett stort antal importer kan avse betydande belopp och kräva korrigering av tullhanteringen, tidigare momsredovisning eller båda.
10. MomsFokus – rådgivning om importmoms
MomsFokus hjälper svenska och utländska företag med frågor om svensk importmoms. Rådgivningen kan omfatta bedömning av avdrags- och återbetalningsrätt, vem som ska vara importör och betalningsskyldig för importmomsen samt hur tullombudsstrukturen och den svenska momsregistreringen påverkar momshanteringen vid import.
Vid behov granskar vi varu- och transaktionsflöden, avtal, tulldeklarationer, importdokument, tullombudsfullmakter och tidigare momsredovisning. Vi bistår även med rättelser och kontakter med Skatteverket och Tullverket när importmomsen eller tullhanteringen har hanterats felaktigt.
Vid mer komplexa upplägg görs bedömningen utifrån hela import- och försäljningsstrukturen. Vem som har rätt att dra av importmomsen kan sällan avgöras enbart utifrån att ett företag står angivet i en tullhandling eller har betalat ett visst momsbelopp. Det krävs normalt en samlad bedömning av importörsrollen, betalningsskyldigheten, varornas användning och den dokumentation som finns för den aktuella importen.
